Återhämtning på väg - men med risker

SEBs chefekonom Klas Eklund och chefen för Ekonomisk Analys Håkan Frisén presenterar i dag sin vårprognos "Nordic Outlook" för internationell och svensk ekonomi. Temat är konjunkturåterhämtningen - hur stark och robust blir den?

 

Internationell ekonomi
SEBs ekonomer konstaterar att den amerikanska ekonomin återhämtat sig snabbare än väntat. SEB reviderar upp BNP-prognosen för USA 2002 till 1,7 procent och för 2003 till 3,2 procent. Det är ändå en något långsammare uppgång än vad som varit vanligt, och bankens ekonomer varnar för att andra halvåret i år faktiskt kan bli svagare än första halvåret. Skälet är osäkerhet om vinsternas kvalitet efter Enron, osäkerhet om när de fasta investeringarna kommer igång, samt ett extremt nedpressat sparande. Hotande handelskrig samt militär uppladdning mot Irak är andra risker som kan ge bakslag.

 

Också den europeiska konjunkturen återhämtar sig, men i långsammare takt. Tillväxten blir 1,1 procent i år och 2,4 procent 2003 - klart lägre än i USA. Tyskland tyngs av problem i byggsektorn. Japans kris består och skadar andra länder i Asien.

 

USA:s konjunkturuppgång och snabbare tillväxt ger fortsatt dollarstyrka. Dock betyder amerikanskt bytesbalansunderskott och förbättrad "basic balance" för Europa att euron stiger under nästa år. Inflationen förblir låg och obligationsräntorna stiger bara svagt. Däremot skiftar korträntorna upp då centralbankerna höjer. Fed går före ECB, men höjningarna blir måttliga i år.

 

Svensk ekonomi
Sverige har passerat konjunkturbotten. En svag inledning av året och kvardröjande problem för telekomsektorn gör dock att tillväxten stannar vid 1,5 procent. Nästa år accelererar BNP-tillväxten till 3 procent, då export och investeringar tar fart. Därmed närmar sig ekonomin sin potentiella produktionsnivå. Fortsatt inflöde till arbetskraften gör dock att BNP kan växa över sin långsiktiga trend även efter 2003.

 

Inflationen kommer att falla de närmaste månaderna, när prisuppgången på energi och livsmedel trillar ur tolvmånaderstalen. Så småningom dämpas även kostnadstrycket. Stabilare tillväxtutsikter och kvardröjande inflationsoro gör dock att Riksbanken vill vara tidigt ute; styrräntan höjs redan i mars. Efter denna markering kan Riksbanken - om SEB:s inflationsbild stämmer - ligga still över sommaren. De offentliga finanserna försvagas måttligt, till följd av konjunkturavmattningen och expansiv finanspolitik. Den offentliga sektorns saldo visar överskott, om än lägre än målet 2 procent.

 

Under 2003 väntar stora förändringar i den ekonomiska politiken. Sverige tar efter en folkomröstning de första stegen mot ett EMU-medlemskap genom att gå in i ERM2-samarbetet. Övergången till fast växelkurs ändrar ramarna för stabiliseringspolitiken. SEBs ekonomer noterar att debatten om vem som skall ha ansvaret för inflationsbekämpningen i ERM ännu inte startat, trots att förberedelserna inför EMU gör inflationsbekämpningen extra viktig. Riksbanken kommer, delvis av säkerhetsskäl, att höja reporäntan till 5 procent - dvs över ECBs nivå - mot slutet av nästa år. Kronan förstärks och kommer i början av ERM-perioden att vara starkare än centralkursen 8,60. Den högre svenska korträntan gör att kronans sedan under ERM-perioden deprecierar mot den väntade anslutningskursen.