Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet
Språk

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Ekonomernas inledning

Jens Magnusson och Håkan Frisén

Västvärlden går mot mild recession

År 2022 var ovanligt på många sätt. Kriget i Ukraina kastade långa skuggor över världen och grusade förhoppningarna om att återhämtningen från 2021 skulle fortsätta. I stället förstärktes de problem med inflation och energibrist som grundlades under pandemin och året präglades av krishantering på flera fronter: Centralbanker fick ägna sig åt räntehöjningar för att försöka bromsa inflationen. Europas regeringar förhandlade fram inte mindre än nio sanktionspaket mot Ryssland samtidigt som hotet från en akut energibrist behövde hanteras. Och hushållen fick vackert acceptera både sjunkande reallöner och fallande tillgångsvärden.

Men samtidigt som mycket gick fel saknades inte ljusglimtar. Medan mjuka indikatorer från både företag och hushåll tidigt började peka mot recession, visade hårda data en imponerande motståndskraft. Tillväxt och arbetsmarknad överraskade positivt och när året summerades hade den väntade inbromsningen inte infunnit sig.

Det skapar ett väldigt intressant läge när vi nu ger oss in i 2023 och de senaste årens ekonomiska drama går mot sin upplösning. Vi förväntar oss fortfarande att den globala ekonomin ska bromsa in, men hur illa blir det? Prognosmakare världen över har pendlat mellan optimistiska förhoppningar om en godartad mjuk-landning och dystopiska förutsägelser om en djup recession. Vår bild är att det mesta trots allt talar för en recession och att många västländer kommer att få nöja sig med en tillväxt kring noll eller till och med därunder.

Samtidigt gläds vi åt tydliga förbättringar på energiområdet som gör att de värsta riskscenarierna för Europa mer eller mindre kan avskrivas. Att inflationen nu troligen passerat toppen i Europa, och redan vänt tydligt nedåt i USA, bidrar också positivt till helhetsbilden eftersom centralbankerna därmed snart är klara med sina räntehöjningar. Det skapar möjligheter till återhämtning av både konjunktur och marknader under det andra halvåret 2023. En viktig pusselbit är hur Kina utvecklas när landet nu snabbt avvecklat sin strikta Covid-strategi. Mycket talar för att det kommer att gå bra men det finns risker. Även när det gäller utvecklingen på finansiella marknader finns många intressanta frågor: Kommer förra årets dollardominans att utmanas på allvar? Och kommer världens börser att få revansch eller har vi ett nytt dystert år framför oss? Och i förlängningen börjar det också bli dags att fråga sig vilka lärdomar man kan dra av denna kris och inte minst tvärvändningarna i den ekonomiska politiken.

Frågorna är många och spännande och vi ser fram emot att följa dem tillsammans med er under året.

I denna nya Nordic Outlook januari 2023 erbjuder vi fördjupande teman som behandlar följande frågor:

  • Kina öppnar upp
  • USA:s klimatpolitik
  • Tung börda för hushållen
  • Avklingande energikris  

Vi önskar er en intressant läsning!
Jens Magnusson
Chefsekonom     

Håkan Frisén
Prognoschef 

                                             

Nordic Outlook januari 2023 (pdf)