Globala spänningar hämmar tillväxten
Efter en sommar med geopolitisk osäkerhet, nya ”handelsavtal” och svängiga ekonomiska data tar vi sats mot en högintressant höst. Vissa osäkerhetsmoment har minskat när tullsatserna på amerikansk import från ett antal länder nu har fastställts. Samtidigt saknar de nya avtalen i stort sett alla detaljer och ingen verkar veta exakt hur de ska fungera eller hur länge de kommer att gälla. Den framtida handelsrelationen mellan USA och Kina är också oviss, vi vet bara att förhandlingar pågår och att deadlines återkommande skjuts upp. Ytterligare en fråga är hur tullarna, som nu är på de högsta nivåerna sedan 1930-talet, kommer att påverka ekonomin. De beräknas på nuvarande nivå dra in runt 400 miljarder dollar om året till den amerikanska statskassan men vem kommer att betala? Exporterande företag, importerande företag eller hushållen (i form av högre priser)? Än så länge saknas tydliga indikationer på hur notan fördelas, men det är en viktig fråga för hur handel och ekonomi ska utvecklas framöver.
Realekonomiskt såg den amerikanska ekonomin stark ut – tills den inte gjorde det. En svag sysselsättningssiffra för juli ackompanjerades av rejäla nedrevideringar av föregående månader. Plötsligt såg ekonomin och arbetsmarknaden inte alls lika stark ut, vilket fick president Trump att vidta kraftåtgärder – han sparkade helt enkelt statistikchefen och ersatte henne med en kandidat som förhoppningsvis presenterar siffror som stämmer bättre överens med presidentens syn. Scen-förändringen sätter även Fed i en svårare situation: Ska man ta fasta på den lägre tillväxten och svagare arbetsmarknaden och sänka räntan, eller på fortsatt stark riskaptit och hög inflation och hålla räntan åtstramande?
Även Europa har sin beskärda del av utmaningar. Under våren och sommaren talades det både om en ”finanspolitisk bazooka” och om kraftiga motåtgärder om USA gick vidare med tullhöjningar. Tulldiskussionen slutade dock med ett ”handelsavtal” där USA ensidigt höjde tullar medan EU sänkte tullar och dessutom utlovade stora investeringar och köp av amerikanska vapen och energiprodukter. Överraskande ensidigt tyckte många, men möjligen hittar man förklaringen i säkerhetspolitiken där EU ännu är beroende av USA, inte minst för att hjälpa Ukraina att få till ett acceptabelt slut på kriget. Sammantaget ser USA:s ekonomi ut att fortsätta växa snabbare än Europas, även om ingen av kontinenterna för närvarande imponerar.
I Sverige fortsätter ekonomin att utvecklas trögt. Visst finns det ljusglimtar men den stora bilden är en besvikelse. Framför allt är det hushållens konsumtion som utvecklas svagare än förväntat. Global osäkerhet och ärr från åren med skenande priser fortsätter att tynga hushållens humör och då hjälper det (än så länge) inte med vare sig stigande reallöner eller lägre räntor och skatter. Vi fortsätter tro på en svensk återhämtning men konstaterar att den verkar dröja ett tag till.
Nu förväntar vi oss en händelserik och spännande höst och vi ser fram emot att diskutera såväl de inhemska som de internationella ekonomiska frågorna med er.
Den här utgåvan av Nordic Outlook bjuder också på fördjupande teman som behandlar följande frågor:
- Den som är satt i skuld – Om skuldsatta länder
- Vattenstress – Från risker till investeringar
- Konsumtion – Fortsatt tveksamma hushåll
- Stablecoins – Snart i alla amerikaners plånbok?