Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Ekonomernas inledning

Jens Magnusson och Daniel Bergvall

Ny spelplan när både inflation och tillväxt faller

Fler och fler tecken tyder på att den höga inflationen äntligen börjar ge med sig. Priser på energi, råvaror, transporter och insatsvaror har sjunkit. Det har inte lett till några breda prisfall i konsumentledet, men vi ser åtminstone att takten i prisuppgångarna mattas av. Det är välkomna nyheter men det finns samtidigt all anledning till fortsatt försiktighet. Inflationen är fortfarande mycket hög och särskilt den underliggande inflationen verkar ovillig att ge sig utan en segdragen kamp. Det gör i sin tur att centralbankerna, trots tecken på avtagande inflationstryck, fortsätter att höja räntan ytterligare något eller några möten innan styrräntorna når sina toppar. 

Räntorna har passerat den neutrala nivån och är nu åtstramande för ekonomin. Tillsammans med fallande reallöner och lägre konsumtion bidrar de därmed till den inbromsning av den ekonomiska aktiviteten som prognoserna i den här rapporten pekar på. Hur djup och långvarig den kommande konjunkturnedgången blir är inte lätt att avgöra. Det har länge funnits en ovanligt stor skillnad mellan mjuka indikatorer, t.ex. vad företag och privatpersoner tror om den ekonomiska utvecklingen, och hårda data över t.ex. arbetslöshet och tillväxt. De mjuka indikatorerna har pekat mot en rejäl inbromsning och en nära förestående recession, medan hårda data fortsatt att överraska åt det positiva hållet. Att den realekonomiska utvecklingen varit så stark har å ena sidan bidragit till ett fortsatt högt inflationstryck men å andra sidan också underlättat för centralbankerna att snabbt höja räntorna utan att oroa sig för stigande arbetslöshet och snabbt fallande tillväxt.

På senare tid har dock tecknen på en inbromsning blivit tydligare och centralbankernas balansgång mellan inflations- och recessionsrisker har blivit svårare.

Ett visst stöd kommer visserligen från Kina som slopat covid-restriktionerna och där köpsugna hushåll med gott om sparpengar kommer att dra upp den ekonomiska aktiviteten. Men den övergripande bilden är ändå att spelplanen är förändrad och att det blir allt svårare att höja räntan utan att det får realekonomiska följder.

Under mars dök dessutom en ny fara upp: Den finansiella stabiliteten. Kalifornienbaserade Silicon Valley Bank befann sig plötsligt i akut finansiell stress när kunder ville ta ut sina pengar samtidigt som bankens tillgångar till stor del var låsta i obligationer.

Ytterligare några banker har fått problem, senast First Republic Bank som togs över av JPMorgan Chase. Efter snabba ingripanden av myndigheter och centralbanker är ändå den övergripande bilden att situationen är relativt stabil och att sannolikheten för en ökad stress i hela det finansiella systemet är ganska låg. Men det är för tidigt att blåsa faran över och utvecklingen påminner oss om riskerna med så dramatiska policyomläggningar som den vi sett inom penningpolitiken det senaste året.

Vi kan bara konstatera att det är både osäkra och synnerligen intressanta ekonomiska tider vi lever i.

I denna nya Nordic Outlook maj 2023 erbjuder vi fördjupande teman som behandlar följande frågor: 
•    Inflationsdynamiken
•    Energikrisen avblåst
•    Penningpolitik i fokus
•    Det turkiska valet

Vi önskar er en intressant läsning!
Jens Magnusson
Chefsekonom     

Daniel Bergvall
Prognoschef 

                                             

Nordic Outlook maj 2023 (pdf)