Hushållen förefaller fortfarande vara brända sedan börsfallet och det tycks ha gått många förbi att exempelvis den svenska börsen stigit kraftigt sedan mars 2003. Det är viktigt för hushållen att ha en strategi för sitt långsiktiga sparande när det gäller fördelningen mellan räntor och aktier. Före börskraschen tog många hushåll alltför stor risk genom att köpa enskilda högriskaktier eller smala branschfonder. Fortsätter trenden att huvuddelen av nysparandet går till bankkonto blir det dock så småningom mer angeläget att tala om risken för alltför låg avkastning på sikt, säger Gunilla Nyström, SEB:s privatekonom.
Det är sunt och välkommet att utlåningstakten avtar. I en ekonomi som växer med ett par tre procent om året kan lånen och bostadspriserna i ett längre perspektiv inte fortsätta uppåt med över 10 procent i årstakt. Riksbankens sänkningar av reporäntan under våren eldade på bostadspriserna och därmed hushållens upplåning lite extra. Nu har marknaden förstått att det inte blir några fler sänkningar och effekten av årets räntesänkningar klingar av. Hushållen är inställda på att räntorna kommer att stiga framöver och det har en viss dämpande effekt på lusten att låna.
Hushållens ränterelaterade tillgångar ökade med 4,2 procent jämfört med föregående kvartal, de aktierelaterade med 0,4 procent och bostäderna med 2 procent.
Nysparandet under andra kvartalet uppgick till 17 miljarder, fördelat på banksparande
15 miljarder, fondförsäkring 5 miljarder och fonder 4 miljarder. Övriga sparformer hade sammanlagt ett negativt sparande på 7 miljarder.
SEB:s marknadsandel av hushållens totala finansiella tillgångar är 15,0 (14,9) procent. Föreningssparbanken har 15,5 (15,5) procent, Handelsbanken 12,6 (12,6) procent, Skandia 11,8 (11,9) procent, Nordea 10,4 (10,3) procent, AMF 8,4 (8,5) och Länsförsäkringar 5,7 (5,5) procent.