Vårt nya säkerhetspolitiska läge har lett till växande hot från både konventionella militära medel och cyberattacker. Samtidigt ökar behovet av självständighet och säker energiförsörjning. Detta driver på omfattande försvarssatsningar, vilket i sin tur skapar långsiktigt intressanta investeringsmöjligheter.
Sedan lansering i Investment Selection den 16 oktober har utvecklingen varit svagare än vi räknat med för detta förslag. Fonden vi föreslog har fallit med cirka 4 procent att jämföra med världsindex (ACWI) som stigit drygt 4 procent (till den 10 december). Vi ser stor potential på sikt i detta tema och räknar med attraktiv avkastning framöver.
Utveckling och framtidsutsikter
Den svaga utvecklingen senaste månaderna speglar breda kursfall inom europeiska försvarsaktier efter fredsdiskussioner, rörande kriget i Ukraina, som dock inte burit någon frukt. Dock har flera av fondens kärninnehav visat stark ordertillväxt och justerat upp sina framtidsutsikter under perioden.
Samtidigt ser vi europeiskt försvar och säkerhet som en stark megatrend under många år framöver, driven av ökade försvarsbudgetar, nya statliga åtaganden och en allt mer central roll för avancerad teknologi. Framåt väntas detta ge fortsatt strukturellt stöd. Fonden är positionerad för att dra nytta av detta genom en mer koncentrerad portfölj och fokus på bolag inom missiler, sensorer och rymdsystem – områden med hög visibilitet och robust efterfrågan.
De senaste statliga beskeden och den tydliga viljan att investera i europeisk säkerhet även i fredstid ligger bakom att fonden fortsätter att vara överviktad mot A&D-sektorn (flyg och försvar), med en tilt mot bolag med hög ordervisibilitet inom missiler, sensorer, säker kommunikation och rymdsystem. Europas försvarsutgifter väntas växa med cirka 10 procent per år resten av decenniet, och den senaste svagheten i försvarsaktier till följd av rubriker kring en möjlig Ukrainafredsplan bör vara ett bra köptillfälle.
Underliggande drivkrafter
Under 2024 motsvarade de totala försvarsanslagen i EU 1,9 procent av regionens BNP. Vid senaste Nato-mötet i somras beslutades det om högre krav på medlemsländernas försvarssatsningar. Målet är att ländernas försvarsanslag ska ligga på en nivå om 5,0 procent av BNP varav 3,5 procent inom vad som kallas kärnan av militärt försvar plus 1,5 procent av BNP inom cybersäkerhet, infrastruktur och andra teknologier som behövs för att förbättra den totala försvarskapaciteten. Den nya nivån på försvarssatsningar ska vara uppfyllt 2035. Ambitionen är att senast år 2030 ska minst hälften av medlemsländernas försvarsanskaffningar ske från företag inom EU, med en målsättning att denna andel ökar till 60 procent till år 2035. Företag inom EU som levererar produkter och/eller tjänster relaterade till detta tema kommer kunna dra nytta av denna starka strukturella tillväxt under många år.
