Nordic Outlook Update: Ljusglimtar trots inbromsande ekonomi

Världsekonomin bromsar in men visar oväntad motståndskraft, framför allt i USA. Global BNP ökar med runt 3 procent per år 2025–2027, något över tidigare prognos. Sommarens och höstens handelsavtal resulterade i höga tullar men inte så höga som befarat. Expansiv finans- och penningpolitik ger tillsammans med optimistiska finansmarknader stöd men skapar också risker. Inflationen är på väg mot målnivåerna i de flesta större ekonomier, om än i något olika takt. I Sverige tar återhämtningen för hushållens konsumtion och BNP äntligen fart och BNP växer med nära 3 procent under 2026 och 2027. Det är några av slutsatserna i SEB:s makroekonomiska prognos Nordic Outlook Update.

Vi reviderar även i denna rapport upp vår globala tillväxtprognos, om än måttligt. Global BNP väntas växa med ca 3 procent per år 2025–2027. Det är sammantaget ett par tiondelar över vår augustiprognos och i linje med OECD:s skattning av potentiell tillväxttakt. Tulldriven tidigarelagd export och import under våren har påverkat tillväxtprofilen i många länder, med en starkare inledning på året och svagare mot slutet. Tullchockens negativa effekter har hittills blivit måttligare än befarat. Det kan delvis förklaras av att tullarna hittills blivit lägre än befarat men också av en ökad förutsägbarhet nu när ett antal handelsavtal kommit på plats. Att andra länder valt att inte svara med mottullar har, tillsammans med USA:s ettåriga avtal med Kina, också minskat risken för ett eskalerande globalt handelskrig. Därtill påverkas ekonomin av motverkande krafter som USA:s omfattande AI-investeringar och Europas ökade satsningar på försvar och infrastruktur. Vår globala tillväxtprognos ligger nu nära den som vi presenterade för ett år sedan, trots de senaste 10 månadernas dramatiska tullpolitik och globala oro. 

– Att osäkerheten minskat är välkommet. Det är dock klokt att räkna med en fortsatt spänd relation mellan bl a USA och Kina, som på allt fler områden konkurrerar om globalt ledarskap. Den makt och det inflytande som tillgången till sällsynta jordartsmetaller och avancerade datachip ger länder, har tydliggjorts på senare tid. Vita husets politik är heller inte den enda källan till osäkerhet. EU och Kina behöver också hitta ett konstruktivt samarbete och det finns stora inrikespolitiska spänningar i flera länder, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson. 

Inflationen på rätt väg för de flesta 
Globala disinflationskrafter bedöms vara tillräckligt starka för att inom en rimlig tidshorisont ta inflationen tillbaka till målen. Fallande kinesiska exportpriser, lägre råvaru- och energipriser, effektiviseringar – bl a via AI – samt för flera länder en starkare valuta, bidrar till global prispress. I USA ligger faktiska tullnivåer, mätt som tullintäkter som andel av importen, under de teoretiska beräkningar som följer av handelsavtalen. Tullarna börjar synas i amerikanska varupriser men genomslaget ser ut att ta lite längre tid och bli mindre än väntat, delvis på grund av lageruppbyggnad inför att tullarna infördes men också på grund av dämpad efterfrågan, utom från de med högst inkomster. Det är dock för tidigt att avfärda tulleffekterna och riskerna för den globala tillväxtprognosen bedöms fortsatt vara något större på ned- än på uppsidan.  

– Flera länder, bland annat Kina, USA, Tyskland och Storbritannien utmanas såväl strukturellt som konjunkturellt, samtidigt som tillgångspriser och offentliga skulder ligger på historiskt höga nivåer. Handelsspänningar och geopolitik bidrar till oförutsägbarhet. En oväntad inflationsuppgång, högre statsräntor, börsnedgång eller tecken på att de förväntade vinsterna från stora AI-investeringar uteblir skulle kunna ge upphov till en giftig tillväxtcocktail, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall. 

Sverige: Äntligen tar tillväxten fart 
Återhämtningen för hushållens konsumtion och för BNP har till slut börjat ta fart. BNP för tredje kvartalet var nästan en procent över vår prognos i Nordic Outlook i augusti, enligt SCB:s inte helt tillförlitliga snabbestimat, och månatlig konsumtion har accelererat de senaste tre månaderna. Vi tror att faktisk BNP för kvartal tre hamnar något lägre än snabbestimatet samtidigt som tillväxtindikatorerna måste stiga ytterligare för att vara i linje med vår prognos, men vi höjer ändå tillväxtprognosen till 1,3 respektive 2,8 procent för i år och nästa år, en till två tiondelar över vår prognos i Nordic Outlook augusti. Även 2027 växer BNP med nära 3 procent.

Hushållens konsumtion väntas stiga med nära 3 procent under både 2026 och 2027, med stöd av stigande reallöner, uppdämda konsumtionsbehov och sänkta skatter. De reala disponibelinkomsterna väntas stiga med i genomsnitt 2,5 procent under 2025–2027. Efter tidigare besvikelser för konsumtionen har sparkvoten ökat till rekordhöga nivåer i år. 

– Det alltjämt dämpade konsumentförtroendet är en osäkerhetsfaktor. Och även om tillväxten tar fart ligger BNP fortfarande en bra bit under den tidigare tillväxttrenden. Vi ser heller inga tydliga tecken på återhämtning på arbetsmarknaden i närtid, säger Jens Magnusson. 

Arbetsmarknaden fortfarande svag och inflationen på väg ned 
Arbetslösheten fortsätter att stiga, även om uppgången visar vissa tecken på att plana ut. Arbetsmarknadsindikatorer har bara förbättrats marginellt och vi tror inte att arbetslösheten börjar sjunka förrän till våren. Konjunkturinstitutets indikator för arbetskraftsbrist i näringslivet fortsatte att sjunka under tredje kvartalet. Löneökningarna väntas avta från 3,7 procent i år till 3,2 procent 2027. Nästa omgång av löneförhandlingar kommer att äga rum under våren 2027, en period då inflationen förväntas ligga under målet 2 procent. Indirekta skatter kommer att sänka inflationen med nästan en procentenhet nästa år, främst på grund av lägre moms på livsmedel. 

Måttlig lönetillväxt, dämpade internationella priser och en starkare krona talar för att inflationen kommer att ligga kvar under målet under både 2026 och 2027, även justerat för sänkta indirekta skatter. Riksbanken har troligen avslutat sina sänkningar och vi väntar oss fortfarande en höjning 2027, men har flyttat den från juni till december. 

– Styrräntan väntas ligga kvar på 1,75 procent under hela 2026. Vi ser det som osannolikt att Riksbanken ändrar räntan igen i närtid, men lägre inflation och en svag arbetsmarknad innebär att ännu en avslutande räntesänkning under våren inte helt kan uteslutas. Riksbankens arbetslöshetsprognos är sannolikt alltför optimistisk, säger Jens Magnusson. 

Ökad offentlig upplåning  
Expansiv finanspolitik, ökade försvarsutgifter och stöd till Ukraina väntas leda till en betydande uppgång i statens upplåning under kommande år.  

– Satsningarna motsvarar en finanspolitisk tillväxtimpuls på nära 1,5 procent av BNP. Hälften av denna effekt kommer dock från stöd till Ukraina och högre försvarsutgifter, och kommer därför inte fullt ut att bidra till tillväxt i Sverige. Försvarsmaterial börjar samtidigt bli en viktig drivkraft för industrin, säger Daniel Bergvall.

Allt om Nordic Outlook

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook augusti 2025)