Den senaste tiden har nyhetsflödet dominerats av politisk turbulens. Framför allt har den djupa klyftan i den amerikanska kongressen bidragit till att öka den ekonomisk-politiska osäkerheten. Därtill kommer också viss ovisshet kring den tyska regeringsbildningen samt en ny våg av protester mot finanspolitiska åtstramningar i Sydeuropa. Geopolitiska spänningar i Nordafrika och Mellanöstern utgör fortfarande orosmoment, inte minst när det gäller hanteringen av Syriens kemiska vapen.
Trots dessa orosmoment har reaktionen på de finansiella marknaderna varit ganska måttlig. Effekterna på den reala ekonomin tycks av allt att döma inte heller bli speciellt framträdande.
De senaste veckorna har vi (SEB:s ekonomer) gjort ländervisa genomgångar (Macro Updates) av inkommande ekonomisk statistik samt publicerat en ny utgåva av Eastern European Outlook.
Huvudslutsatsen är att data följt förväntningarna i Nordic Outlook från augusti. Den största förändringen rör uppjustering av den japanska tillväxten. Världstillväxten mätt som köpkraftskorrigerad BNP (PPP) väntas som tidigare stiga från 3,2 procent 2013 till 4,0 procent 2014 och till 4,2 procent 2015.
Tillväxten växlar upp i USA
Vår prognos är fortsatt att tillväxten i USA växlar upp de kommande åren och därmed blir en viktig injektion för världskonjunkturen. Den direkta effekten av nedstängningen av federal verksamhet i oktober beräknas dra ned BNP-siffran för fjärde kvartalet med 0,5 procent i uppräknad årstakt. Att kongressen för första gången på 17 år misslyckades med att i tid nå en uppgörelse om budgeten accentuerade den djupa splittringen i amerikansk politik. Även om vårt huvudscenario är att en långsiktig uppgörelse om budget och skuldtak kan nås i början på nästa år har riskbilden förändras.
I Nordic Outlook i augusti bedömde vi att riskerna gentemot vårt huvudscenario var symmetriska med 20-procentig sannolikhet såväl för ett starkare som svagare konjunkturscenario. Den nya situationen i amerikansk politik gör att vi har höjt sannolikheten för en sämre utveckling till 25 procent. Vi har också ändrat vår bedömning avseende startpunkten för Federal Reserves nedbantning av de månatliga värdepappersköpen. Ökad finanspolitisk osäkerhet och mer blandade konjunktursignaler gör att vi nu räknar med att en nedbantning annonseras i samband med det penningpolitiska mötet (FOMC) i mars 2014.
Eurozonen svag länk i världsekonomin
Konjunkturindikatorerna i eurozonen pekar fortsatt på en svag återhämtning. PMI för de fyra stora länderna (Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien) har konvergerat och ligger nu nära 50-nivån. Efter en BNP-tillväxt på 0,3 procent andra kvartalet väntar vi oss en något lägre tillväxt under andra halvåret 2013. Mätt som årsgenomsnitt minskar BNP med 0.5 procent 2013 och ökar därefter med 0.8 och 1.7 procent 2014 respektive 2015. Arbetslösheten har de senaste månaderna legat på 12,0 procent; en historisk hög nivå men en marginell nedgång jämfört toppen 12,1 procent månaderna innan. I flera krisländer är det dock lägre arbetskraftsdeltagande och inte fler jobb som gjort att uppgången i arbetslöshet upphört. Inflationen noterades i september på 1,1 procent, och vi väntar oss fortsatt lågt pristryck.
Även om recessionen i eurozonen nu är avslutad fortsätter regionen att utgöra en svag länk i världsekonomin. Förändringstalen för till exempel BNP-tillväxt, arbetslöshet, konkurrenskraft och offentliga budgetsaldon går visserligen åt rätt håll men nivåerna är fortsatt oroande. Finanspolitisk åtstramning och störningar på kreditmarknaderna kommer att hämma ekonomierna flera år framöver. ECB kommer att fortsatt behöva agera för att hålla nere räntor i de perifera krisländerna. Vi står fast vid bedömningen att refiräntan sänks med 25 punkter i december 2013 och att ytterligare LTRO-lån kommer att erbjudas. Flera stödåtgärder till krisländerna kommer också att behövas bland annat kommer Grekland att få en ytterligare skuldnedskrivning
Kinas tillväxt bromsar in igen
Att den amerikanska centralbanken inte annonserade nedtrappning av obligationsköpen i september har bidragit till att finansiella marknader i Asien har återtagit en del av sommarens nedgångar, då framför allt Indien och Indonesien drabbades hårt. Samtidigt finns det tecken på att större delen av tillväxtinbromsningen nu passerats för regionen som helhet. I Kina accelererade BNP-tillväxten något under tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal och nådde 7,8 procent i årstakt. Prognosen för 2013 har reviderats upp och bedömningen är att målet på 7,5 procent för i år kommer att överträffas med några tiondelar. Uppgången den senaste tiden har dock till stor del drivits av statliga infrastrukturinvesteringar. Vår bedömning är att beslutsfattarna framöver vill undvika stora stimulanser som motverkar ombalanseringen mot en konsumtionsdriven tillväxt. BNP-tillväxten bedöms därför gradvis bromsa in under kommande kvartal bland annat till följd av stramare kreditmiljö.
Indiska svagheter består
Indien har till skillnad mot Kina drabbats hårt av den finansiella oron. Den senaste månaden har dock valuta och börs återhämtat en del av de tidigare nedgångarna. En bidragande faktor är de liberaliseringsreformer av den finansiella sektorn som centralbanken lanserade under september. Samtidigt finns också vissa tecken på stabilisering av tillväxten; exporten har utvecklats starkt de senaste månaderna och även industriproduktionen har förbättrats. De underliggande strukturella svagheterna består dock och regeringen kommer knappast att genomföra några tillväxtfrämjande reformer före valet våren 2014. Fortsatt hög inflation samt budgetunderskott försvårar dessutom kortsiktiga stabiliseringspolitiska stimulanser.
Spretig utveckling i Norden
De nordiska ekonomierna fortsätter uppvisa en spretig utveckling. I Sverige reviderades BNP-siffran för andra kvartalet ned relativt kraftigt jämfört med preliminärt utfall. Detta har bidragit till att vi justerat ned helårsprognosen för 2013 från 1,2 till 0,8 procent. Indikatorerna för industrin är fortfarande relativt svaga medan tjänstebarometern fortsätter att klättra mot mera normala nivåer. Hushållens situation är mer solid; konsumtionen stimuleras av såväl en expansiv finanspolitik som stigande priser på aktier och bostäder. I kombination med starkare omvärldsefterfrågan räknar vi med att BNP-tillväxten stiger till 2,6 procent 2014 och vidare till 3,2 procent 2015. Trots stigande sysselsättning förblir arbetslösheten hög. Det låga resursutnyttjandet i kombination med svagt inflationstryck gör att Riksbanken väntar till december 2014 innan räntehöjningar påbörjas. Möjligen skjuts räntehöjningarna upp till början av 2015.
Momentum i den norska ekonomin har försvagats sedan början av 2013. Speciellt har hushållens konsumtion av varor haft en nedåtgående trend. Samtidigt har husmarknaden kylts av vilket innebär nedåtrisker för bostadsbyggandet framöver. BNP-tillväxten 2013 ser ut att stanna något under 1 procent, men vi räknar sedan med en uppgång till drygt 2 procent per år 2014 och 2015. Arbetslösheten (enligt arbetskraftsundersökningen) steg till 3,6 procent under perioden juni-augusti men detta berodde på en ökning av arbetskraften; den underliggande sysselsättningsutvecklingen är fortsatt stark. Inflationen överraskade kraftigt på uppsidan under våren och sommaren. Kärninflationen (KPI_JAE) nådde i augusti 2,5 procent men föll sedan tillbaka till 1,7 procent i september. I denna miljö ställs Norges Bank inför svåra avväganden. Av omsorg om kronan räknar vi nu med att första räntehöjningen inte kommer förrän i september 2014. Styrräntan ligger på 2,0 procent i slutet av 2014 och på 2,75 procent i slutet av 2015. Riskerna ligger dock på nedsidan.
I Danmark fortsätter den modesta återhämtningen. BNP vände upp under andra kvartalet driven av en uppgång i såväl inhemsk efterfrågan som export. Framöver finns goda förutsättningar för en fortsatt återhämtning. Stigande reallöner och en vändning på husmarknaden stödjer den privata konsumtionen. Därtill kommer att finanspolitiken slår om i expansiv riktning efter flera år av åtstramning. Trots stimulanserna väntas de offentliga finanserna gå mot överskott under prognosperioden.
Den finska ekonomin brottas med såväl konjunkturella som strukturella problem. Tydligast syns detta i bytesbalansen som på ett decennium gått från ett överskott på 8-9 procent av BNP till ett underskott motsvarande 1-2 procent. Ekonomin kom visserligen ur recessionen under andra kvartalet, men återhämtningen blir mer andefattig än i övriga Norden. Trots svagheterna i ekonomin innebär de relativt starka statsfinanserna att förtroendet för finsk ekonomi på räntemarknaden förblivit starkt. Räntedifferensen mot Tyskland på 10-åriga statsobligationer har det senaste året legat runt 20-30 räntepunkter. Det innebär lägre räntenivåer än i till exempel Norge och Sverige.