Höga insatser när världsekonomin går in i ett nytt år

Alla år har sina utmaningar. Förra året handlade mycket om tullar, geopolitiska spänningar och hur världen skulle hantera alla dramatiska utspel från Vita huset. Trots en hel del oro och stök längs vägen blev det ekonomiska slutresultatet dock ganska bra. Ett eskalerat handelskrig uteblev när Europa och många andra länder visade återhållsamhet och accepterade höjda tullar utan motåtgärder. Effekten på inflationen blev mindre än väntat och både tillväxt och marknader visade motståndskraft. När vi nu tagit steget in i 2026 trodde nog många av oss att det skulle bli ett något lugnare år, åtminstone när det gäller tullarna. Vi fick ett antal stora handelsavtal på plats under 2025 och inte kunde de väl redan börja rivas upp? Det nya året hade dock knappt börjat innan vi fick veta att USA med hjälp av polis och militär gripit Venezuelas president Maduro för att ställa honom inför rätta i en domstol i New York och att USA nu ska ’’styra’’ Venezuela på obestämd framtid samt ha rätt till dess oljetillgångar. Kort därefter upprepade President Trump sina krav på ägarskap av Grönland, ett krav som han strax efteråt backade upp med nya tullhot mot länder som inte stöttar honom i dessa ambitioner. Inte ens militära medel uteslöts.  

Sucken av lättnad ekade mellan alptopparna i schweiziska Davos när Trump på Världsekonomiskt Forum meddelade att det varken blir något militärt ingripande mot Danmark eller några extratullar mot de länder som skickat försvarspersonal till Grönland. Men de första veckorna av det här året har ändå skickat en tydlig signal: Handelsfrågorna är inte lösta. Tullar är fortfarande Trumps favoritverktyg för att påverka sin omgivning och det är knappast sista gången tullhotet tas fram. Inte heller lär de geopolitiska spänningarna eller de handelspolitiska obalanserna försvinna. Kina lyckades t ex förra året slå nytt rekord i handels¬överskott, trots handelskriget med USA. 

”Året som avgör de närmaste tio åren.” Det finns ett antal stora ekonomiska, juridiska, ekonomisk-politiska och geopolitiska frågor som ska avgöras under året och som kommer att ge avtryck lång tid framöver. USA:s högsta domstol ska meddela både om Trumps hittillsvarande användning av tullar och hans försök att avskeda enskilda Fed-ledamöter, är lagliga. Utfallen kommer att ha långtgående konsekvenser både för Feds oberoende och för den framtida amerikanska maktdelningsprincipen. Kan ett fredsavtal nås om Ukraina och kan NATO fortsätta fungera efter den dramatiska inledningen av året? Tillväxtmässigt blir det intressant att se om de tillväxtkrafter som dominerade 2025, dvs AI-investeringar i USA och försvars- och infrastrukturinvesteringar i Europa, orkar driva ekonomin även i år. Och kan 2026 bli året då Europa, under pressen av sämre relationer med USA och allt tuffare konkurrens från Kina, äntligen får fart på sin långsiktiga tillväxtagenda? Vår prognos är att USA:s ekonomi fortsätter att växa snabbare än EU:s men också med betydande skillnader mellan enskilda EU-länder. Tyskland växlar äntligen upp till strax över potentiell BNP-tillväxt och Norden utmärker sig positivt. Samtidigt bromsar andra länder in och det finns ett antal svårprognostiserade risker på både upp- och nedsidan. 

Den här utgåvan av Nordic Outlook bjuder också på fördjupande teman som behandlar följande frågor: 

• Ukraina – Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna när kriget tar slut?
• Svår handelsrelation – Ohållbara obalanser mellan EU och Kina
• Spanien – Europas tillväxtmotor
• Sveriges statsskuld – Ökad osäkerhet men långt ifrån en skuldkris

Vi önskar er en intressant läsning!

Jens Magnusson, Chefsekonom
Daniel Bergvall, Prognoschef