Efterlängtade räntesänkningar i orolig värld
Efter några riktigt utmanande år för världsekonomin tas nu steg mot ökad stabilitet. Inflationen faller på bred front och öppnar vägen för lägre räntor, bättre vardagsekonomi för hushållen, lägre kostnader för företagen, stabilare konsumtion och på sina håll möjligheter till en mer aktiv finanspolitik.
Flera av de senaste årens orosmoln har i olika grad skingrats. Energipriserna fortsätter visserligen att variera, inte minst i Sverige där vintern hittills varit kall, men prisbilden har stabiliserats rejält och vi räknar inte med att de extrema pristopparna från 2022 kommer tillbaka. Även den stress i globala värdekedjor vi såg under 2021 och 2022 är i stort sett borta. Lägger man därtill att den lika sällsynta som efterlängtade mjuklandningen för USA:s ekonomi ser ut att vara inom räckhåll, förstår man nästan Federal Reserve-ledamoten Christopher Waller när han i ett tal nyligen utbrast att ”För en makroekonom är det här nästan så bra det kan bli”.
Nåja, allt är förstås inte frid och fröjd bara för att en viss stabilisering äntligen kan skönjas. Tvärtom är världsekonomin i ett fortsatt skört tillstånd och även om USA undviker recession, är tillväxten på många håll syrefattig och riskerna är många. Givet hur överraskade de flesta blev av styrkan i inflationens uppgångsfas, kan vi heller inte vara säkra på hur dess nedgångsfas ser ut. Drabbas inflationsnedgången av bakslag minskar möjligheten för centralbankerna att sänka räntan och vi kan snabbt ha ett helt annat scenario för tillväxt, räntor och finansmarknader. Vi vet heller inte med säkerhet hur mycket av den redan genomförda penningpolitiska åtstramningen som slagit igenom på ekonomin, och vad som eventuellt återstår.
Till den makroekonomiska osäkerheten ska också läggas de politiska och geopolitiska riskerna. Kriget i Ukraina går snart in på sitt tredje år och även om den direkta ekonomiska påverkan på omvärlden har minskat fortsätter konflikten att bidra till både mänskligt lidande och global osäkerhet. Detsamma gäller konflikten i Gaza, angreppen på handelsfartyg i Röda havet, attackerna och motattackerna mellan Iran och Pakistan, Nordkoreas nya och hätskare retorik mot Sydkorea samt det alltmer spända läget mellan Kina och Taiwan, Dessa konflikter, och andra exempel på ökad spänning mellan världens länder och regioner, ger både kort- och långsiktiga effekter. Det finns många tecken på att vi kan vara på väg in i en ny ekonomisk-politisk världsordning där politik, säkerhetsaspekter och en önskan om ”strategiskt oberoende” tar över från de senaste decenniernas globaliserings- och liberaliseringstrend.
2024 är också ett så kallat supervalår. Över halva jordens befolkning bor i länder som har val i år, vilket aldrig tidigare har hänt. Presidentvalet i USA är mest uppmärksammat men även Indien, Storbritannien, Sydafrika, Ryssland, Indonesien, Bangladesh och en rad andra folkrika och viktiga länder håller nationella val, och i Europa har vi även val till EU-parlamentet. Det blir med andra ord massor av både ekonomi och politik som vi ser fram emot att tillsammans med er följa under året.
I denna utgåva av Nordic Outlook erbjuder vi fördjupande teman som behandlar följande frågor:
- Den osäkra inflationsutvecklingen
- Den nya ekonomisk-politiska världen
- USA:s ödesval
- Tyskland – EU-motorn som hackar
Vi önskar er en intressant läsning!
Jens Magnusson
Chefsekonom
Daniel Bergvall
Prognoschef