Ekonomernas inledning
Mjuklandning möjlig men tillväxtkraft saknas
Hösten närmar sig och vi kan se tillbaka på en händelserik sommar utan tillstymmelse till nyhetstorka. Rubrikerna har varit många och inte sällan oroande. Två pågående systemkriser - det geopolitiska läget och klimatkrisen - påminner oss om de utmaningar mänskligheten står inför. Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter med oförminskad styrka och även om ukrainarna försvarar sig tappert fortgår kriget utan slut i sikte. Relationerna mellan Kina och USA fortsätter att försämras med allt tydligare militära blockbildningar och allt större inskränkningar i ländernas ekonomiska utbyten. Rekordhöga temperaturer i Nordamerika, Asien och Europa (med de nordiska länderna som blöta och lite kyliga undantag) utgjorde en oroande bakgrund till en lång rad nyheter om torka, värmeböljor och bränder, med mänskligt lidande och stor materiell förödelse som följd.
Det ekonomiska nyhetsflödet har varit mer blandat. På den dystra sidan noterar vi att den kinesiska öppningen efter pandeminedstängningarna ser ut att bli något av en besvikelse. Tillväxten återvänder visserligen till mer normala nivåer, men utan att ge någon större lyftkraft till världsekonomin. Det märks inte minst på Tyskland, vars exportsektor och ekonomi upplever fortsatt motvind. Även svensk ekonomi går trögt och utfallet av BNP för andra kvartalet visade på en snabbare nedgång än de flesta tänkt sig. Många semesterresande svenskar sörjde också den rekordsvaga svenska kronan. Men bilden är inte homogen och den är långt ifrån nattsvart: Flera ekonomier uppvisar fortsatt motståndskraft. I USA har tillväxten överraskat positivt och vi reviderar nu upp prognosen för helåret rejält. I många länder präglas arbetsmarknaderna av hög sysselsättning och låg arbetslöshet. Konsumtionen faller visserligen på sina håll i reala termer men hålls uppe nominellt, särskilt när det gäller tjänster. Oron för det finansiella systemet har tydligt minskat jämfört med vad vi upplevde under vårens amerikanska bankproblem.
Vidare är europeiska gaslager välfyllda inför kommande vinter och kanske allra viktigast: Inflationen faller. Många och snabba räntehöjningar har tillsammans med en normalisering av ekonomins utbudssida givit effekt och prishöjningarna bromsar in. Svagare konjunktur, fortsatt åtstramande räntenivåer, lägre reala inkomster hos hushållen och baseffekter som uppstår när ett år gamla prisökningar faller ur inflationsmåtten, talar för att inflationen fortsätter ner under hösten. Den viktigaste frågan är inte längre hur många räntehöjningar som återstår, utan när de första räntesänkningarna kommer.
Den sammantagna bilden är att det finns förhållandevis goda chanser att undvika en ekonomisk hårdlandning. Det gäller särskilt i USA medan frågetecknen är större på en del andra håll. I Sverige får vi svag tillväxt både i år (negativ) och nästa år (runt nollan) men vi ser också här ut att kunna undvika en djup och långvarig recession med kraftigt stigande arbetslöshet. Samtidigt får vi inte glömma att vi lever i unika ekonomiska tider och vi kan inte utesluta att t. ex de senaste 18 månadernas rekordsnabba räntehöjningar kan göra större negativa avtryck i ekonomin än vi hittills sett.
I denna nya Nordic Outlook augusti 2023 erbjuder vi fördjupande teman som behandlar följande frågor:
- Inflationskrafter, reallöner & vinstandelar
- AI & ekonomin
- Gröna subventioner
- Kronan & flödena
Vi önskar er en intressant läsning!
Jens Magnusson
Chefsekonom
Daniel Bergvall
Prognoschef