Tema: Energi
Priserna på kol och naturgas till tidigare inte skådade höjder
Fallande investeringar under pandemin och en snabb återhämtning i efterfrågan har fått kol- och gaspriserna att skjuta i höjden i år. Situationen har förvärrats ytterligare av rädslan för en kall vinter, vilket har resulterat i betydande hamstring och därmed ökad konkurrens mellan Kina och Europa om tillgången på kol och gas. Det finns utrymme för en normalisering av priserna i vår efter en tuff period för kraftkonsumenter över hela världen. Ändå kommer stigande CO2-priser att hålla elpriserna höga i EU. Oljepriset kan vara näst på tur för uppgång då investeringarna lider av en ovilja att finansiera fossila bränslen. Energiomställningen är en enorm utmaning i en värld som varit bättre på att bekämpa fossila bränslen än på att bygga nya gröna alternativ.
Stora skift i efterfrågan, priser och utbud Kol- och gaspriser har stigit till aldrig tidigare skådade nivåer i år. I början av oktober var naturgaspriserna i Nederländerna nästan 6 gånger högre än normalt.
Priserna har därefter fallit kraftigt, men är i skrivande stund fortfarande tre gånger högre än normalt. Oljepriset, å andra sidan, ligger för närvarande runt 85 USD/fatet vilket ”bara” är cirka 40 procent högre än det 50-åriga reala genomsnittspriset på cirka 60 USD/fatet. Pandemin är central för det som har hänt, eftersom den har lett till kraftiga fluktuationer i utbud, efterfrågan och investeringar under det senaste ett och ett halvt åren. När världen stannade våren 2020 dök efterfrågan på det mesta. Bloombergs energiprisindex föll till sitt lägsta nivå sedan 2003. I fjol var genomsnittspriserna på olja, kol och gas 30, 40 respektive 50 procent lägre än normalt. Som ett resultat föll investeringarna i nyproduktion av dessa råvaror till extremt låga nivåer.
För så kallade uppströmsbolag inom olja och gas sjönk investeringarna globalt till uppskattningsvis 335 mdr USD, eller 40 procent under vad som antas vara nödvändigt för att möta efterfrågan över tid. Dagens lägre produktion av naturgas är en kortsiktig konsekvens.
Kina och Europa konkurrerar om kol och gas
Länder världen över stimulerade sina ekonomier både monetärt och fiskalt, med Kina i täten. Den totala utlåningen i Kina ökade med nästan 40 procent 2020 i den största kreditexpansionen sedan finanskrisen 2008/2009. I Kina har detta inneburit fler infrastruktur- och bostadsbyggen, vilket kräver mer stål, kol, gas och cement och därmed högre efterfrågan på el. Från mars till augusti i år ökade den totala kinesiska kraftförbrukningen med 377 TWh på årsbasis. Detta var i absoluta tal Kinas största årliga ökning någonsin – och ökningen kommer förstås att bli ännu större för helåret 2021. Följaktligen har Kina behövt mer kol och gas. Med nolltillväxt i kinesisk kolproduktion hittills 2021 har hela Kinas ökade efterfrågan på kol och gas riktats mot den internationella marknaden, med efterfrågechocker och prisexplosion på kol och gas som följd. Stora världsomspännande nedskärningar i kol-, gas- och oljeinvesteringar har ytterligare accentuerat detta.
Låga lager
Europa hade ett kallt första kvartal i år, lägre vindkraftsproduktion än normalt och en nedgång i brittisk gasproduktion på 40 procent på årsbasis under kvartal två. Det har också varit begränsad tillgång på gas från Ryssland på spotmarknaden. Sammantaget har detta lett till mycket låga lagernivåer för naturgas i år. Europa och nordöstra Asien/Kina har följaktligen kämpat om tillgängliga laster av kol och flytande naturgas (LNG) på den internationella marknaden. Ett begränsat utbud har utlöst en enorm prisspiral.
Åtstramningar i Kina, men vintern inte här än
Kina gör nu vad man kan för att underlätta situationen. Förra årets kreditexpansion har vänts till en kreditåtstramning. Fastighetsutvecklaren Evergrandes problem är delvis ett uttryck för detta. Kina har också infört elransonering och beordrat en maximering av inhemsk kolproduktion, även om detta innebär återöppning av osäkra gruvor. Detta har lett till en kraftig nedgång i kolpriserna världen över från rekordhöga nivåer i början av oktober. Ryssland lovade nyligen mer gas till Europa i november efter att ha ägnat oktober åt att fylla på inhemska lager samtidigt som man utfört underhåll på flera gasfält. Därmed bör Ryssland nu kunna exportera mer gas till Europa. Europeiska naturgaspriser har sjunkit från rekordhöga nivåer men är fortfarande 3 till 4 gånger högre än normalt, eftersom osäkerheten kring Rysslands löften alltjämt vilar över marknaden.
Normaliserade priser i vår
Rädsla för en kall vinter har varit en viktig drivkraft bakom höstens prisexplosion och snart är vintern här igen. Det är sannolikt för tidigt att helt tona ned riskerna för kol- och gaspriserna, eftersom kommande vinter bedöms ha en förhöjd risk för svåra köldperioder, vilket periodvis kan orsaka mycket höga gaspriser. I mars/april nästa år förväntar sig dock både vi och resten av marknaden att internationella spotpriser på kol och gas normaliseras snabbt när vi lämnar vintern bakom oss. I takt med att spotpriserna faller bör även längre löptider för 2023 och 2024 falla.
Tuffa tider för kraftkonsumenter världen över
Kol och naturgas används till stor del för att generera el. När priserna på dessa fossila bränslen sköt i höjden i höstas, steg också elpriserna världen över. Normalpriset på el i Tyskland, centrum för den europeiska kraftmarknaden, har historiskt legat runt 40 euro/MWh, men i höst har tyska elpriser en månad framåt handlat så högt som 330 euro/MWh. Än mer häpnadsväckande är att helåret 2022 handlades upp till en högstanivå på 184 euro/MWh, eller 4,6 gånger det normala.
Högre priser på CO2-utsläpp
CO2-priset är en faktorkostnad i kraftproduktionen i EU. Ett tredubblat CO2- pris på lite mer än ett år har avsevärt bidragit till att öka EU:s energipriser. Medan kol- och gaspriserna sannolikt går mot en betydande normalisering i slutet av vintern, förväntar vi oss bara tillfälliga bakslag i priset på CO2 som istället väntas stiga mot 75 euro/ton under 2022– 2023. Som ett resultat hamnar det nya ”normala” elpriset i Tyskland, och därmed EU, troligen runt 70–90 euro/ MWh snarare än det tidigare normala på 40 euro/MWh. En viktig konsekvens är en kraftigt ökad lönsamhet i projekt för förnyelsebar energi som bidrar till att påskynda expansionen av förnyelsebar energi i EU.
Oljepriset kan vara näst på tur att stiga
Medan kol- och gaspriser skjutit i höjden till rekordhöga nivåer i höst, har oljepriset inte varit i närheten av sådana multiplar. I skrivande stund ligger oljepriset runt 85 USD/fatet, bara 42 procent över det långsiktiga genomsnittet på 60 USD/fatet. Främsta orsaken till att priserna är över det normala är att OPEC+ begränsat utbudet sedan maj 2020, snarare än robust efterfrågan. Oljepriset har inte stigit på samma sätt som kol- och gaspriserna, eftersom efterfrågan på olja starkt påverkats av minskade flyg/resor och fortfarande i viss mån är det.
Mer försiktigt investeringsbeteende
Men efterfrågan på olja närmar sig nivåerna före pandemi när världen nu gradvis öppnar igen. Dessutom verkar grundläggande förändringar på oljemarknaden vara på gång.
Producenter utanför OPEC+, typiskt sett västländer, ökar inte investeringarna i nytt utbud så snabbt som vi har sett tidigare – särskilt inte amerikanska skifferoljeproducenter. Under de senaste 10 åren har skifferoljans mantra varit volym, volym, tillväxt, tillväxt, ett tillvägagångssätt som inte gav några vinster och ledde till utbredda konkurser. Dagens mantra är vinster, vinster och ingen tillväxt. I nuläget verkar det vara ett lyckat recept.
Minskad aptit på att finansiera fossilt
Det är inte bara amerikanska skifferoljespelare som ser saker och ting lite annorlunda. De flesta fossilbränsleproducenter inom OECD känner sig djupt oälskade av både politiker och investerare. Finansinstitut som har varit deras nära allierade i decennier kapar nu snabbt banden, vilket innebär att tillgången till externt kapital är på väg att torka ut. Det är således högst naturligt att dessa företag är mycket mer försiktiga med att investera än tidigare. Globala investeringar i så kallad uppströms olja och gas återhämtar sig efter fjolårets djupa svacka, men uppenbarligen i en mer försiktig takt än under tidigare cykler
OPEC+ har kontroll
Utan något omedelbart volymhot från sina västerländska konkurrenter lämnas OPEC+ att styra oljevärlden som de vill, och då handlar det om att maximera vinsten genom ett begränsat utbud och höga priser. Men även OPEC-länder som Kuwait, Nigeria och Angola upplever produktionsnedgångar idag på grund av dämpade investeringar under de senaste åren.
En utmanande energiomställning
Energiomställningen är en enorm, utmanande och komplex uppgift. Enkelt uttryckt gäller det att balansera en avveckling av dagens fossila energisystem och att bygga alternativ i samma takt. Världen verkar idag vara bättre på att bekämpa produktion av fossila bränslen än på att bygga nya gröna energikällor. Då kan resultatet bara bli ett; en utbredd energikris med mycket höga priser på fossila bränslen som varar bortom nuvarande pandemiinducerade fluktuationer och risk från vintern 2021/22. Utbudet av fossila bränslen kommer så småningom att öka som ett svar på högre priser och det är inte rätt recept för miljön. Den enda medicinen för miljön globalt är att bygga alternativ tillräckligt snabbt för att tränga undan fossila bränslen och klara den nödvändiga omställningen. Lösningen är låga priser på fossila bränslen för producenter och höga kostnader för fossila bränslen för konsumenter från CO2-avgifter tillsammans med snabb utbyggnad av alternativ.
Hertz hyrbilsögonblick
I oktober beställde Hertz 100 000 elektriska Model 3-bilar från Tesla för att byta ut 20 procent av sin bilpark mot elfordon. Detta betyder att elbilar mognat både kostnads- och teknikmässigt, vilket kommer att göra allt fler fossildrivna bilar icke konkurrenskraftiga. Bensindrivna bilar drar 3 till 5 gånger mer energi per kilometer än elbilar och är mycket dyrare att underhålla, på grund av att deras motorer och växellådor är så komplexa. Bensin stod för 27 procent av global efterfrågan på oljeprodukter 2015 till 2019. Det kommer inte att bli någon efterfrågetillväxt för bensin när elbilar nått en global andel av nybilsmarknaden på 20 procent. Kina nådde i september en marknadsandel på 17 procent och kommer snart att ha nolltillväxt och sedan nedgång i efterfrågan på bensin.