Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.
Einar Bodström var med och startade flera bolag, men hade hela tiden en ”klimat-apa” som knackade på ryggen och undrade när han skulle ta tag i det som verkligen betyder något. Svaret gav sig när han träffade matematikern Tomer Shalit som rullade ut en fem meter lång pappersrulle med planen för Sveriges klimatomställning. Där började resan för bolaget ClimateView, vars system för klimatomställning nu används av ett 80-tal städer runt om i världen.
– Städer står för 70 procent av klimatutsläppen och står inför likartade utmaningar. Vi har skapat en plattform som hjälper dem att planera och genomföra sin klimatomställning, säger han.
Einar Bodström har en bakgrund som filmskapare. Han studerade på Handelshögskolan, men hoppade av för att starta kommunikationsbyrån House of Radon, som fortfarande är aktiv. Han var även med och startade det transparenta klädföretaget Asket.
– Men, under hela den här resan har jag känt att jag velat engagera mig i klimatomställningen. Jag sökte efter min roll i detta och letade länge, ända fram tills jag träffade Tomer. Det mötet var resultatet av en professionell blinddate, våra vänner visste att vi båda var upptagna av klimatfrågan och föreslog att vi borde träffades. Vi gjorde det och kemi uppstod, säger han.
Tomer Shalit hade som konsult utvecklat en transformationsmetodik för omställningen av det svenska transportsystemet. I stället för att på konsultbasis fortsätta hjälpa försäkringsbolag att förbättra sina marginaler, beslöt han dock att lägga all kraft på klimatomställningen. Han föreställde sig att Sverige var en kund och mappade upp hela klimatomställningen enligt en hierarki som både gav överblick och detaljkontroll.
Det var denna plan, utskriven på en fem meter lång pappersrulle, som blev grunden för bolaget ClimateView.
– Sedan dess har vi under fyra års tid förfinat datamodellen och skapat en skalbar systemplattform – ClimateOS, säger Einar Bodström.
Det första uppdraget var ett pilotprojekt för det då nybildade klimatpolitiska rådet. Det resulterade i verktyget Panorama som visualiserar Sveriges klimatomställning. Det visar vad som krävs för att Sverige ska nå målet om nettonollutsläpp till år 2045. Panorama uppdateras var fjortonde dag och ligger till grund för klimatpolitiska rådets bedömning av regeringens politik.
– Vi gjorde det på uppdrag av och tillsammans med organisationer och myndigheter som Vattenfall, Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Det är ett bevis på det förtroende som finns i det svenska systemet att vi kunde knacka på ett gäng myndighetsdörrar och bli insläppta. Vi utvecklade modellen tillsammans med våra kunder.
Istället för att alla ska uppfinna hjulet på nytt och lägga otaliga timmar på konsulter för att definiera initialstatus, kan vi erbjuda en relativt färdigbakad tårta. "
– Vår utgångspunkt har hela tiden varit att skapa något som är till gagn för hela världen. Därför fokuserade vi på att bygga en rigid och skalbar modell som kan användas brett.
– För mig var det när Klimatpolitiska rådet offentliggjorde att Panorama gick i produktion, samma dag som vi stod på scenen och presenterade idén på Brilliant Minds-konferensen. med bland andra Barack Obama i publiken. Samma dag gjorde vi även en presentation inför Sydkoreas presidentdelegation. Det här var rätt tidigt i vår resa, men det var en bekräftelse på att vi har något som fyller ett väldigt stort behov.
– Vi har en plattform som vi erbjuder till städer för att planera och genomföra sin klimatomställning. I stället för att var och en ska uppfinna hjulet och lägga otaliga konsulttimmar på att definiera utgångsläget erbjuder vi en relativt förbakad kaka. Vi ger en startpunkt på basen av kvalitativt tillgängliga data. sedan pekar vi på områden som behöver finjusteras och ger rekommendationer om områden som är mindre viktiga att lägga kraft på.
Bara på det sättet kan städerna spara 90 procent av arbetet med att definiera nuläget, menar Einar Bodström. Dessutom har de då en dynamisk modell, en operativ genomförandeplan som hela tiden går att justera utifrån nya antaganden och åtgärder. Detta till skillnad mot den normala statiska PDF-planen, som ofta hinner bli inaktuell innan den går i tryck.
– Men, en plan är bara en plan om den inte genomförs. För att göra det måste den finansieras och fyllas med åtgärder. Planen visar vad som krävs för att nå målet, det är ren matematik. Resten handlar om mänskligt beteende, psykologi, politiska beslut, valårscykler och teknisk innovation som vi inte känner till i dagsläget.
De första kunderna, alltså de städer som först började använda ClimateViews datasystem var Uppsala och Umeå samt Newcastle och Cambridge i Storbritannien. I dag används systemet av ett 80-tal städer i Sverige, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Schweiz och Kanada. Målet för 2022 är att ha 250 städer som användare.
ClimateView har gått från nio anställda före pandemin till omkring 55 i dag, så distansarbete ligger i företagets DNA. De flesta finns i Stockholm, men bolaget har också medarbetare i bland annat Umeå, Barcelona och Indianapolis.
SEB Greentech, bankens enhet för att investera riskkapital i grön teknik, har gått in som investerare i ClimateView.
– I och med att vi jobbar aktivt för hur vi kan underlätta finansiering av omställningen är närheten till SEB:s kunnande och erfarenhet mycket värdefull. SEB är ansedda inom grön finansiering och har tillgång till värdefullt kunskapskapital.
Läs mer om ClimateView: www.climateview.global
Artikel publicerad den 4 maj, 2022
Text: Niklas Munter
Foto: Joel Sherwood
SEB Greentech är en enhet inom SEB som bidrar till en hållbar omställning genom att investera i företag som utvecklar lösningar för att förbättra utnyttjandet av naturresurser, samt minska negativa ekologiska effekter. Det inbegriper bland annat förnybar energi, cirkulära affärsmodeller och avfallshantering.