För sex år sedan föddes idén om att lyfta skogsmaskiner upp i luften med hjälp av drönare. På en whiteboard tog de första skisserna form – och när idén kort därefter presenterades för investerare resulterade det i en första finansiering på en halv miljon kronor.
Allt började när Mauritz Andersson, expert inom drönarteknologi och systemdesign, googlade efter en skogsexpert. Han ville hitta någon att diskutera hur drönarteknik skulle kunna användas i skogsbruket med. Överst i sökresultaten dök Olle Gelin upp, då verksam vid Sveriges skogsforskningsinstitut.
Trots en initial skepsis tackade Olle ja till mötet.
– Vid den tiden kändes det som att drönare sågs som lösningen på allt. Dessutom trodde jag att flygande teknik var dyr, energikrävande och mindre effektiv än maskiner på marken. Men när jag tittade närmare på det insåg jag motsatsen, säger Olle.
Samtalet gled snabbt in på skogsbrukets konkreta utmaningar.
– Skogsmaskiner har blivit allt större för att öka produktiviteten i skogsbruket, men de orsakar markskador som djupa hjulspår och markkompaktering, och leder ofta till att fler träd tas ut än vad som egentligen är optimalt.
På en liten whiteboard ritade Olle upp idén: en drönare som lyfter ut träd direkt i gallringen, i stället för att maskiner kör på marken.
– Jag insåg att det här var för viktigt för att inte göra, så jag lämnade in min tjänstledighetsansökan direkt, säger han.
Jag insåg att det här var för viktigt för att inte göra, så jag lämnade in min tjänstledighetsansökan direkt.
I de första skisserna var utgångspunkten mer traditionell: att man behövde motorer och mekanisk kraft för att kvista och bearbeta trädet, ungefär som i dagens skogsmaskiner där stammen dras genom ett kraftfullt aggregat.
– Men när vi började bygga och testa en första prototyp blev det tydligt att den lösningen var både tung och energikrävande. I stället lät vi verktyget falla längs stammen. Då visade det sig att gravitationen i sig kunde utföra jobbet med att kvista trädet, och ett verktyg som annars hade vägt runt 500 kilo kunde i stället byggas på omkring 60.
Kort därefter kom Caroline Walerud in i bolaget. Hon har bakgrund från en skogsägande familj, Cambridge och startup- och investeringsvärlden.
– Skogen är en av våra största globala resurser – och vår mest skalbara teknik för att fånga koldioxid. Kan vi förbättra hur den sköts, då är klimatpotentialen enorm, säger hon.
Caroline berättar att Airforestry säljer en skogstjänst, snarare än själva tekniken.
– Skogsägare betalar för gallring per hektar eller per virkesvolym – precis som i dag – men arbetet utförs med en drönarbaserad metod som gör det möjligt att sköta skogen på det sätt som många skogsägare egentligen eftersträvar: mer precist, varsamt och hållbart.
– Resultatet är en friskare skog där fler träd får möjlighet att växa, med högre produktion över tid och ökade värden för skogsägaren.
Skogen är en av våra största globala resurser – och vår mest skalbara teknik för att fånga koldioxid. Kan vi förbättra hur den sköts, då är klimatpotentialen enorm.
Bolaget rör sig nu mot kommersiell drift genom pilotprojekt och kundsamarbeten, där intäkter redan börjar byggas upp.
Dessutom är intresset från kunderna stort, och flera stora skogsägare driver på utvecklingen genom pilotavtal och förbeställningar.
– Men tillståndsprocesserna skiljer sig mellan länder, vilket påverkar vårt arbete. I Sverige kan det ta upp till ett år att få godkännande för drönarflygning, jämfört med omkring en vecka i Norge.
Även om Airforestry ofta beskrivs som ett klimat- eller miljöinitiativ, betonar Caroline att affären i grunden står på egna ekonomiska ben.
– Vi är inte beroende av subventioner eller klimatpremier för att vara konkurrenskraftiga, utan verkar på en etablerad marknad där skogsägare redan i dag betalar för gallring och skogsskötsel. Att vi dessutom bidrar till en bättre miljö är en bonus.
I Sverige uppgår den årliga marknaden för den här typen av tjänst till omkring fem miljarder kronor. Lönsamheten i Airforestrys modell avgörs framför allt av produktivitet per timme och skalbarhet i driften. I dag visar interna tester att cykeltiden ligger på omkring två minuter per träd, vilket motsvarar drygt 100 träd i timmen när flera enheter används parallellt.
– För att vara konkurrenskraftiga behöver vi nå omkring 100–130 träd i timmen. När vi skalar upp förbättras marginalerna eftersom fler drönare kan arbeta utan att kostnaderna ökar i samma takt som i dagens system, säger Caroline.
Men visst har Airforestry en positiv inverkan på miljön. Skogsmaskiner använder i dagsläget 60 miljoner liter diesel varje år bara i Sverige för specifikt gallring.
– Det kan vi eliminera med de här batteridrivna drönarna. Det skulle motsvara ungefär 150 000 ton koldioxid per år.
Men enligt Caroline finns den största vinsten i att varje kubikmeter skog binder ungefär ett ton koldioxid.
– Den stora potentialen ligger i att fler träd får stå kvar och växa. När vi går in och sköter skogen på ett mer precist sätt förändras tillväxten i bestånden. Om hela den del av Sveriges skog som i dag gallras skulle skötas med vår metod i stället för med markgående maskiner, handlar det om en ökad inlagring på drygt 20 miljoner ton koldioxid per år.
– Jämför man det med Sveriges totala utsläpp, som ligger någonstans mellan 40 och 60 miljoner ton per år beroende på hur man räknar, motsvarar det alltså omkring en tredjedel av hela landets utsläpp – som i teorin skulle kunna påverkas av ett enskilt bolag genom hur skogen brukas. Så vi kan vara en väldigt viktig pusselbit i Sveriges resa mot netto noll.
Eftersom dagens skogsbruk i hög grad formas av de markgående maskiner som används vid gallring och avverkning, tenderar det att gynna mer homogena skogsbestånd. När den tekniska begränsningen från tunga maskiner försvinner, menar Olle att skogsbruket i större utsträckning kan anpassas efter skogens faktiska behov i stället för maskinernas krav.
– Det öppnar upp för ett mer varierat skogsbruk över tid, där fler trädslag kan samexistera och skötas mer selektivt. Vi kan gå från monokulturer till mer blandskog, eftersom vi inte längre är begränsade av maskinerna, säger Olle Gelin.
Under 2024 investerade SEB Greentech Venture Capital i Airforestry. Enligt Caroline har stödet från SEB har framför allt handlat om trovärdighet och tidigt operativt stöd i bolagets utveckling.
– Att ha en etablerad bank i ryggen har stärkt förtroendet i mötet med kunder och investerare, särskilt på den nordiska marknaden där många av bolagets samarbeten finns.
– Det har varit väldigt värdefullt att ha en vänlig, delvis extern person att dela tankar med och bolla idéer kring. Det har gett nya perspektiv som vi verkligen har uppskattat i samarbetet. De har också tagit sig tid att sätta sig in i våra frågor, granskat våra material och gett konkret feedback som hjälpt oss att förbättra och utveckla vårt arbete.
På sex år har Airforestry vuxit till ett bolag med närmare 50 anställda – och lösningen ser i princip likadan ut som på whiteboarden.
Tekniken testas nu i fält, och nya generationer av drönare utvecklas löpande.
Vi bygger, testar, lär oss – och bygger igen. Det är så man utvecklar något som ingen har gjort tidigare.
För Olle är frågan också personlig. Kopplingen till skogen sträcker sig över generationer.
– Jag har vuxit upp på samma skogsfastighet utanför Uppsala och är femte generationens skogsbrukare på samma gård. Träden jag planterade som barn med min pappa och farfar gallrar jag idag. Därför gör det nästan ont att se hur maskiner ibland tar ner träd i onödan, bara för att komma fram i skogen. Träd som någon en gång har lagt tid, omsorg och framtidstro i – och som bara försvinner.
– Nu planterar jag skog med mina barn. Vi fick just hem 1000 plantor för komplettera på ett litet hygge, så det gör jag med mina barn, med vetskapen om att det är mina barns barnbarn som ska skörda den här skogen i framtiden.
SEB har investerat i det svenska bolaget Airforestry , som vill förändra hur skog gallras. Genom eldrivna drönare som arbetar ovanifrån vill bolaget minska markskador, förbättra arbetsmiljön och göra skogsbruket mer långsiktigt lönsamt – samtidigt som klimatpåverkan minskar.
Read more about Airforestry at: airforestry.com
Artikeln publicerad 12 maj, 2026
Text: Malin Edwards
Foto: Louise Nylund
Ta kontakt med våra experter för skräddarsydd rådgivning och stöd, vi hjälper dig att driva hållbar innovation.