Vårt nya säkerhetspolitiska läge har lett till växande hot från både konventionella militära medel och cyberattacker. Samtidigt ökar behovet av självständighet och säker energiförsörjning. Detta driver på omfattande försvarssatsningar, vilket i sin tur skapar långsiktigt intressanta investeringsmöjligheter.
Avvaktande utveckling trots ökad geopolitisk oro
Den senaste tremånadersperioden (fram till 30 mars) har fondens utveckling varit relativt svängig och facit blev minus cirka en procent uttryckt i svenska kronor, vilket är i linje med världsindex (MSCI World AC index).
Trots ett mer spänt geopolitiskt läge, inklusive det pågående Irankriget, Hormuzblockeringen samt NATO:s historiska budgetupptrappning, har europeiska försvarsaktier stagnerat sedan mitten av februari. En förklaring är att förväntningarna inför bolagens helårsresultat var höga, där flera bolag inte nådde upp till marknadens framåtblickande förväntningar. Vidare har de europeiska investeringspaketen tagit längre tid än förväntat. När Hormuzsundets stängdes föll majoriteten av världens aktiemarknader (risk-off) och så även försvarsaktier.
Slutligen är vår bedömning att marknaden varit lite för optimistisk när det kommer till att översätta orderbok till resultat för en del försvarsbolag. Marknaden underskattade de strukturella flaskhalsar som bromsar i översättningen från orderbok till intäkter.
Med ovan sagt är detta tema mycket starkt under minst ett decennium framöver varför vi fortsätter att lyfta fram det.
Strukturella drivkrafter
Vi ser europeiskt försvar och säkerhet som en stark megatrend under många år framöver, driven av ökade försvarsbudgetar, nya statliga åtaganden och en alltmer central roll för avancerad teknologi.
Vid Nato-mötet förra året beslutades om högre krav på medlemsländernas försvarssatsningar. Målet är att ländernas försvarsanslag ska ligga på en nivå om 5,0 procent av BNP varav 3,5 procent inom vad som kallas kärnan av militärt försvar plus 1,5 procent av BNP inom cybersäkerhet, infrastruktur och andra teknologier som behövs för att förbättra den totala försvarskapaciteten. Nivån ska vara uppfylld till 2035. Inom EU är ambitionen att minst hälften av medlemsländernas försvarsanskaffningar ska ske från företag inom EU år 2030, med en målsättning att öka andelen till 60 procent till år 2035. Detta leder till att Europas försvarsutgifter väntas växa med cirka 10 procent per år resten av decenniet.
Det ökade behovet av försvarsinvesteringar i Europa betonades under Münchens säkerhetskonferens i slutet av februari i år. I övrigt utmärktes februari av en övergång från akuta upphandlingar till långsiktig strukturell upprustning inom det europeiska försvarslandskapet. Europas försvarsutgifter uppgick till nära 563 miljarder amerikanska dollar under 2025, vilket motsvarar en ökning om 12,6 procent jämfört med 2024.
Företag inom EU som levererar produkter och/eller tjänster relaterade till detta tema kommer kunna dra nytta av denna starka strukturella tillväxt under många år.
