Det är en värld i otakt som nu har gått in i 2025, ett år som av allt att döma blir händelserikt.
USA uppvisar fortfarande växtkraft medan de flesta europeiska länder kämpar i motvind. Kina redovisade en tillväxt precis på målet för 2024, men brottas fortfarande med både strukturella och konjunkturella problem. Indien, som numera har världens största befolkning, fortsätter sin tillväxtresa trots en del politiska förändringar efter förra årets val. I Mellanöstern har en osäker vapenvila nyligen inletts i Gaza, Syrien mejslar ut ett nytt styre efter den störtade Assad-regimen och Irans framtida roll känns ovanligt oviss. Det är således med mycket olika, och delvis nya, förutsättningar som världens länder och regioner tar sig an det nya året.
Den stora händelsen i början av året är förstås president Trumps återkomst till Vita Huset. Han inledde som väntat sin andra mandatperiod med en rivstart. Först med ett installationstal där han, förutom att upprepa många av budskapen från valkampanjen, både förklarade att USA nu vill expandera sitt territorium och att han vill bli ihågkommen som en fredspresident. Därefter följde undertecknandet av ett rekordstort antal presidentdekret där nödlägen förklarades både vid USA:s södra gräns och i energisektorn. Vidare återkallade han USA:s deltagande i Parisavtalet och Världshälsoorganisationen (WHO), benådade de dömda från stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021, avskaffade mångfalds- och inkluderingsprogram vid amerikanska myndigheter och mycket mer. På det ekonomiska området var han något mer avvaktande. Han meddelade visserligen att tullar övervägs redan från februari för Kina (10 procent) och för Kanada och Mexiko (25 procent) men annars var huvudbudskapet att USA:s handelsrelationer ska utredas och att frågan om bredare tullar ska adresseras när analysen är klar. Med tanke på att det fanns vissa farhågor att han skulle slå till med omedelbara tullhöjningar mot stora delar av världen, var den valda linjen relativt återhållsam. Inte heller lanserades några omedelbara skattesänkningar eller oväntade stimulansåtgärder. Sammantaget blev marknadsbedömningen att riskerna för inflation, tullar och ökande budgetunderskott minskade något, med effekten att långa räntor och dollarn handlades ned och börsen steg de närmaste dagarna efter installationen.
Vi har dock bara sett början och året framför oss lär bli både händelserikt och ovisst. Vi förväntar oss trots allt att den globala ekonomin ska fortsätta att växa med strax över 3 procent och att USA även i år växer snabbare än Europa. För svensk del håller vi fast vid att det kommer en vändning under året och att vi efter ett par år med svag utveckling ska få en tillväxtuppväxling. Det kräver dock att åtminstone en del av kommande förbättringar av hushållens ekonomi används till konsumtion, något som är troligt men inte självklart. Dessa och många andra inhemska och internationella ekonomiska frågor ser vi fram emot att bevaka och diskutera med er under året.
I denna utgåva av Nordic Outlook bjuder vi även på fördjupande teman som behandlar följande frågor:
Nordic Outlook är SEB:s stora makroekonomiska prognos. Varje kvartal delar bankens experter sin syn på den ekonomiska utvecklingen i världen, Europa och Norden. Ta del av viktiga nyckeltal samt analyser av trender och politiska beslut som påverkar världsekonomin.
