Vi reviderar upp vår globala tillväxtprognos med en tiondel vardera för 2026 och 2027 jämfört med Nordic Outlook i augusti. Industrikonjunkturen förbättras med global PMI en bit över 50-strecket och både konjunkturell och strukturell medvind – från AI, försvar och energi – för investeringarna. Ett frågetecken är om dystra hushåll kan stå emot motvinden från högre inflation, höga energipriser och stigande räntor. Detsamma gäller ett på många håll redan svagt bostadsbyggande.
– Världsekonomin är fortsatt motståndskraftig och med hjälp av stora investeringar och stabila arbetsmarknader hålls tillväxten uppe. Samtidigt utgör geopolitisk oro, höga energipriser och stigande räntor allt tydligare hot mot den ekonomiska utvecklingen och riskerna för en sämre utveckling är påtagliga, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
Tillväxtgapet mellan USA och Europa minskar
USA:s tillväxt når nära 2,5 procent i år och avtar till dryga 2 procent 2028. AI-relaterade investeringar ger tillväxtkraft, men högt importinnehåll minskar bidraget till BNP. Konsumtionen har visat oväntad styrka hittills i år men dämpas något framöver när det finanspolitiska stödet minskar. Låg sparkvot och positiva förmögenhetseffekter gör hushållen känsliga för förändringar i börshumöret. Även Euroområdet har överraskat på uppsidan, om än på en lägre nivå. Tillväxten växlar upp från dryga 1 procent i år till nära 1,5 procent 2028. Konsumtion och investeringar driver utvecklingen, medan exporten utmanas av konkurrensen från Kina och höjda tullar. Höga energipriser och franska problem med svag tillväxt och politisk osäkerhet tynger. Tyska finanspolitiska satsningar på försvar och investeringar drar i positiv riktning men går något trögare än önskvärt. Kinas ekonomi fortsätter att drivas av exporten, där AI-relaterade produkter är en viktig del. Den inhemska efterfrågan förblir svag, med en fortsatt trög bostadsmarknad och högt hushållssparande. Stora handelsöverskott ökar spänningarna med USA och Europa.
– Hur väl privata och offentliga investeringar omsätts i högre produktivitet och vinster blir avgörande för utsikterna längre fram. Det finns frågetecken kring AI-företagens affärsmodeller och framtida lönsamhet. Konkurrensen från Kinas lågkostnads-AI, politiska krav på tillfälliga stopp för AI-utbyggnaden och stigande räntor är några orosmoln. De märks inte minst på den senaste tidens börsoro, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.
Fortsatta geopolitiska spänningar och konflikter
Energipriserna är en nyckelfaktor för tillväxt och inflation. Mer råolja kommer ut från länderna kring Persiska viken men oro för nya USA-attacker har tidvis fått priserna att stiga. Europas säkerhetspolitiska läge är ansträngt och handelsunderskottet mot Kina är stort. Globalt har handeln fortsatt att öka men den har stöpts om under påverkan av handelskriget mellan USA och resten av världen. USA:s mellanårsval är avgjort men inverkan på ekonomin och politiken är osäker.
–Demokraternas seger i mellanårsvalet kommer inte förändra vare sig statsfinanserna eller tullpolitiken på något avgörande sätt. Däremot kan låsningar mellan Vita huset och Kongressen göra presidenten än mer fokuserad på utrikespolitiken. Förhoppningsvis gör det att vi närmar oss en lösning i Mellanöstern men det kan inte uteslutas att vi får se eskalerade eller nya konflikter i jakten på en plats i historieböckerna, säger Jens Magnusson.
Inflationen väntas gå tillbaka till målen, men riskerna har ökat
Inflationen drivs upp av energipriser, med ökade men begränsade indirekta effekter och inga tydliga andrahandseffekter. Stabila prisplaner och långsiktiga inflationsförväntningar samt lägre löneökningstakt i USA och euroområdet talar för en tillfällig uppgång. Trots höjda prognoser sedan augusti väntas kärninflationen nå målen 2028. Total inflation väntas då underskrida målen i många länder om energipriserna faller som väntat.
Centralbankernas styrräntor stiger ytterligare något
Högre inflation samt relativt god tillväxt i t ex USA och euroområdet har ökat marknadens förväntningar på centralbankernas styrräntor. Stigande lång¬räntor har samtidigt stramat åt finansiella förhållanden. Vår prognos är att Fed höjer styr¬räntan en gång till, i december i år. ECB har två ränte¬höjningar kvar; nu i december och därefter i mars 2027. ECB är orolig för indirekta inflations¬effekter från energi men om energi¬priserna börjar falla tillbaka kan den sista höjningen utebli. När energi¬priserna, och därmed inflationen, väl faller, väntas lägre styrräntor. Sänkningarna dröjer dock till senare delen av 2027 (Fed) eller början av 2028 (ECB). Den senaste tidens ränteuppgångar försämrar ytterligare möjligheterna att hantera höga skuldnivåer.
–En giftig blandning av inflationsrisker, svaga statsfinanser och ett stort privat lånebehov trycker upp både korta och långa räntor. Det kan i sin tur sätta press på både hushåll, företag och länder och kan på sikt hålla tillbaka tillväxten, säger Jens Magnusson.
Sverige: Stark tillväxt men motvindar för hushållen
Vi höjer vår BNP-prognos för 2026 från 2,7 till 3,0 procent. Prognosen för 2027 har däremot sänkts från 2,9 till 2,5 procent till följd av en svagare konsumtionstillväxt.
– Svensk ekonomi är inne i en stark tillväxtfas där inte minst hushållens konsumtion bidrar rejält. Nu tilltar dock motvindarna i form av bland annat högre räntor och energipriser och när vi tittar mot nästa år ser vi en viss avmattning, säger Daniel Bergvall.
Konsumtionen bromsar in 2027
Efter en mycket stark utveckling under våren och sommaren möter hushållens konsumtion motvind under vintern från höga energipriser och stigande bolåneräntor. Konsumtionstillväxten väntas bromsa in till 2,3 procent 2027 från 3,0 procent 2026. Dessutom upphör flera stödåtgärder, bland annat sänkta drivmedelsskatter och subventioner av kollektivtrafiken, vilket ytterligare dämpar konsumtionen.
Industrin tar över som motor
Industriindikatorerna har fortsatt att förbättras och är mycket starka i ett internationellt perspektiv. Uppgången är bred men drivs framför allt av försvar, telekom, läkemedel samt kraftgenerering och kraftöverföring. Exporten och investeringarna blir de viktigaste drivkrafterna för tillväxten 2027.
Långsam förbättring på arbetsmarknaden
Den starkare tillväxten börjar ge positiva effekter på arbetsmarknaden men återhämtningen är fortfarande måttlig och indikatorerna tyder på att så kommer att förbli fallet det kommande halvåret. Arbetslösheten har börjat sjunka men är fortsatt hög, samtidigt som indikatorerna för kapacitetsutnyttjandet endast har förbättrats marginellt från låga nivåer. Fackförbundens lönekrav inför avtalsrörelsen 2027 är något lägre än 2025.
– Våra och Riksbankens prognoser om löneökningar på drygt 3 procent under både 2027 och 2028 ser i stora drag ut att hålla, säger Daniel Bergvall.
Kärninflationen stiger från låga nivåer
Kärninflationen (KPIF exklusive energi) har legat under målet även när hänsyn tas till effekterna av den sänkta matmomsen och subventionerna av kollektivtrafiken. En något svagare krona och indirekta effekter av högre energipriser väntas tillfälligt pressa upp KPIF exklusive energi över målet under 2027. Stigande energipriser, delvis till följd av en normalisering av drivmedelsskatterna, väntas samtidigt tillfälligt driva upp den totala inflationen till omkring 3 procent under första halvåret 2027. Under 2028 väntas båda inflationsmåtten sjunka tillbaka mot målet.
Riksbanken kan nöja sig med en ytterligare höjning
Riksbanken väntas höja styrräntan till 2,25 procent i mars och därefter lämna den oförändrad på denna nivå till slutet av 2028. Den starkare tillväxten innebär att riskerna för vår ränteprognos ligger på uppsidan.
– Efter tre månader i rad med lägre än väntad kärninflation har vi sänkt inflationsprognosen i närtid. Lägre än väntad inflation och något duvaktiga signaler från Riksbanken i samband med mötet i november, har gjort att vi senarelägger förväntningarna på nästa höjning från februari till mars nästa år och vi tror nu att det blir årets enda höjning, säger Jens Magnusson.
Finanspolitiken väntas gradvis bli mer åtstramande. Det politiska dödläget gör utsikterna mycket osäkra och innebär en ökad sannolikhet för en mindre expansiv finanspolitik redan nästa år.
Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (Nordic Outlook augusti 2026 inom parentes)
| Internationell ekonomi. BNP. Årlig förändring i % | 2025 | 2026 | 2027 | 2028 |
| USA | 2,3 | 2,4 (2,2) | 2,3 (2,1) | 2,2 (2,1) |
| Euroområdet | 1,2 | 1,1 (0,9) | 1,3 (1,3) | 1,4 (1,5) |
| Storbritannien | 1,2 | 1,4 (1,1) | 1,2 (1,3) | 1,6 (1,6) |
| Japan | 1,1 | 0,8 (0,8) | 0,7 (0,7) | 0,7 (0,7) |
| OECD | 1,8 | 1,9 (1,8) | 1,9 (1,9) | 1,9 (1,9) |
| Kina | 5,0 | 4,6 (4,6) | 4,5 (4,5) | 4,4 (4,4) |
| Norden | 1,7 | 2,5 (2,3) | 2,0 (2,0) | 1,6 (1,5) |
| Baltikum | 2,4 | 2,7 (2,7) | 2,1 (2,2) | 2,5 (2,5) |
| Världen (PPP) | 3,5 | 3,2 (3,1) | 3,3 (3,2) | 3,3 (3,3) |
| Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i % | ||||
| Norge | 1,1 | 1,0 (1,3) | 0,7 (0,6) | 0,2 (0,2) |
| Danmark | 4,4 | 4,1 (3,5) | 3,0 (2,5) | 2,5 (2,5) |
| Finland | 0,8 | 1,6 (1,6) | 1,8 (1,4) | 1,5 (1,5) |
| Litauen | 3,0 | 2,7 (3,0) | 2,1 (2,1) | 2,7 (2,7) |
| Lettland | 2,2 | 3,0 (2,3) | 2,0 (2,0) | 2,1 (2,1) |
| Estland | 1,3 | 2,5 (2,5) | 2,2 (2,8) | 2,7 (2,7) |
| Svensk ekonomi. Årlig förändring i % | ||||
| BNP, faktisk | 1,4 | 3,0 (2,7) | 2,5 (2,9) | 2,2 (2,0) |
| BNP, dagkorrigerad | 1,6 | 2,8 (2,5) | 2,3 (2,7) | 2,4 (2,2) |
| Arbetslöshet (%) (EU-definition) | 8,9 | 8,7 (8,7) | 8,4 (8,4) | 7,8 (7,7) |
| KPI | 0,7 | 0,8 (0,6) | 3,1 (2,0) | 1,5 (2,0) |
| KPIF | 2,6 | 1,4 (1,2) | 2,2 (1,9) | 1,4 (1,8) |
| Offentligt saldo (% av BNP) | -1,6 | -2,4 (-2,4) | -2,2 (-2,2) | -1,8 (-1,8) |
| Styrränta (dec) | 1,75 | 2,00 (1,75) | 2,25 (2,25) | 2,25 (2,25) |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 10,83 | 10,95 (10,90) | 10,55 (10,40) | 10,30 (10,30) |