Kamp mot klockan för världsekonomin

Det låg i korten att 2026 skulle bli ännu ett dramatiskt år i världsekonomin. Vi lever i oförutsägbara tider och när vi gick in i det här året flaggade vi för ett antal ekonomiska, politiska och geopolitiska risker. Nu vet vi vilken av dessa risker som åtminstone hittills haft störst betydelse för ekonomin: Kriget med Iran som slungade in världen i en energikris som är den värsta sedan åtminstone 70-talets oljekriser. Vi har som bekant haft många konflikter i Mellanöstern genom åren och i färskt minne har vi även Rysslands invasion av Ukraina. Dessa händelser skapar oro och stort lidande men eftersom oljan trots allt fortsatte att nå världsmarknaden, har stora och varaktiga prisuppgångar undvikits. Den här gången är dock annorlunda. När attackerna från USA och Israel inleddes den 28 februari valde Iran att stänga Hormuzsundet och därmed strypa en viktig blodåder i det globala energisystemet. Världsmarknaden förlorar nu dagligen ett antal miljoner fat olja och andra, för världsekonomin viktiga produkter, trots försök att milda bristen genom andra transportvägar och genom att göra uttag ur världens oljereserver. I skrivande stund råder eldupphör i kriget, men det är inte över. Vi vet inte hur länge konflikten kommer att pågå eller hur länge Hormuzsundet kommer att vara stängt.

Det vi vet är att de ekonomiska riskerna ökar ju längre tiden går och ju mer infrastruktur som förstörs innan freden kommer och sundet öppnar. I den här utgåvan av Nordic Outlook gör vi det optimistiska antagandet, vilket stöds av bl a terminspriser, att sundet gradvis öppnas innan sommaren, även om det i skrivande stund är svårt att avgöra hur förhandlingarna går och om antagandet är realistiskt.

De ekonomiska riskerna från krisen består huvudsakligen av två delar: inflationsrisker och tillväxtrisker. De höga oljepriserna kan komma att sprida sig i ekonomin och många undrar om vi är tillbaka till inflationskrisen 2022 och om centralbankerna måste höja räntorna igen. Den här rapporten argumenterar att även om en sådan utveckling inte kan uteslutas, är den heller inte särskilt trolig. Förutsättningarna är helt enkelt väldigt annorlunda den här gången. Den andra delen, tillväxtrisken, är för närvarande mer påtaglig. Generellt justerar vi ner våra tillväxtförväntningar jämfört med i januari även om vi med vårt antagande om att kriget tar slut inom några veckor inte ser några stora nedgångar eller recessionsrisker.

Att kriget i Mellanöstern och krisen på energimarknaden dominerar analysen just nu betyder inte att de är de enda viktiga faktorerna. AI-investeringar i USA, försvarssatsningar i Europa och hushållens konsumtion i Sverige kommer också att ha stor betydelse för hur tillväxten utvecklas. Världsmarknaden fortsätter också att påverkas av USA:s nya handelspolitik och av politiskt och strategiskt (snarare än ekonomiskt) motiverade handelsbeslut. I februari beslutade Högsta domstolen i USA att delar av Trumps tullar var olagliga. De underkända tullarna ersattes dock snabbt av nya och sannolikt kommer dessa ligga kvar på ungefär dagens nivåer länge. Lägger man till konkurrens om resurser och strävan efter strategiskt oberoende, spänningar inom NATO, EU:s försök att öka sin konkurrenskraft, vaktombytet vid rodret för Federal Reserve, Kinas nedreviderade tillväxtprognoser och marknader som kastas mellan hopp och förtvivlan, är det upplagt för en spännande fortsättning på 2026.

Den här utgåvan av Nordic Outlook bjuder också på fördjupande teman som behandlar följande frågor:

Energi – Världen lever på lånad tid tills Hormuzsundet öppnas igen
Inflation och effekterna av stigande energipriser
Handel - EU:s nya vägval och balansgången mellan frihandel och strategiskt oberoende

Vi önskar er en intressant läsning!

Jens Magnusson
Chefsekonom

Daniel Bergvall
Prognoschef