Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Helhetsgrepp krävs för att främja innovation och tillväxt

Det behövs ett helhetsgrepp där man med hjälp av utbildningspolitik, skattepolitik och generella regelverk skapar ett samhällsklimat som främjar innovation. Det är slutsatsen i boken Ett ramverk för innovationspolitiken, skriven av bland andra SEB:s seniorekonom Klas Eklund.

Boken är skriven av de tre nationalekonomerna Pontus Braunerhjelm, professor vid Kungliga Tekniska högskolan, Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning samt Klas Eklund, senior economist vid SEB och adjungerad professor vid Lunds universitet. De presenterade på tisdagen sina slutsatser vid ett välbesökt seminarium på Ingenjörsvetenskapsakademin i Stockholm.

Mötet inleddes av SEB:s styrelseordförande Marcus Wallenberg, som är ledamot i IVA och sitter ordförande i projektet Innovation för tillväxt, som för en tid sedan lämnade ett förslag på innovationsfrämjande åtgärder till näringsdepartementet.

- Det är väldigt glädjande att frågan om innovation har kommit i fokus, inte minst i spåren på den snabba globaliseringen. Sveriges välstånd är baserat på innovation och entreprenörskap. Vi har varit duktiga på att bygga stora företag. Det är viktigt att vi ger förutsättningar för nya entreprenörer att skapa företag som växer och utvecklas, sa han.

Högt på den politiska agendan

De tre författarna konstaterade att innovation har hamnat högt på den politiska agendan, där regeringen under hösten väntas presentera en ny innovationsstrategi, medan socialdemokraterna har föreslagit en innovationspolitisk beredning.

Men risken är att insatserna blir för smala, menade Klas Eklund. Det räcker inte med att bara satsa mer pengar på forskning och utbildning.

- Det finns inget tydligt samband mellan forskningsbudget och tillväxt. Skälet är att länken däremellan fattas i beräkningen, sa han.

Risk måste löna sig

För att omvandla kunskap till innovation och tillväxt krävs att hela systemet fungerar, att det finns entreprenörer som kan kommersialisera idéerna och omvandla dem i industriell skala. Det behövs också tillgång till riskkapital och möjligheter för dem som skapar företag att ta del av de värden som skapas även om de inte själva är rika.

- Risk måste löna sig, både för den som startar ett företag och dem som är med och skapar tillväxt, framhöll Hjalmar Winblad, känd svensk entreprenör som bland annat startade IT-företaget Sendit som senare köptes av Microsoft.

- Som entreprenör kan du inte locka med hög lön. För att attrahera de bästa medarbetarna måste du kunna erbjuda en möjlighet för dem du rekryterar att ta del av företagets värdetillväxt med hjälp av optioner, sa han.

I boken presenterar de tre författarna tio innovationsprinciper – tio budord – som tillsammans kan bidra till att skapa ett generellt regelverk som gynnar alla typer av innovation, såväl i företag som i offentlig sektor och förvaltning.

Det handlar dels om åtgärder för att förbättra svensk utbildning, bland annat genom att sätta tydliga mål när det gäller svenska studieresultat som under de senaste åren har fallit i internationell ranking.

Ett annat huvudområde handlar om förslag som gör det möjligt att omvandla kunskap till innovation och därmed också lönsam tillväxt. Det handlar bland annat om att ta bort onödig överreglering, men också om konkreta förslag på att ändra skattesystemet för att gynna entreprenörskap. Där ingår att beskatta optioner som kapitalinkomst (för att göra det möjligt för entreprenörer utan eget kapital att ta del av företagets värdetillväxt), sänkt inkomstskatt och att beskatta olika typer av kapital – eget och lånat – likformigt.