Tullar och osäkerhet bromsar världen

De 100 första dagarna med president Trump i Vita huset har varit dramatiska. Det var väntat med en rivstart på den nya mandatperioden och med en aggressiv hållning i både utrikespolitiska frågor och den ekonomiska politiken. Ändå lyckades vi bli överraskade av den kanonad av utspel, förändringar, hot, tullar, påhopp och reträtter som vi sett sedan installationen den 20 januari. USA, Vita huset och Donald Trump har dominerat nyhetsflödet och åsikterna om hans politik är som vanligt polariserade. Hans anhängare ser en president som med kraft och energi levererar på utställda vallöften och rättar till omvärldens oförrätter. Hans kritiker ser en slarvig och ologisk politik som sänker ekonomin, åsidosätter demokratiska principer och ökar den globala osäkerheten. 

För den ekonomiskt intresserade har det varit bråda dagar. Allra mest fokus ligger på det pågående tull- och handelskriget. Efter många turer med införande, tillbakadragande och pausande av tullar, har USA i skrivande stund en ”grundtull” på 10 procent mot de flesta länder och hisnande 145 procent mot Kina. Sedan finns det undantag med både högre och lägre tullar för vissa varugrupper. Betydligt högre tullar, som Trump kallar ”ömsesidiga” (reciprocal), ligger på is för tillfället men kan återinföras när en 90-dagars paus tar slut i sommar. Förhandlingar pågår för att sluta andra avtal men tiden är knapp och ingen vet om dessa avtal blir av eller hur de kommer att se ut. 

Den förvirring som råder kring tullar, handel och globala relationer påverkar i hög grad de ekonomiska utsikterna. Osäkerheten gör investeringsbeslut svårare och både företag och hushåll försiktigare. Handel och efterfrågan påverkas negativt och utsikterna för den globala tillväxten skrivs ned. USA ser i nuläget ut att drabbas mest i form av både minskad tillväxt och ett uppåttryck i inflationen. men effekterna är osäkra och prognoserna kan i den här miljön ändras snabbt. På 

längre sikt ställs också allvarliga frågor om hur den finansiella och ekonomiska världsordningen ska se ut. Sviktande omvärldsförtroende för den amerikanska politiken har lett till ett ifrågasättande av både den amerikanska dollarn som världens reservvaluta och av amerikanska statsobligationer som det finansiella systemets säkraste tillgångar.

Vid sidan av handelskrigets epicentrum, konflikten mellan USA och Kina, har även Europa fått mycket att fundera på. Tillväxten bromsas av tullkriget men kan få stöd av stora investeringsbeslut. Framför allt är det försvarssektorn som ska byggas upp nu när alliansen med USA försvagas och en osäkrare världsordning växer fram. I Sverige har hushållen fortsatt att hålla lite hårdare i plånboken än vad tillväxten skulle behöva. Vi har sett en viss konsumtionsökning, stöttad av stigande reallöner och lägre räntor, men köpviljan hålls fortfarande tillbaka av osäkerhet, höga priser och skakiga marknader. Vi drar därmed ned vår prognos för svensk tillväxt men bedömer fortfarande att det finns bra förutsättningar för en acceleration under andra halvåret. 

Sammantaget är det ett osedvanligt ovisst, intressant och spännande ekonomiskt läge och vi ser fram emot att fortsatt bevaka och diskutera det tillsammans med er.

I denna utgåva av Nordic Outlook bjuder vi även på fördjupande teman som behandlar följande frågor:

• Global handel
• Valutor – dollar och kronan i fokus
• En ny geofinansiell värld
• Fragmenterad energiomställning