Hushållens skuldsanering
Amerikanska hushålls skuldsanering är nära målgång efter en sjuårig resa i brant uppförsbacke. Skuldkvoten, mätt som totala skulder i relation till disponibelinkomsten, har sjunkit stadigt från toppen på ca 130 procent 2006 till dagens nivå på runt 100 procent. I ärlighetens namn ska dock sägas att en betydande del av saneringen, kanske så mycket som 60 procent, förklaras av att bolåneinstitut skrivit av skulder. Men för USA:s ekonomi, och tillväxten, är det viktigt att hushållens skuldbörda ändå har minskat.
Det ser betydligt värre ut för hushållen i eurozonen. Visserligen ligger skuldkvoten i dag på samma nivå som för amerikanska hushåll, runt 100 procent av BNP men någon skuldsanering att tala om har inte ägt rum i eurozonen. Det är därför rimligt att räkna med att hushållen behöver dra ned på sina skulder de närmaste åren, vilket inverkar negativt på tillväxten i eurozonen.
Huspriser
Husmarknaden i USA står i dag på en relativt stadig grund. Det är en viktig faktor för stabiliteten i det finansiella systemet och för hushållens vilja och trygghet att våga konsumera. I reala termer föll huspriserna i USA med nästan 30 procent från toppen 2006 till botten 2011. Därefter har priserna stigit med runt 5 procent.
Prisuppgången i eurozonen, från 2000 och fram till toppen 2007, är drygt 30 procent. Prisfallet därefter har varit ca 10 procent. En inte alltför vågad gissning är att huspriserna i eurozonen som helhet fortfarande ligger runt 10 procent för högt. En prispress nedåt för husmarknaden är negativt för både tillväxt och banksystem.
Banksystemet
Hushållens skuldsättning och husprisutvecklingen gör att utmaningarna för banksystemet är betydligt större i eurozonen än i USA. Amerikanska banker är i ett läge där fokus i växande utsträckning kan läggas på ökad utlåning till framför allt små och medelstora företag. Utlåningen i USA till hushåll och företag ligger för närvarande på 4-5 procent i årstakt. En hämmande faktor i USA är dock att det finansiella systemets affärsmodeller behöver ses över och anpassas till nya regelverk och krav.
I eurozonen är kredittillväxten negativ. Från Internationella valutafonden IMF har också riktats varningar om att företagssektorn, främst i södra Europa, sitter på en skuld-stock som är ca 20 procent för stor. Ett bistert ekonomiskt klimat – med recession och stigande arbetslöshet – adderar ytterligare osäkerhet till det finansiella systemet trots politiska ansträngningar att utveckla en bankunion. Därtill är nivån på osäkra fordringar (NPL) hög: runt 14 procent i Italien, 11 procent i Spanien och 9 procent i Portugal. Kreditförsörjningen, som i Europa till 80-85 procent går via banksystemet, påverkas negativt. Förhoppningarna ställs till att Europeiska centralbanken ska agera. Även om trycket på ECB är fortsatt stort är frågorna i dag i växande utsträckning av finanspolitisk karaktär.
Arbetsmarknaden
Även på arbetsmarknadsområdet är USA starkare än eurozonen. Amerikanska data fortsätter att bekräfta en återhämtning, även om den går långsamt. I det korta perspektivet pressas arbetsmarknaden av att automatiska nedskärningar leder till betydande uppsägningar i offentlig sektor framför allt under 2013. Utsikterna för 2014 ser betydligt bättre ut och arbetslösheten i slutet av 2014 vän-tas landa på runt 6,5 procent efter att ha legat på 10 procent hösten 2009.
Eurozonens arbetslöshet fortsätter däremot att sätta nya rekord: över 12 procent i mars 2013. För enskilda länder som t ex Spanien, Grekland och Portugal är nivåerna skrämmande höga. Och arbetslösheten väntas ligga kvar nära dessa höga nivåer de närmaste två åren och bara notera försiktiga förbättringar.
Offentlig skuldsättning
På ett område ser eurozonen bättre ut än USA: offentlig skuldsättning. Vid utgången av det här året väntas USA:s skuld ligga på knappat 110 procent av BNP.
Motsvarande siffra för eurozonen är 95 procent. USA är dock på väg att pressa ned budgetunderskottet till 4-5 procent av BNP, vilket räcker för att stabilisera skulden på en nivå runt 100-110 procent av BNP. Om kongressen därtill gör konkreta framsteg för en långsiktig plan kan skulden komma ned ytterligare. Även eurozonen har förutsättningar att kunna stabilisera sin skuld på strax över 90 procent.
Total skuldsättning mot omvärlden
Om samtliga sektorer summeras för USA respektive euro-zonen för att mäta skuldsättning mot omvärlden – och om även tillgångar i utlandet inkluderas – hamnar USA på en högre total skuldsättning än eurozonen. Landet USA:s totala skuld till omvärlden är i dag 26 000 miljarder dollar (2012). Samtidigt äger USA tillgångar i utlandet värda 21 000 miljarder dollar. Det ger USA en nettoskuld på 5 000 miljarder dollar motsvarande 32 procent av BNP. Det är strax under en nivå – 35 procent – som bedöms som hållbar. Eurozonen, å andra sidan, har en nettoskuld som uppgår till 12 procent av BNP; skulden till omvärlden är 22 725 miljarder euro och tillgångarna 21 250 miljarder euro.
Skönhet med problem – Odjur med dolda talanger
Som alltid är inget svart eller vitt. USA har trots att utsikterna ljusnat en stor utmaning i att nå konsensus om en politik som långsiktigt får ned den offentliga skuldsättningen, förbereder ekonomin på en åldrande befolkning, utvecklar infrastruktur och lyfter konkurrenskraften. Eurozonen är trots alla problem som beskrivits här inte en homogen region. Det finns euroländer som med lätthet konkurrerar ut USA, t ex Tyskland, Estland, Finland och Österrike. Sagan om Skönheten och Odjuret slutar positivt. Båda behöver varandra. Men vi får räkna med att det tar lång tid innan Odjuret omvandlas till den prins som alla hoppas på.