Den globala ekonomin fortsätter att präglas av en skör återhämtning där motstridiga krafter står mot varandra. Expansiv penningpolitik fortsätter att ge stöd men risken är att de utvecklade ekonomierna står inför stagnationsproblem (sekulär stagnation) där rekordlåga räntor inte är tillräckligt för att skapa jämvikt mellan investeringar och sparande. Tendenserna att olika regioner kommit olika långt när det gäller saneringen efter den finansiella krisen har också blivit allt tydligare. I USA och Storbritannien har återhämtningen fått starkare fäste medan Japan och framför allt eurozonen fortfarande brottas med stora problem. Det skriver SEB:s Håkan Frisén i en ny Veckans Tanke idag.
Samtidigt har geopolitiska oroshärdar satt press på framtidstron. Ukrainakonflikten med åtföljande handelssanktioner mellan västländerna och Ryssland har skapat ökad osäkerhet och hämmat utvecklingen i Västeuropa. Eskalerande oro i Mellanöstern till exempel när det gäller situationen i Syrien/Irak samt konflikten mellan Israel och Palestina tyder också att vi får räkna med en permanent förhöjd geopolitisk konfliktnivå på medellång sikt. Den senaste tiden har också ebolaviruset fått en sådan spridning som skapar oro för att smittan i förlängningen kan få makroekonomiska effekter. Vår huvudbedömning är dock att de geopolitiska riskerna inte kommer att sätta några avgörande avtryck i det globala konjunkturmönstret.
En viktig orsak till detta är att oljepriset fortsätter sin nedgående trend och vi räknar nu med att priset sjunker ned till 85 USD/fat i genomsnitt för 2015. Historiska erfarenheter visar att regionala konflikter sällan får globala spridningseffekter så länge som de inte bidrar till att pressa upp oljepriset. Liksom i Nordic Outlook augusti 2014 gör vi dock bedömningen att riskerna på nedsidan dominerar.
De senaste veckorna har vi gjort ländervisa uppdateringar av det makroekonomiska läget (Macro Updates). Den 8 oktober publicerade vi också en ny utgåva av Eastern European Outlook. Förändringarna jämfört med prognoserna i Nordic Outlook i augusti är små men tendensen under hela 2014 har varit att BNP-utsikterna gradvis har skruvats ned. I NO gjorde vi en nedjustering av den globala tillväxtprognosen och trenden har fortsatt även i denna uppdatering.
Krisen i eurozonen
Det gäller främst eurozonen där utsikterna fortsatt att försämras de senaste månaderna. Framför allt har situationen i Frankrike och Italien blivit alltmer kritisk; BNP-tillväxten i båda länderna hamnar nära noll både i år och nästa år. Även den tyska ekonomin har tappat fart den senaste tiden och hämmas av såväl svagheterna i övriga euroländer som handelsstörningarna med Ryssland. Det tyska Ifo-indexet har försvagats fem månader i rad, men ligger fortfarande på en nivå över det historiska genomsnittet.
Riskerna för en ny recession i eurozonen som helhet har ökat, men vårt huvudscenario är fortfarande att nya ECB-stimulanser samt framsteg när det gäller banksystemets funktionssätt gör att en recession kan undvikas. Scenariot bygger också på att någon ytterligare upptrappning inte sker när det gäller handelsstörningarna med Ryssland. Vår prognos om en BNP-tillväxt i eurozonen på 0,9 procent för 2015 ligger dock klart under konsensusbilden.
Samtidigt som krisen i eurozonen fördjupats har läget klarnat i USA och Storbritannien. Den amerikanska ekonomin växer nu på bred front. Starka arbetsmarknadsdata samt optimistisk framtidstro i t ex byggsektorn och tillverkningsindustrin stödjer vår prognos att BNP kommer att växa med 3½-4 procent under andra halvåret. Också för 2015 och 2016 räknar vi med en tillväxt över tre procent, vilket är klart över trend och innebär således att mängden lediga resurser i ekonomin minskar.
Hushållens konsumtion stimuleras av stigande förmögenheter, växande sysselsättning och en låg inflation som bland annat pressas ned av fallande energipriser. Även i Storbritannien tyder tillgängliga indikatorer på att återhämtningen fortsätter i god takt. Vi räknar med att tillväxten kommer att fortsätta överstiga den långsiktiga trenden de närmaste åren även om BNP-ökningen gradvis saktar in från 3,1 procent 2014 till 2,6 procent 2016.
Skillnaderna i tillväxtutsikterna sätter tydliga avtryck i penningpolitiken. Vi räknar med att både Federal Reserve (Fed) och Bank of England (BoE) påbörjar räntehöjningar under första halvåret 2015. BoE är först ut, i maj, medan Fed avvaktar till juni. Det låga inflationstrycket ger centralbankerna andrum och skapar ett manöverutrymme när det gäller den penningpolitiska exitstrategin. Samtidigt börjar ett mer ansträngt resursutnyttjande motivera att en normalisering snart påbörjas. BoE har också motiv till att kyla av bostadsmarknaden även om prisökningstakten mattats något den allra senaste tiden. I eurozonen talar både svag tillväxt och deflationsrisker för att ECB kommer att leverera ytterligare stimulanser.
Intresset från banksektorns sida att utnyttja den nya faciliteten med långsiktiga riktade lån (TLTRO) var lägre än väntat. Att ECBs balansräkning nu krymper trots allt svagare konjunktur understryker behovet av ytterligare stimulans. Vi står därför fast vid bedömningen att ECB under första kvartalet 2015 genomför ett program med köp av statsobligationer. De diametralt olika förutsättningarna för penningpolitiken kommer att driva valutarörelser framöver med en ytterligare förstärkning av dollarn. Vi räknar nu med att EUR/USD når nivån 1,22 under första kvartalet 2015 för att sedan fortsätta ytterligare nedåt de närmaste åren.
De skilda tillväxtutsikterna för USA och eurozonen reser frågan om hur stor särkoppling mellan de största ekonomierna inom OECD-området som det är rimligt att räkna med. Historiska erfarenheter tyder på att den amerikanska ekonomin i hög grad är okänslig för försvagningar i omvärldsefterfrågan. De djupare recessioner världen gått de igenom de senaste decennierna har initierats av obalanser i den amerikanska ekonomin. Den globala återhämtningsdynamiken har sedan i hög grad styrts av hur USA svarat ekonomiskt-politiskt och hur snabbt obalanserna rättats till.
Att USA-ekonomin är relativt sluten med en låg importandel gör att den också är relativt okänslig för förändringar i omvärldsefterfrågan. Det är därför inte sannolikt att den amerikanska ekonomin ska tappa nämnvärd fart på grund av de svagheter vi nu ser i eurozonen, speciellt inte med tanke på att tillväxtekonomierna fortsätter att expandera i en relativt snabb takt.
De skillnader i årlig BNP-tillväxt mellan USA och eurozonen som vi ser framför oss de närmaste åren är heller inte uppseendeväckande hög i ett historiskt perspektiv. Vår prognos för 2015 och 2016 innebär dock att USA fem år i rad uppvisar en BNP-tillväxt som är minst 1,5 procentenheter högre än i eurozonen. Så lång period med tydligt amerikanskt tillväxtövertag har vi inte sett de senaste decennierna.
De nordiska länderna
De nordiska ekonomierna hämmas av försvagningen i Tyskland och eurozonen. Än så länge är dock spridningseffekterna inte så tydliga men riskerna på nedsidan har ökat. Svensk ekonomi präglas av tydliga duala tendenser. Den inhemska efterfrågan och sysselsättningen utvecklas relativt starkt medan export och industriproduktion sviktar. BNP-tillväxten för andra kvartalet reviderades upp markant jämfört med den mycket svaga preliminära siffra som publicerades i slutet av juli. Våra prognoser var baserade på att en sådan upprevidering skulle komma men vi har ändå justerat upp helårsprognosen från för 2014 från 2,1 till 2,3 procent.
Prognoserna om en acceleration av tillväxten till 2,9 procent år 2015 ligger fast. Den penningpolitiska utvecklingen avgörs dock väsentligen av inflationsutvecklingen eftersom Riksbanken har deklarerat att man har låg toleransnivå mot överraskningar på nedsidan. Det oväntat låga inflationsutfallet för september gör att KPIF-inflationen nu ligger 0,4 procentenheter under Riksbankens prognosbana. Detta ger stöd åt vår prognos om ytterligare räntesänkning vid det policymötet i slutet på oktober. Vi räknar nu med att Riksbanken sänker reporäntan ända ned till 0,05 procent.
Norsk ekonomi försvagas tillfälligt under det tredje kvartalet. Trots svagheter i omvärlden har industriproduktionen hållits uppe, men istället har den privata tjänsteproduktionen hackat. Vi räknar med att ekonomin tar ny fart under fjärde kvartalet, vilket bland annat har stöd i Norges Banks regionala barometundersökning. Ekonomin hämmas i år av minskande investeringar i oljesektorn, men en vändning uppåt är trolig under 2015.
Ett lägre oljepris får ingen åtstramande effekt på finanspolitiken eftersom användandet av medel från den statliga oljefonden ligger klart lägre än vad reglerna tillåter. Norges Banks policyrapport i september stängde dörren för ytterligare räntesänkning och vi räknar med oförändrad ränta långt in i 2015 då höjningar från Fed och BoE öppnar upp möjligheter för Norges Bank att påbörja en höjningscykel.
I Danmark finns på sikt förutsättningar för en hygglig återhämtning. Utfallet för andra kvartalet utgjorde visserligen en besvikelse. Men efter revideringen av den ursprungligt negativa BNP-utfallet till en försiktig uppgång till 0,2 procent ligger kvartalssiffran mer i linje makroekonomiska fundament. Därmed finns också vissa uppsidesrisker när det gäller vår försiktiga prognos om en BNP-tillväxt på 1,0 procent för 2014 (jämfört med 1,8 procent i Nordic Outlook).
På kort sikt tappar dock industrin nu momentum i kölvattnen av spridningseffekter från den tyska avmattningen. På lite längre sikt ser vi utsikter för en acceleration av tillväxten driven av en förbättrad arbetsmarknad och starkare balansräkningar för hushållen i spåren av återhämtningen på husmarknaden.
Den finska ekonomin brottas med såväl konjunkturella som strukturella problem. BNP ökade visserligen med 0,2 procent under andra kvartalet, vilket innebar att recessionen slutade något tidigare än väntat. Framöver är det dock svårt att se några starka tillväxtkrafter. Ledande indikatorer har fallit ytterligare från redan låga nivåer. Nedgången är bredbaserad men var mest tydlig för tjänste- och byggnadssektorerna.
En stor handelsexponering mot Ryssland utgör också en nackdel för finsk ekonomi jämfört med övriga nordiska länder. Exporten till Ryssland började falla redan under 2013 och för helåret 2014 räknar vi med en nedgång på ca 10 procent. Sammantaget räknar vi med att BNP som årsgenomsnitt faller med 0,3 procent i år för att sedan öka med svaga 0,5 procent 2015 och med 0,9 procent 2016.
Trots ekonomisk stagnation fortsätter finanspolitiken att hålla en stram inriktning med målsättningen att stabilisera statsskulden och räntedifferensen gentemot Tyskland (10-åriga statsobligationer) har fallit tillbaka till rekordlåga nivåer under 20 räntepunkter.