Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet
Språk

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Tema: USA:s ödeval – Risker för omvärlden från handel och säkerhet

Presidentvalet 5 november ser ut att bli ännu en jämn seniormatch mellan Joe Biden, 81 år, och Donald Trump, 77 år. Valet kan få omvälvande konsekvenser för både USA och omvärlden. En ny mandatperiod med Trump kan innebära en radikal omstöpning av den amerikanska statsapparaten, starten på ännu ett handelskrig och ökad osäkerhet kring global säkerhetspolitik. Biden kommer sannolikt få mindre möjlighet att sätta avtryck i politiken under en andra mandatperiod. I denna artikel diskuteras de viktigaste hållpunkterna fram till valet och vad vi kan vänta oss från de två huvudkandidaterna.

Trump vann stort i de första nomineringsmötena i Iowa och har enligt de senaste opinionsmätningarna en nästan ointaglig ledning på 66 procent mot ca 12 procent för Nikki Haley. Ron DeSantis (11 procent) har nu hoppat av och stödjer Trump. Haley har satt sitt hopp till New Hampshire 23 januari. Lyckas hon inte bättre där kan loppet vara avgjort. Trump leder även knappt över Biden i mätningarna sedan slutet av fjolåret. Enligt vadslagningsbyrån PredictIt väger det mycket jämnt.

Trump har åtalats i fyra olika mål, men dessa kommer sannolikt inte ha någon påverkan på primärvalen. Rätte-gången rörande Trumps roll i 6-januari-stormningen av Kapitolium, startar tidigast 4 mars, dagen innan super-tisdagen 5 mars, då över en tredjedel av delegaterna fördelas. Av de övriga tre åtalen kommer de två viktigaste – åtalen kopplade till dels Trumps hantering av hemliga dokument från Vita huset, dels försöken till valpåverkan i Georgia – att inledas tidigast i maj respektive augusti. Åtalen ser ut att ha gynnat Trump i opinionen, men detta kan ändras. Två tredjedelar av Trumps Republikanska anhängare säger visserligen att de skulle rösta på honom även om han fälls för brott, men bortfallet skulle ändå kunna vara stort nog för att skada hans möjlighet att vinna.

Två delstater, Colorado och Maine, har förbjudit Trump att ställa upp med hänvisning till konstitutionens 14:e tillägg som tillkom efter inbördeskriget och som förbjuder upprorsmakare att inneha offentliga ämbeten. Frågan ligger nu på Högsta domstolens bord. Huvudtipset är att HD-domarna hellre låter väljarna bestämma än att Trump utestängs från valet. I slutänden kommer valet att avgöras av förmågan att mobilisera kärnväljare och attrahera mittenväljare i ett fåtal så kallade swing states. Tredje-partskandidater är en joker i leken, genom möjligheten att stjäla röster i dessa nyckelstater. Detta bedöms vara en större risk för Biden än Trump. Oavsett utfall kommer USA att förbli splittrat; den siste presidenten som vann över 60 procent av rösterna var Richard Nixon på 1970-talet. Valsystemet gör att det inte ens krävs 50 procent.

Trumps kandidatur är unik och kontroversiell, givet rättsprocesserna och anklagelserna för att ha försökt ändra valutslaget 2020. Trumps planer på en radikal omdaning av den, enligt hans anhängare, korrumperade statsapparaten beskrivs av hans motståndare som ett hot mot kompetensen och oberoendet inom statsförvaltningen eller till och med första stegen mot en diktatur. I slutet av sin första mandatperiod
presenterade Trump ”Schedule F”. Denna innebar att tiotusentals tjänster i statsapparaten skulle ha klassificerats om, vilket skulle ha gjort det möjligt att byta ut dem mot personer lojala med Trump. Konservativa organisationer, med Heritage-stiftelsen i spetsen, har tagit fram en agenda för en ny republikansk mandatperiod, Project 2025. Enligt Project 2025 ska presidentens makt över statsapparaten stärkas genom att kraftigt beskära eller lägga ner olika departement och myndigheter. I projektet ingår en detaljerad plan för de första 180 dagarna och rekrytering av personal för en ny administration. Project 2025 är inte officiellt knutet till Trump men flera av de inblandade har nära relationer till hans kampanj.

Trumps första period präglades av kaos. Inför en ny period kommer Trump sannolikt att vara bättre förberedd, vad gäller både personal och planer. Att Trump lyckades utse en ny konservativ majoritet i Högsta domstolen och tillsätta många domare på lägre nivåer kan också underlätta för honom även om domarna inte alltid kan förväntas döma till hans fördel. Trumps möjlighet att få igenom sin politik i kongressen kommer liksom för Biden dock att begränsas av krav på kvalificerad majoritet (60 procent) i senaten i många frågor som inte direkt kan kopplas till budgeten, där det räcker med enkel majoritet. Presidenten har däremot större frihetsgrader i utrikespolitiken.

Hur marknaden kommer att reagera på ett omval av Trump är osäkert. Finansmarknader har svårt att prissätta långsiktiga politiska risker. Skattesänkningar och avregleringar under Trumps första mandatperiod möttes av positiva reaktioner på börsen, men det är inte självklart att detta skulle upprepas i rådande miljö med kvarstående inflationsrisker och växande oro för USA:s ohållbart stora budgetunderskott. Trumps planer för handels-och säkerhetspolitiken kommer sannolikt att ha större påverkan på omvärlden. Ett nytt handelskrig verkar sannolikt. Trump har luftat planer på att införa generella importtullar på 10 procent. Det är troligt att andra länder skulle svara på detta med egna restriktioner, vilket skapar risk för ett eskalerande globalt handelskrig. Nya slitningar med Kina är också att vänta. Trump planerar att fasa ut import från Kina av nödvändiga varor inom elektronik, stål och läkemedel inom en fyraårsperiod samt förbjuda kinesiska företag att äga amerikansk infrastruktur inom energi och teknologi. Utvärderingar av de tullar som infördes under Trumps första mandatperiod pekar mot att de vinster som gjordes av direkt berörda industrier, så som stålindustrin, mer än uppvägdes av ökade kostnader för importtunga verksamheter i senare tillverkningsled. Men även Bidens politik har protektionistiska drag. Tullarna mot Kina har behållits och Inflation Reduction Act (IRA) har inneburit nya utmaningar i handelsrelationerna med EU (läs mer i Nordic Outlook augusti 2023). Minskad invandring står liksom 2016 högt på Trumps lista med begränsningar av både asyl- och arbetskraftsinvandring. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan skärpta regler för arbetskraftsinvandring bli ett tillväxthinder genom att försvåra tillgången på kvalificerad arbetskraft. Skärpningarna kan även bli ett problem för Fed så länge som inte efterfrågan på arbetskraft mattats. Snabb befolkningstillväxt på grund av högre invandring bidrog i fjol till en mindre överhettad arbetsmarknad.

Även Biden är dock under press att hantera migrationsflödet över gränsen mot Mexiko.

Behovet av en stramare finanspolitik är en hjärtefråga för Republikanerna men den historiska erfarenheten är att underskotten snarast stigit under republikanska presidenter. Förklaringen är delvis att de sammanfallit med ekonomiska kriser men också dyra krig samt skattesänkningar. Därtill har republikaner i opposition blockerat utgiftsexpansioner under demokratiska presidenter medan demokraterna inte fokuserat på att begränsa utgifter under republikanska presidenter. Hoten mot långsiktigt hållbara statsfinanser kommer främst från stigande räntekostnader på den höga och växande statsskulden samt galopperande utgifter inom socialförsäkringssystemet. Kongressen har hittills inte visat förmåga att enas om reformer av pensioner och sjukvård och vi räknar inte med att detta förändras under nästa mandatperiod. Nya skattesänkningar skulle ytterligare förvärra läget. Trump genomförde under sin första period stora skattesänkningar för både bolag och individer. Delar av dessa löper ut efter 2025 men kommer sannolikt att förlängas. Nya skattesänkningar kan dock komma att finansieras med ökade tullar. Att Biden lovat att inte höja skatter på inkomster under 400 000 dollar gör dock att intäktssidan inte väntas se mycket bättre ut under Biden heller.

Kan Fed påverkas? Centralbanken Feds ordförande Powell pressades hårt av president Trump att sänka räntan. Powells mandatperiod som Fed-chef går ut 2026. Han löper liksom Yellen före honom risken att då bytas ut. Trumps möjlighet att påverka majoriteten i Fed, och åstadkomma en radikal omdaning av politiken, begränsas dock av att mandaten för 5 av de övriga 6 ledamöterna i Fed-styrelsen löper bortom 2030. Tvärvändning i klimatfrågan. Trump väntas rulla tillbaka Bidens klimatregleringar och gröna subventioner inom IRA. Klimatpolitiken styrs, liksom många andra frågor, dock i stor utsträckning på delstatsnivå. De klimatinvesteringar som dragits i gång med stöd av Bidens klimatpaket IRA har i många fall lokaliserats till republikanska delstater och privata satsningar. Ovilja att skada lokalt näringsliv och arbetstillfällen minskar sannolikheten för att redan påbörjade investeringar stoppas. Risk för omvärldskonsekvenser. En seger för Trump kan på många områden få ännu större konsekvenser för omvärlden än för USA. Europa kommer, givet ett större utrikeshandelsberoende, att drabbas hårdare av ett handelskrig än den relativt slutna USA-ekonomin. På det säkerhetspolitiska området vill Trump se en omprövning av Nato och är kritisk till stödet för Ukraina. Trump har dock enligt en ny lag inte rätt att själv besluta om att lämna Nato. Trump väntas också besluta om att ånyo gå ur Parisavtalet.

En andra period för Biden väntas bli mindre radikal. I senaten är det fler demokratiska än republikanska platser som är uppe till omval och prognoserna pekar på att Demokraterna tappar sin majoritet. Biden skulle därmed tvingas förhandla med en helt eller delvis republikanskt styrd kongress, med små möjligheter att få igenom sin ekonomiska politik. Bidens valslogan är ”avsluta jobbet” (”finish the job”). Biden genomförde under sina första två år stora delar av den ekonomiska politik han gick till val på 2020: Ett stort stimulanspaket samt de tre reformpaketen för infrastruktur, halvledare och klimatinvesteringar. Väljarna är dock inte nöjda. Enligt opinionsundersökningar associerar ungefär hälften Bidenomics med högre inflation och/eller skattehöjningar. Börsen, som Trump såg som sin främsta värdemätare, har gått bättre under Biden, men det har inte hjälpt opinionssiffrorna. Det har inte heller fjolårets kombination av sjunkande inflation och fortsatt starka arbetsmarknad. Möjligen står den höga prisnivån i fokus för väljarna liksom det faktum att inflationen sköt i höjden under Bidens mandatperiod och delvis som ett resultat av Bidens egen stimulanspolitik. En annan stötesten i opinionen, vid sidan om Bidens ålder, är att Demokraterna är splittrade kring stödet för Israel. Rätten till abort är en av de frågor där Republikanerna går i otakt med stora delar av väljarkåren, vilket har lett till oväntade segrar för demokrater i republikanska delstater. Det är dock oklart i vilken mån Biden kan kapitalisera på detta. Delstatsframgångar i abortfrågan har även byggt på stöd från republikanska kvinnor som kanske inte är beredda att stödja Biden i presidentvalet.