Global BNP växer med knappt 3 procent 2025 och 2026, det visar SEB:s senaste Nordic Outlook. USA och Kina drabbas hårdast men tillväxtmässiga och finansiella spridningseffekter når hela världsekonomin. Finanspolitiska stimulanser gör att Europa klaras sig bättre och centralbanker fortsätter att sänka styrräntorna. Prognoserna för svensk ekonomi revideras ned, men stora inkomstökningar för hushållen talar fortfarande för att Sverige växer snabbare än euroområdet kommande år. Starkare krona och pressade internationella priser får kärninflationen att falla till under två procent 2026. Riksbanken sänker åter räntan i juni 2025.
– Den förvirring som råder kring tullar, handel och globala relationer påverkar i hög grad de ekonomiska utsikterna. Osäkerheten gör investeringsbeslut svårare och både företag och hushåll försiktigare. På längre sikt ställs också allvarliga frågor om hur den finansiella och ekonomiska världsordningen ska se ut. Sviktande omvärldsförtroende för den amerikanska politiken har lett till ett ifrågasättande av både den amerikanska dollarn som världens reservvaluta och av amerikanska statsobligationer som det finansiella systemets säkraste tillgångar, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
Inbromsning, men ingen tull-recession
Global tillväxt hamnar strax under 3 procent per år 2025–2026, vilket är låga siffror i ett historiskt perspektiv. Tillväxtprognosen för USA mer än halveras för i år och sänks med cirka en halv procentenhet 2026, men USA undviker ändå en recession. Kina når inte det politiskt satta tillväxtmålet på 5 procent och ekonomin växer troligen svagare än vad officiell statistik visar. Euroområdet klarar sig bättre, främst tack vare tyska finanspolitiska stimulanser. Tillväxten revideras ändå ned ett par tiondelar.
– Det är tydligt att USA och Kina befinner sig på ekonomisk och säkerhetspolitisk kollisionskurs. Mellan dessa jättar ska EU navigera, en region vi tror både USA och Kina vill ha på sin sida. Med rätt politik kan EU bli en relativ vinnare, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.
Både kort och långsiktiga tillväxteffekter från tullar
Förutom effekterna i närtid på handel, tillväxt och finansmarknader är tullar även skadliga för tillväxten på medel och lång sikt. Brist på förutsägbarhet gör det svårt för företag att planera, handelssystemen stöps om, konkurrensen minskar och innovationer dämpas. Men det finns ljusglimtar.
– Förhandlingar pågår och vi tror att nya handelsavtal kommer att slutas, med lägre tullsatser. Hushåll och företag har de senaste åren byggt upp en stor kriserfarenhet och förmåga att anpassa sig under oförutsägbarhet. Dollarförsvagningen bidrar till att rebalansera världsekonomin och även europeiska stimulanser är rätt steg i den riktningen. Arbetsmarknaderna i USA och Europa har varit relativt motståndskraftiga och många konsumenter är i startgroparna efter att räntor och inflation fallit. Många länder tar fram planer för att öka produktiviteten vilket kan ge tillväxtkraft på sikt, säger Daniel Bergvall.
Deflationistiska tulleffekter för de flesta
USA-tullar ger en tillfällig inflationsimpuls för USA, delvis motverkat av ekonomisk inbromsning och minskad efterfrågan. Länder som inte inför mottullar får ingen direkt prishöjande effekt. I stället bedömer vi att flera länder kan få en lätt dämpande effekt på inflationen när global efterfrågan bromsar in samtidigt som överkapacitet och tidigare USA-export från Kina och Sydostasien nu ska hitta andra marknader. Svagare dollar, lägre energipriser och potentiell produktivitetsökning från AI kan också verka återhållande.
Komplext läge för centralbanker
Även om inflationen har fallit tillbaka ligger den i många länder fortfarande över målet. I huvudsak stabila inflationsförväntningar ger ändå penningpolitiskt manöverutrymme. Vår bedömning är att räntepolitiken i bland annat USA och Europa har goda möjligheter att stötta tillväxt och arbetsmarknad genom ytterligare räntesänkningar under 2025 och 2026.
Sverige: Hushållen avgör tillväxten, Riksbanken sänker igen i juni
Osäkerheten har ökat för både export och konsumtion och trots att tillväxten i slutet av 2024 var starkare än väntat har BNP-prognosen för 2025 justerats ned till 1,6 procent från 2,2 procent i februari. Även tillväxten för 2026 sänks, till 2,9 procent från 3,1 procent. Stöd från finanspolitiken och ett starkt utgångsläge för industrin talar dock för att bilden av svensk ekonomi som starkare än de flesta jämförbara länder fortfarande håller.
– Hushållen har fortsatt att hålla lite hårdare i plånboken än vad tillväxten skulle behöva. Vi har sett en viss konsumtionsökning, stöttad av stigande reallöner och lägre räntor, men köpviljan hålls fortfarande tillbaka av osäkerhet, höga priser och skakiga marknader. Vi drar därmed ned vår prognos för svensk tillväxt men bedömer fortfarande att det finns bra förutsättningar för en acceleration under andra halvåret, säger Jens Magnusson.
Ökad osäkerhet för exporten, stigande investeringar
Både svagare tillväxt och höjda tullar talar för att exporten till USA faller i år. Samtidigt finns det livstecken för europeisk industri, i främst Tyskland, som är Sveriges viktigaste handelspartner. Vi räknar med att exporten till USA faller med 10 procent i år men att total export trots det ökar med 2,5 procent. Ökad osäkerhet till följd av tullar kommer troligen att göra industriföretagen mer försiktiga i sina investeringsbeslut. Samtidigt kommer investeringar i batteritillverkning och grönt stål i norr att falla. Ökade försvarsutgifter och fortsatt höga investeringar i produktion och transmission av energi kommer dock att ge stöd. Svagt stigande bostadsinvesteringar bidrar också till att totala investeringar ökar svagt under både 2025 och 2026.
– Efter en avvaktande inledning av året på bostadsmarknaden har vi justerat ned vår prognos för bostadspriserna något och räknar med att de stiger med 3 procent i år och med 4 procent 2026. Arbetsmarknadsläget är svagare än normalt men olika arbetslöshetsmått ger olika bilder av hur mycket. Minskad osäkerhet och stigande tillväxt gör att både arbetsmarknaden och bostadsmarknaden stabiliseras efter sommaren, säger Jens Magnusson.
Starka inkomster ger stöd till konsumtionen
Hushållen fortsätter att vara försiktiga men förutsättningarna för en uppgång i konsumtionen är goda. Stigande reallöner och sänkta skatter är de främsta drivkrafterna men även lägre ränteutgifter och högre aktieutdelningar bidrar. Sparkvoten steg under 2024 till historiska toppnivåer. Osäkerhet om tullar och turbulenta finansmarknader tynger konsumentförtroendet men på lite längre sikt talar mycket för att förtroendet återhämtar sig, särskilt om arbetsmarknaden vänder upp enligt vår prognos. Vi räknar med att konsumtionen växer med 1,5–2,0 procent i år och nästan 3 procent 2026. Prognosen för 2025 har justerats ned med drygt 0,5 procentenheter jämfört med februari.
Tillfälligt högre underliggande inflation
Efter två månader med stora överraskningar på uppsidan blev mars en stor lättnad. Kärninflationen enligt KPIF exklusive energi, Riksbankens mest använda mått på underliggande inflation, var oförändrad på 3,0 procent. Kärninflationen ligger fortfarande långt över 2 procent, men en ovanligt stor korg-effekt, som försvinner i januari 2026, är en stor del av förklaringen. Inflationen väntas tillfälligt stiga under våren och sommaren, men en starkare krona och pressade internationella priser bidrar till att kärninflationen faller tillbaka under 2026.
Riksbanken sänker minst en gång till
Att inflationen pekar nedåt, samtidigt som tillväxten är trög, gör att Riksbanken sänker räntan i juni. Trots oväntat hög inflation var Riksbankens prognos för styrräntan oförändrad i mars och bedömningen var att räntan ligger kvar på 2,25 procent till början av 2028. Både inflation och BNP-tillväxt (mätt enligt det osäkra snabbestimatet) har därefter varit lägre än Riksbankens prognos. I mars såg Riksbanken både upp- och nedåtrisker för inflationen från tullar och andra omvärldsfaktorer. Bedömningen på marknaden och bland många analytiker ser dock ut att ha skiftat till att tullar kommer att ge lägre, inte högre, inflation i Europa.
– Vi tror att Riksbanken kommer att dela synen att risken för inflationen skiftat till nedsidan och sänka räntan med 25 punkter i juni. Vår bedömning är att det bara blir en sänkning. Riskerna för inflationen nästa år är dock större på nedsidan och ytterligare sänkningar är troliga om inflationen faller och hushållens konsumtion inte tar fart, säger Jens Magnusson.
Expansiv politik under valåret
Regeringen presenterade reformer för ytterligare 11,5 miljarder kronor i vårbudgeten för 2025, utöver budgetpropositionens 60 miljarder från i höstas. Vi räknar med att reformerna och den finanspolitiska stimulansen 2026 blir ungefär lika stor som i år och att regeringen i september presenterar en ny expansiv budget för 2026 med reformer på ungefär 60 miljarder. Att 2026 är ett valår talar för att reformerna riktas lite mer mot hushållen. Vi tror att lägre skatter och ökade bidrag ökar hushållens inkomster med ungefär 30 miljarder, motsvarande nästan en procent av hushållens inkomster.
Mer om Nordic Outlook, inklusive webbfilm och podd
Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook feb. 2025)
| Internationell ekonomi. BNP. Årlig förändring i % | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 |
| USA | 2,9 | 2,8 (2,8) | 1,1 (2,4) | 1,3 (1,9) |
| Euroområdet | 0,4 | 0,9 (0,8) | 1,0 (1,1) | 1,2 (1,4) |
| Storbritannien | 0,4 | 1,1 (0,9) | 0,9 (1,6) | 1,2 (1,4) |
| Japan | 1,5 | 0,1 (0,0) | 0,8 (1,5) | 0,8 (0,8) |
| OECD | 1,7 | 1,8 (1,7) | 1,3 (1,9) | 1,4 (1,8) |
| Kina | 5,4 | 5,0 (5,0) | 4,2 (4,5) | 4,0 (4,3) |
| Norden | 0,3 | 1,7 (1,3) | 1,5 (2,2) | 2,0 (2,4) |
| Baltikum | 0,3 | 1,2 (1,0) | 2,2 (2,3) | 2,4 (2,7) |
| Världen (PPP) | 3,5 | 3,2 (3,2) | 2,8 (3,2) | 2,8 (3,1) |
| Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i % | ||||
| Norge | 0,1 | 2,1 (2,3) | 1,9 (2,2) | 0,9 (1,2) |
| Danmark | 2,5 | 3,7 (2,8) | 1,9 (2,6) | 2,5 (3,0) |
| Finland | -1,2 | -0,1 (-0,3) | 1,1 (1,5) | 1,8 (1,8) |
| Litauen | 0,3 | 2,8 (2,5) | 2,7 (2,8) | 2,5 (2,9) |
| Lettland | 2,9 | -0,4 (-0,4) | 1,6 (1,8) | 1,9 (2,2) |
| Estland | -3,0 | -0,3 (-0,9) | 1,8 (1,8) | 2,8 (2,8) |
| Svensk ekonomi. Årlig förändring i % | ||||
| BNP, faktisk | -0,1 | 1,0 (0,5) | 1,6 (2,2) | 2,9 (3,1) |
| BNP, dagkorrigerad | 0,1 | 1,0 (0,5) | 1,8 (2,4) | 2,7 (2,9) |
| Arbetslöshet (%) (EU-definition) | 7,7 | 8,4 (8,4) | 8,8 (8,7) | 8,5 (8,3) |
| KPI | 8,5 | 2,8 (2,8) | 0,6 (0,4) | 1,7 (1,9) |
| KPIF | 6,0 | 1,9 (1,9) | 2,5 (2,0) | 1,9 (2,0) |
| Offentligt saldo (% av BNP) | -0,8 | -1,5 (-1,6) | -1,0 (-1,5) | -1,0 (-1,0) |
| Styrränta (dec) | 4,00 | 2,50 (2,50) | 2,00 (2,00) | 2,00 (2,00) |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 11,13 | 11,46 (11,46) | 10,60 (11,30) | 10,20 (11,10) |