Kamp mot klockan för världsekonomin
Prognoschef Daniel Bergvall leder en diskussion med chefsekonom Jens Magnusson och summerar Nordic Outlook.
I den senaste upplagan av Nordic Outlook delar våra ekonomer med sig av sina bedömningar av den globala ekonomiska utvecklingen. Här hittar du prognoser och analyser av trender och politiska beslut som påverkar världsekonomin.
Geopolitisk osäkerhet, nu med fokus på kriget i Mellanöstern, och stigande energipriser sänker tillväxtutsikterna. Hormuzsundet behöver öppnas för att de negativa effekterna inte ska eskalera. Den totala inflationen stiger men effekterna på kärninflation och tillväxt är osäkra; vi tror inte på någon upprepning av inflationschocken 2021–2022 och det finns även motkrafter som ger stöd åt ekonomin. Centralbanker avvaktar effekterna av utbudschocken. Fed sänker, men först i december, och ECB försiktighetshöjer i sommar. Den svenska BNP-prognosen för 2026 har justerats ned till 2,6 procent från 3,0 procent i januari. Vi håller fast vid vår prognos på 2,9 procent för tillväxten 2027. Lågt inflationstryck och resursutnyttjande gör att Riksbanken höjer räntan först i slutet av 2027.
Prognoschef Daniel Bergvall leder en diskussion med chefsekonom Jens Magnusson och summerar Nordic Outlook.
Hormuzsundet är egentligen alltför viktigt för att kunna stängas, eftersom det står för 20–30 procent av flödena av en rad centrala råvaror, likväl är det stängt. Stora globala oljelager har hittills skyddat världen från en akut energikris, men världsekonomin lever på lånad tid och situationen försämras dag för dag. Om Hormuzsundet fortfarande är stängt i juni eller juli är risken för en fullskalig kris betydande.
Stigande oljepris leder snabbt till högre inflation via ökade drivmedelspriser men riskerar även att pressa upp kärninflationen via mer generellt stigande produktionskostnader. Hittills är den sammantagna prisuppgången på energi dock tydligt lägre än när kriget i Ukraina inleddes. Om energipriserna faller tillbaka i linje med prissättningen på terminsmarknaden talar det mesta för begränsade effekter på kärninflationen.
Utvecklingen inom flera områden ökar risken för målkonflikter för EU:s handelspolitik. I den miljön försöker EU balansera nya handelsavtal och öppenhet med att säkra leveranser och produktion av strategiska materiel och råvaror.
Trots kriget sänks tillväxtprognosen endast måttligt. AI-investeringar, produktivitets-tillväxt och finanspolitik stöttar ekonomin. Dyrare olja gynnar energisektorn, men högre inflation pressar hushållen. Fed går försiktigt fram med räntesänkningar.
Kriget i Mellanöstern gör att tillväxten bromsar in i år, men effekterna varierar mellan olika ekonomier. Kombinationen låg tillväxt och hög inflation blir besvärlig för ECB, men vi tror att inflationsoron tar över och att ECB höjer räntan i juni.
Övergången till mer pragmatiska tillväxtmål ger gradvis lägre BNP. Finanspolitiken är neutral och investeringarna i tillverkningsindustrin återhämtar sig. Penningpolitiken förblir stabil i avvaktan på större klarhet kring energiutsikterna.
Tillväxten har tappat kraft men underliggande positiva krafter består. Låg inflation, svag arbetsmarknad och lågt resurs¬utnyttjande får Riksbanken att ligga still länge. Om energipriser att falla i närtid kan en räntesänkning inte uteslutas.
I denna Makropodd diskuterar SEB:s chefsekonom Jens Magnusson och prognoschef Daniel Bergvall bankens konjunkturrapport, Nordic Outlook.
Nordic Outlook är SEB:s stora makroekonomiska prognos. Varje kvartal delar bankens experter sin syn på den ekonomiska utvecklingen i världen, Europa och Norden. Ta del av viktiga nyckeltal samt analyser av trender och politiska beslut som påverkar världsekonomin.