Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Ekonomernas inledning

Jens Magnusson och Håkan Frisén

Tillväxten faller när den ekonomiska motvinden tilltar

Under senvåren och sommaren har den ekonomiska bilden förändrats. En del positiva nyheter har vi fått: Pressen på de globala värdekedjorna ser ut att långsamt lätta, företagen fortsätter att göra bra resultat, vissa råvarupriser har vänt nedåt och arbetsmarknaderna är fortfarande starka. Men ännu fler saker har gått åt fel håll: Bristerna på energi-marknaden har accelererat och allt fler oroar sig nu inte bara för skyhöga priser utan för att marknaden ska sluta fungera, med ransonering och nedstängda verksamheter som följd. Inflationen har fortsatt uppåt och i bland annat Euroområdet, Storbritannien och Sverige räknar vi med att inflationen ska upp ytterligare en bit innan den successivt vänder ner under nästa år. Samtidigt har tillväxtutsikterna tydligt försämrats vilket skapar ett policydilemma för centralbankerna som å ena sidan vill höja räntorna för att kuva inflationen men å andra sidan inte helt kan ignorera riskerna för recession, fallande tillgångspriser och stigande arbetslöshet. 

Situationen skapar också spänningar mellan finans- och penningpolitiken. Sämre konjunktur och hårt pressade hushåll motiverar i normalfallet ett ökat finanspolitiskt stöd till hushåll och företag. I dagens läge, med skyhög inflation, stora bristtal på arbetsmarknaden och åtstramande centralbanker, är läget ett annat. Det vore olyckligt om centralbankernas inflations-bekämpande räntehöjningar motverkas av en alltför stimulerande finanspolitik. Det blir därmed en utmaning för politikerna, särskilt under ett valår, att vara tillräckligt restriktiva och precisa i sina stödåtgärder, och helst undvika alltför omfattande och breda stimulansåtgärder. 

Osäkerheten i prognosbilden är större än normalt. Ingen vet till exempel hur Ryssland kommer att göra med vinterns gasleveranser till Europa, en fråga som kan få avgörande betydelse för de ekonomiska utsikterna. Vår sammantagna bild är dock att vi får en rejäl inbromsning av ekonomin under 2023 och att en – åtminstone mild – recession blir svår att undvika. Det närmaste året blir utmanande för både hushåll och företag innan läget gradvis ljusnar igen under 2024. Prognosriskerna beror på många svåranalyserade faktorer, som kriget i Ukraina, utvecklingen av energipriserna, samspelet mellan finans- och penningpolitiken, ekonomiernas räntekänslighet och centralbankernas avvägningar mellan inflations-bekämpning och tillväxtstöd. För svensk del tillkommer även en oviss lönerörelse och osäkerhet kring valutfall och regeringsbildning. Vi har därmed en besvärlig men intressant höst framför oss, som vi ser fram emot att fortsätta bevaka, analysera och diskutera med er. 

I denna nya Nordic Outlook augusti 2022 erbjuder vi fördjupande teman som behandlar följande frågor: 

  • Rysslands, Ukraina och krigets ekonomi 
  • Räntepolitik och kvantitativa åtstramningar 
  • Sverige går till val 
  • Bostadsmarknaden tappar fart 

Vi önskar er en intressant läsning och en riktigt fin höst!

Jens Magnusson
C
hefsekonom                                                      

Håkan Frisén 
Prognoschef   

Nordic Outlook augusti 2022 (pdf)