Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Från avloppsslam till förnybar energi

På ett kontor med eget laboratorium i Solna sitter sydafrikanska processingenjören Jennifer van Niekerk och undersöker hur avloppsslam bäst kan omvandlas till förnybart biokol. “Här känner jag att jag verkligen kan göra skillnad,” säger hon 

 Jennifer van Niekerk, processingenjör från Sydafrika
Jennifer van Niekerk, processingenjör från Sydafrika.

Det talas tio olika språk på C-Greens kontor i Solna. Förutom svenska hörs bland annat också engelska, tyska, spanska, och persiska. Och då är personalstyrkan ändå inte stor, bara 25 personer.   

– Att kontoret är internationellt är en ytterligare en anledning till att jag trivs här, poängterar Jennifer van Niekerk, som berättar att hon varit i Sverige sedan 2019.  

Sin mastersexamen har hon från universitetet i Kapstaden.    

– Det är viktigt att hitta rätt kompetens till företaget. Och det är inte alltid den finns i Sverige, förklarar Michael Sjöberg, som sedan sommaren 2021 är vd för C-Green.  

Men idén bakom den teknologi som C-Greens verksamhet bygger på är svensk. Företagets tre grundare, som alla fortfarande arbetar i företaget, började 2014 utveckla tekniken att omvandla avloppsslam till förnybart biobränsle. Ett år senare, när de kunde se den kommersiella potentialen i tekniken, bildades bolaget C-Green Technology. 

– Bolagets teknologi bygger på gammal beprövad teknik som har modifierats och kombinerats på ett nytt sätt. Processen har därför blivit mer energieffektiv och därmed också användbar i praktiken, vilket den inte var tidigare, säger Michael Sjöberg, som tillägger att C-Green har åtta patent i sin portfölj. 

– Det gör att vår unika process är skyddad, poängterar han. 

Michael Sjöberg, CEO of C-Green
Michael Sjöberg, CEO of C-Green.

Har lämnat startup-fasen

Bolagets kommersiella potential är uppenbarligen något som många externa investerare också kan se, och så här långt har bolaget tagit in omkring 230 miljoner kronor. Bland investerarna återfinns sedan förra året även SEB GreenTech, en enhet inom banken som investerar riskkapital i grön teknik. 

– Det är kombinationen av grön teknik som gynnar miljön, och möjligheten till hög avkastning som jag tror lockar investerare, säger Michael Sjöberg, som är ingenjör från KTH men även har en examen från Handelshögskolan i Stockholm.

Med fullskalig produktion av biobränsle vid en anläggning, ytterligare ett par referensanläggningar på gång, samt nyss påbörjade internationella samarbeten så menar Michael Sjöberg att bolaget nu befinner sig i ett avgörande skede.

– Vi övergår från att vara ett startup-bolag till ett bolag med en fungerande och unik produktionsprocess, som gör oss världsledande inom slamhantering, säger han.

Michael Sjöberg vill framförallt föra fram bolagets två internationella samarbeten.

– Det kommer att betyda mycket för både C-Greens globala etablering och för vår möjlighet att öka produktionsvolymen, menar han, och berättar att bolagets bägge samarbetspartners utgörs av en världsledande koncern inom vattenreningsteknik samt REYM Rotterdam, som är en av Nederländernas största avfallshanterare.

Att öka takten i etableringsprocessen kommer naturligtvis att kräva ökade resurser, och under 2022 kommer C-Green att ta in nytt kapital.

Det är avgörande att hitta rätt kompetens för företaget. Och det är inte alltid tillgängligt i Sverige.
Michael Sjöberg CEO of C-Green
C-Green genomför slamanalyser på sitt laboratorium i Solna, som har alla delkomponenter i processen, som ett bioraffinaderi i miniformat.
C-Green genomför slamanalyser på sitt laboratorium i Solna, som har alla delkomponenter i processen, som ett bioraffinaderi i miniformat.

Restprodukt från avloppsrening...

C-Greens ”råvara” är alltså slam. Slam är organiska restprodukter som bildas vid vattenrening. Det innebär att slam skapas och blir över i samband med många olika verksamheter. Det kan handla om reningsverk, men också olika tillverkningsindustrier.

I Sverige har slam länge använts som gödningsmedel inom jordbruket. I samband med den rötningsprocess som slam genomgår innan det hamnar i jorden bildas metangas, som är 30 - 40 gånger skadligare för klimatet än koldioxid.

…görs till biobränsle

– Genom att omvandla slammet till biokol kan rötningsprocessen undvikas, vilken innebär en stor vinst för klimatet, säger Michael Sjöberg, som samtidigt poängterar att biokolet också kan användas till förnyelsebart biobränsle, vilket i sin tur kan påskynda utfasningen av fossila bränslen.

I framtiden räknar C-Green med att företagets bioraffinaderier, där slammet blir till biokol, kommer att ligga nära eller i direkt anslutning till kundernas verksamheter. Det kan exempelvis handla om avloppsreningsverk eller pappersmassabruk. Då uppsamling och transport av slammet i vanliga fall är förknippat med stora kostnader och miljöpåverkan så innebär det stora besparingar för kundföretagen när transporterna blir betydligt kortare och effektivare.

Det vanligaste upplägget blir att C-Greens bioraffinaderi säljs till kunden, som då blir ägare till anläggningen. C-Green kommer att sköta installation och i många fall underhåll.     

– Utöver försäljningsintäkterna för själva raffinaderierna så kommer det att ge oss extra intäkter, säger Michael Sjöberg, som också vill poängtera de ekonomiska vinsterna för kunderna.

– Eftersom våra bioraffinaderier har låga investerings- och driftskostnader så blir kundens återbetalningstid för anläggningen relativt kort. I de flesta fall inte längre än fyra till fem år, säger han. 

C-Greens "råvara" är slam. Slam består av organiska rester från rening av avloppsvatten. Som ett resultat av detta produceras slam som en biprodukt och ackumuleras med tiden i många typer av verksamheter. Det kan vara avloppsreningsverk, men även olika tillverkningsindustrier.
C-Greens "råvara" är slam. Slam består av organiska rester från rening av avloppsvatten. Som ett resultat av detta produceras slam som en biprodukt och ackumuleras med tiden i många typer av verksamheter. Det kan vara avloppsreningsverk, men även olika tillverkningsindustrier.

Anläggning i Finland i drift 

Vid laboratoriet i Solna bedrivs slamanalyser. Där finns också alla delmoment i processen, varför laboratoriet kan liknas vid ett bioraffinaderi i miniformat.  

Men i finländska Heinola har C-Green byggt upp ett bioraffinaderi i full skala. Det ligger vid Stora Ensos pappersbruk, och omvandlar slam från tillverkningen av förpackningsmaterial till biokol, som i sin tur används för att producera energi till bruket. Det handlar således om omedelbar återvinning. Då biokolet ersätter torv, som klassas som fossilt bränsle, så påskyndas också den nödvändiga övergången från fossila bränslen till förnybara.  

Siktar på marknaden utanför Norden 

De bioraffinaderierna som C-Green nu bygger upp i Sverige och Finland ska i första hand fungera som referensanläggningar för potentiella kunder både i och utanför Norden. 

– Av naturliga skäl är befolkningens storlek avgörande för vår typ av verksamhet då fler människor betyder mer slam, och därmed också större behov av att ta hand om och återvinna slammet. Därför ser vi marknaderna i övriga Europa, USA och Japan som mycket intressanta. Då är det viktigt att ha fungerande raffinaderier att visa upp för potentiella kunder, säger Michael Sjöberg, som inte är ensam om att se optimistiskt på bolagets framtid. 

Jennifer van Niekerk pekar mot en datorskärm
– Vi har en väldigt stark position. Det finns ingen annan som gör det vi gör här, säger Jennifer van Niekerk, som både tror och hoppas att hon fortfarande kommer att vara på C-Green om fem år.

På kontoret i Solna pågår en närmast febril verksamhet. Bland annat handlar det om att studera och analysera olika typer av slam, och se vilka som är bäst lämpade att användas vid tillverkningen av biokol. Det handlar om att ständigt utveckla och förfina tekniken.   

– Vi har en mycket stark position. Det finns inga andra som gör det vi gör här, säger Jennifer van Niekerk, som både tror och hoppas att hon är kvar på C-Green om fem år. 

– Ja, definitivt. Jag bidrar till att utveckla bolaget och bolaget utvecklar mig, säger hon.  

Läs mer om C-Green: www.c-green.se


Artikel publicerad den 14 april, 2022

Text: Pär Krause
Foto: Joel Sherwood

Fakta: Detta är SEB Greentech

SEB Greentech är en enhet inom SEB som bidrar till en hållbar omställning genom att investera i företag som utvecklar lösningar för att förbättra utnyttjandet av naturresurser, samt minska negativa ekologiska effekter. Det inbegriper bland annat förnybar energi, cirkulära affärsmodeller och avfallshantering;