Presentation av Nordic Outlook
Med chefsekonom Jens Magnusson, prognoschef Daniel Bergvall och placeringsstrateg Johan Hagbarth.
Trots tullar och politisk osäkerhet ser BNP-utfallet 2025 ut att bli bättre än väntat i både USA och globalt. Vårt huvudscenario är att global BNP fortsätter att växa kring trend, drygt 3 procent per år 2026–2027. USA:s ekonomi förblir motståndskraftig med en tillväxt på drygt 2 procent i år även om fjolårets drivkrafter, konsumtion och AI-investeringar, mattas något. Svag arbetsmarknad är en risk, samtidigt som förra årets beslutade skattesänkningar ger ökat stöd. Tillväxten i euroområdet på dryga 1 procent i år drivs av hushållens konsumtion, med stöd av en stark arbetsmarknad och stigande reallöner, investeringar samt tyska satsningar på försvar och infrastruktur. Kina klarar tillväxtmålet på 5 procent med hjälp av finanspolitik och ökad export.
Politiska frågor med potentiellt stora konsekvenser
– De ekonomiska och finansiella utsikterna präglas fortfarande av mycket stor osäkerhet och ökande komplexitet i de globala relationerna när president Trump fortsätter att stegvis underminera dels en regelbaserad världsordning, dels säkerhetspolitiska samarbeten som NATO, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.
I USA väntas Högsta domstolen tydliggöra gränserna för presidentmakten, bland annat avseende Feds oberoende och tullpolitiken. Vårt huvudantagande är att USA:s genomsnittliga tullnivåer ligger kvar runt 15 procent, men utvecklingen visar att president Trump inte drar sig för att använda detta ”multiverktyg” och fler hot och höjningar kan komma. EU har hittills valt förhandling framför eskalering, men signalerar ökad beredskap att agera när gränser nås och med kraftfulla verktyg som en sista utväg.
– Världen drog en suck av lättnad när Trump i Davos meddelade att det varken blir något militärt ingripande mot Danmark för ett övertagande av Grönland, eller några extratullar mot ett antal europeiska länder. Men inledningen av året har ändå skickat en tydlig signal: Handelsfrågorna är inte lösta, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
Europa i kläm mellan USA och Kina
Många länder står nu inför svåra säkerhets- och handelspolitiska vägskäl. En möjlig vapenvila i Ukraina kan ge vissa positiva tillväxteffekter, men fredsstegen är långsamma. Samtidigt pressas europeiska företag av Kinas exportdrivna tillväxtmodell och EU:s egna strukturella problem, inte minst låg produktivitetstillväxt. EU kan dock frigöra en betydande ekonomisk kraft om politiska beslut stärker den inre marknaden.
– Kan 2026 bli året då Europa, under pressen av sämre relationer med USA och allt tuffare konkurrens från Kina, äntligen får fart på sin långsiktiga tillväxtagenda? Vår prognos är att USA:s ekonomi fortsätter att växa snabbare än EU:s men den tyska tillväxten växlar upp och når äntligen upp över sin potentiella nivå. Norden utmärker sig positivt, säger Jens Magnusson.
Inflationsutvecklingen är mestadels gynnsam
Löneökningarna har bromsat in, Kinas deflation fortsätter, råvarupriser faller och flera valutor som stärkts mot dollarn, dämpar inflationen i vissa länder. Fed väntas sänka räntan successivt under 2026 när tullrelaterade inflationsimpulser avtar, medan ECB redan nått räntebotten. Japan går mot strömmen och höjer räntan ytterligare.
Sverige: Hög tillväxt och låg inflation
Ett starkt tredje kvartal och ett uppreviderat första halvår ser ut att ha gett högre tillväxt 2025 än väntat. BNP-prognosen har justerats upp till 1,7 procent. Indikatorer som PMI och KI-barometern stödjer att tillväxten nu är på väg att öka. Prognosen för 2026 har höjts ett par tiondelar till 3,0 procent och vi håller fast vid vår prognos om en tillväxt på 2,9 procent 2027.
– Allt fler pusselbitar faller på plats. Tillväxten har tagit fart tydligt redan innan de finanspolitiska stimulanser som beslutades i fjol börjat verka. Starkare arbetsmarknad och fortsatt stigande reallöner talar för god tillväxt även 2027, säger Daniel Bergvall.
Industrin har stått emot en svag global industrikonjunktur och högre tullar och trots en tydligt starkare krona i fjol har exporten accelererat. Förbättrade utsikter i Tyskland och EU samt stigande industriförtroende talar för fortsatt exporttillväxt runt fem procent per år under prognosperioden.
Industrins investeringar väntas efter en tillfällig inbromsning ta fart igen, stödda av satsningar inom försvar och kraftöverföring. Bostadsinvesteringarna bottnade 2024 och väntas stiga svagt 2026–2027. Totalt räknar vi med att investeringarna ökar med omkring fyra procent per år. Bostadspriserna var oförändrade 2025 men vänder nu uppåt. Starkare hushållsekonomi, lättnader i amorteringskrav och höjt bolånetak talar för en prisökning på cirka fem procent 2026 och tre procent 2027.
Uppgången står och faller med hushållen
Hushållen är den största osäkerhetsfaktorn. Sparandet steg till rekordnivåer i fjol och förtroendet var fortsatt lågt. Konsumtionen ökade dock under 2025, med acceleration mot slutet av året. Låg inflation, skattesänkningar och fortsatt stigande realinkomster (i snitt 2,7 procent per år 2025–2027) skapar förutsättningar för en tydligare uppgång i år. Arbetsmarknaden är den sista avgörande pusselbiten; sysselsättningen visar försiktiga tecken på förbättring, men arbetslösheten har ännu inte toppat.
Inflationen föll oväntat snabbt mot slutet av 2025 och KPIF exklusive energi väntas hamna kring 1,1 procent 2026 och faller tydligt under målet även justerat för sänkt matmoms. Starkare krona, fallande internationella priser och lägre löne- och hyresökningar bidrar till det låga inflationstrycket. Vi tror att Riksbanken håller styrräntan oförändrad på 1,75 procent under större delen av 2026.
– Kombinationen av låg inflation och hög arbetslöshet i utgångsläget gör att Riksbanken väntar med att höja styrräntan. Direktionen är splittrad och vår bedömning är att i närtid är sannolikheten för sänkning större än för höjning. En första höjning väntas först i slutet av 2027, säger Jens Magnusson.
Finanspolitiken är kraftig expansiv
Finanspolitiken är kraftigt expansiv 2026, med reformer, främst lägre skatter, på totalt 80 miljarder. Inkluderas stöd till Ukraina och ökade försvarsutgifter uppgår den expansiva effekten till cirka 130 miljarder kronor. Den offentliga skulden bedöms öka till 37 procent av BNP 2027.
– Utrymmet för ytterligare stimulanser minskar därefter, men vi räknar med nya ofinansierade reformer efter valet, främst riktade mot hushållen. Uppgången i den offentliga skulden är stor men utgår vi ifrån att avvikelsen från budgetreglerna är tillfällig kommer statsskulden stanna på måttliga nivåer i en internationell jämförelse, säger Jens Magnusson.
Ladda ned hela rapporten (pdf)
Läs allt om Nordic Outlook (webbfilm, podd, temaartiklar och hela rapporten)
Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook november 2025)
| Internationell ekonomi. BNP. Årlig förändring i % | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 |
| USA | 2,8 | 2,2 (1,9) | 2,3 (1,9) | 2,0 (2,0) |
| Euroområdet | 0,9 | 1,4 (1,4) | 1,2 (1,2) | 1,4 (1,4) |
| Storbritannien | 1,1 | 1,4 (1,4) | 1,0 (1,0) | 1,4 (1,3) |
| Japan | 0,1 | 1,2 (1,1) | 1,0 (0,7) | 0,8 (0,7) |
| OECD | 1,7 | 1,8 (1,7) | 1,8 (1,6) | 1,7 (1,7) |
| Kina | 5,0 | 5,0 (5,0) | 5,0 (4,5) | 4,7 (4,5) |
| Norden | 1,6 | 1,5 (1,0) | 2,0 (2,0) | 2,1 (2,0) |
| Baltikum | 1,5 | 2,0 (1,9) | 2,9 (2,7) | 2,3 (2,3) |
| Världen (PPP) | 3,3 | 3,2 (3,1) | 3,1 (3,0) | 3,2 (3,1) |
| Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i % | ||||
| Norge | 1,5 | 1,2 (0,7) | 0,9 (1,2) | 0,6 (0,6) |
| Danmark | 3,5 | 2,5 (1,5) | 2,7 (2,5) | 3,0 (2,8) |
| Finland | 0,4 | 0,1 (0,0) | 0,8 (0,8) | 1,5 (1,5) |
| Litauen | 3,0 | 2,6 (2,5) | 3,2 (3,2) | 2,1 (2,1) |
| Lettland | 0,0 | 1,9 (1,5) | 2,3 (1,9) | 2,4 (2,3) |
| Estland | -0,1 | 0,6 (0,7) | 2,7 (2,5) | 2,8 (2,8) |
| Svensk ekonomi. Årlig förändring i % | ||||
| BNP, faktisk | 1,0 | 1,7 (1,3) | 3,0 (2,8) | 2,9 (2,9) |
| BNP, dagkorrigerad | 1,0 | 1,9 (1,5) | 2,8 (2,6) | 2,7 (2,7) |
| Arbetslöshet (%) (EU-definition) | 8,4 | 8,9 (8,8) | 8,8 (8,6) | 8,3 (8,1) |
| KPI | 2,8 | 0,7 (0,7) | 0,6 (0,7) | 1,7 (1,9) |
| KPIF | 1,9 | 2,6 (2,7) | 1,2 (1,2) | 1,4 (1,6) |
| Offentligt saldo (% av BNP) | -1,6 | -1,0 (-1,5) | -2,4 (-2,5) | -2,2 (-1,8) |
| Styrränta (dec) | 2,50 | 1,75 (1,75) | 1,75 (1,75) | 2,00 (2,00) |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 11,48 | 10,83 (10,85) | 10,45 (10,45) | 10,35 (10,35) |