Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

SEB:s Nordic Outlook: Ny spelplan när både inflation och tillväxt faller

Inflationen är på väg ner men det går långsamt för kärninflationen när olika priskomponenter stafettväxlar och ledtiderna från produktionsled till konsument är osäkra. Vårens finansoro visar baksidan av den snabba penningpolitiska åtstramningen. 

Räntetoppen är nära men det dröjer till tidigast i höst innan centralbanker börjar sänka räntan med Fed först ut. BNP i OECD-området växer svagt i år och återhämtningen 2024 blir måttlig. Hårt pressade hushåll, minskat bostadsbyggande och en relativt stram finanspolitik talar för att svensk ekonomi i år blir bland de tillväxtmässigt svagaste EU-länderna. Inflationen väntas visa en tydligare nedgång efter sommaren. Riksbanken höjer en sista gång till 3,75 procent i juni och börjar sänka nästa vår.

– En stark utveckling i realekonomin har bidragit till att hålla inflationen hög men den har också underlättat för centralbankerna att snabbt höja räntorna utan att behöva oroa sig för stigande arbetslöshet och snabbt fallande tillväxt. Nu börjar dock tecknen på en inbromsning bli tydligare samtidigt som inflationen äntligen börjar ge med sig. Det förändrar spelplanen, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

Lågkonjunkturen kommer men blir mild
USA och euroområdet går i år in i en mild recession, följt av en endast måttlig återhämtning 2024. BNP-tillväxten i OECD blir 0,9 respektive 1,4 procent, vilket är under trend för båda åren. Prognosen revideras upp ett par tiondelar i år jämfört med Nordic Outlook i januari efter fortsatt motståndskraft runt årsskiftet. Framöver tar pressade realinkomster från den höga inflationen, stigande räntor och fallande bostadspriser ut sin rätt på hushållen. Lägre efterfrågan pressar upp arbetslösheten i höst och företag ställs inför både höga räntor och stramare kreditvillkor. Kinas återöppning av ekonomin ger dock en efterlängtad tillväxtuppväxling, vilket stärker en i övrigt svag global efterfrågan. Global BNP väntas växa med 2,5 respektive 2,9 procent under 2023–2024.

Inflationen faller 2023 men trög nedgång för kärninflationen
Inflationen har de senaste åren drivits upp av en näst intill perfekt prisstorm; utbudsbegränsningar och efterfrågeboom under pandemin följt av en alltmer ansträngd energisituation. Företagen hamnade därmed i ett läge där nästan alla insatskostnader steg och där det till skillnad från tidigare också var möjligt att föra stigande kostnader vidare till slutkonsumenten. Priserna på råvaror, energi och frakter har nu vänt ned och uppgångarna i producentpriser mattas av. Det ökar sannolikheten för att även konsumentvarupriser är på väg att vända ned även om långa ledtider gör att det ligger en bit fram i tiden. Total inflation faller under 2023. Att hyror och löner växlar upp gör dock att kärninflationen når centralbankernas 2-procentsmål först en bit in på 2024.

– Osäkerhet kring hur mycket prishöjningar som finns kvar i systemet gör att inflationsriskerna fram till sommaren ligger på uppsidan medan riskbilden på sikt snarare är på nedsidan, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.

Snart på räntetoppen, Fed sänker i höst
Räntetoppen är nära men flera centralbanker har något eller ett par steg kvar. Fed blir först ut med sänkningar i november. ECB följer efter 2024. Penningpolitiken förblir dock åtstramande med nivåer över jämviktsräntor. Bankturbulensen i USA och Europa har visat på nya faror för finansiell stabilitet. Myndigheternas snabba ingripanden bedöms dock räcka för att undvika en finanskris.

– Men utvecklingen påminner oss om riskerna med så dramatiska policyomläggningar som den vi sett inom penningpolitiken det senaste året. Penningpolitik verkar dessutom med eftersläpning. Det finns en risk för att centralbanker kan ha gått lite för långt och för snabbt i sina höjningscykler. Att Fed och ECB fortsätter att höja trots att deras interna prognoser pekat på svag tillväxt eller t o m recession visar på starkt och tydligt fokus på att få ned inflationen, säger Daniel Bergvall. 

Sverige: Fallande BNP men hopp om nedgång i inflationen
Efter en stark inledning på året har prognosen för 2023 reviderats upp till -1,0 procent från -1,2 procent i Nordic Outlook januari. BNP-utsikterna för 2024 har däremot justerats ned med tre tiondelar och stannar på 0,6 procent; klart under trend. Signalerna från industrin är blandade men svagt orderinflöde tyder på att vi står inför en nedgång. Risken för lika abrupta fall som under finanskrisen eller i början av pandemin är dock liten. Bostadsinvesteringarna väntas falla med totalt 30 procent under 2023–2024. Anekdotisk information med signaler om tvärstopp för nya projekt indikerar nedåtrisker för byggandet.

Pressade hushåll minskar konsumtionen
Reallönerna väntas falla med mer än 10 procent under en tvåårsperiod och hushållen pressas därtill av stigande boräntor. Konsumtionen vände ner under 2022 och väntas falla med totalt 4 procent; ett närmast unikt konsumtionsfall. Nedgången i bostadspriser fortsätter och prognosen om ett fall på totalt 20 procent kvarstår. Arbetsmarknaden blir viktig. Avmattningen har hittills varit mildare än befarat, men om konjunkturnedgången blir långvarig riskerar arbetsmarknaden att försvagas på ett sätt som kan skapa en negativ spiral med ytterligare fall för konsumtion och bostadspriser. Finanspolitiken väntas i år vara neutral eller till och med svagt åtstramande, men senare under mandatperioden väntar troligen en ganska stark expansion med skattesänkningar och utgiftsökningar.

– Vårbudgeten var mycket försiktig med tanke på de svaga utsikterna, men intrycket är att regeringen är redo för mer stöd när inflationstrycket lättar eller om tillväxten tvärnitar, säger Daniel Bergvall.

Fler tecken på vändning för inflationen
Kortsiktiga indikatorer gör att riskerna för kärninflationen, dvs. KPIF exklusive energi, på kort sikt ligger på uppsidan. Sannolikt bromsar den in tydligare under andra halvåret i år. Den svaga kronan har bidragit till den höga inflationen men priserna i Sverige drivs ändå främst av samma krafter som i euroområdet. Utvecklingen i internationella råvaru- och insatsvarupriser samt lättnader även för mer bearbetade varor, tyder dock på att en bredare prisdämpning är på gång. Livsmedelsgrossisternas annonserade prissänkningar på mat kan därtill bidra till att livsmedelsinflationen lättar tidigare i Sverige än i euroområdet. Att lönerna ökar lite snabbare än vanligt kommer att ge ett visst tryck upp på priserna under 2024, särskilt på tjänster. Fallande energi- och insatsvarukostnader ökar dock på lite sikt sannolikheten för lägre inflation även för tjänster. Total KPIF-inflation väntas ligga under KPIF exklusive energi under hela prognosperioden till följd av främst lägre elpriser.

Räntetoppen är nära, besvärande svag krona
Riksbanken höjer räntan med 25 punkter till 3,75 procent i juni. Vår prognos om ett större steg ned i kärninflationen i augusti innebär att det blir den sista höjningen i denna cykel. Vi väntar oss därefter tre räntesänkningar under 2024, med start i april, till en nivå på 3 procent mot slutet av året. Den svaga kronan är besvärande för Riksbanken. Flera direktionsledamöter har lyft fram att statsobligationsförsäljningar skulle kunna bidra till att stärka valutan genom att pressa upp långräntor och därmed attrahera utländska investerare. Vi tror att Riksbanken utökar obligationsförsäljningarna vid mötet i juni.

– Att inflationsnedgången fördröjts ställer Riksbanken inför en svår balansgång i en situation då konjunktur och arbetsmarknad hittills visat motståndskraft. De måttliga löneavtalen har påtagligt minskat riskerna för en skadlig pris-och löneprisspiral och samtidigt gör fallande reala hushållsinkomster att fler räntehöjningar riskerar leda till kraftigt fallande konsumtion eller till och med till att hushåll och företag inte klarar att betala sina lån. Det måste påverka Riksbankens vilja och möjligheter att fortsätta höja räntan och det rimliga är att vi nu är nära räntetoppen, säger Jens Magnusson.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook i januari 2023)

Internationell ekonomi. BNP. Årlig förändring i % 2021 2022 2023 2024
USA 5,9 2,1 (2,0) 0,7 (0,5) 0,9 (1,2)
Euroområdet 5,3 3,5 (3,4) 0,6 (0,0) 1,6 (1,9)
Storbritannien 7,6 4,1 (4,0) -0,3 (-1,2) 0,7 (0,7)
Japan 2,1 1,1 (1,9) 1,5 (1,8) 1,2 (1,3)
OECD 5,7 3,0 (2,9) 0,9 (0,7) 1,4 (1,7)
Kina 8,1 3,0 (3,0) 5,9 (5,5) 4,9 (4,9)
Norden 4,5 3,0 (2,6) 0,0 (-0,3) 1,2 (1,7)
Baltikum 6,0 1,4 (1,4) -0,1 (0,2) 2,7 (3,3)
Världen (PPP) 6,3 3,3 (3,3) 2,5 (2,5) 2,9 (3,3)
Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i %        
Norge 3,9 3,3 (3,1) 1,1 (0,6) 1,5 (2,0)
Danmark 4,9 3,8 (3,0) 0,5 (0,0) 2,0 (2,5)
Finland 3,0 2,1 (2,0) -0,1 (-0,3) 1,2 (1,4)
Litauen 6,0 1,9 (2,2) -0,2 (0,1) 2,7 (3,5)
Lettland 4,1 2,8 (1,6) 0,4 (0,4) 2,7 (2,7)
Estland 8,0 -1,3 (-0,4) -0,4 (0,2) 2,5 (3,5)
Svensk ekonomi. Årlig förändring i %        
BNP, faktisk 5,4 2,6 (2,9) -1,0 (-1,2) 0,6 (1,1)
BNP, dagkorrigerad 5,3 2,7 (3,0) -0,8 (-1,0) 0,6 (1,1)
Arbetslöshet (%) (EU-definition) 8,8 7,5 (7,5) 7,8 (8,1) 8,6 (8,5)
KPI 2,2 8,4 (8,4) 8,7 (9,1) 3,4 (2,5)
KPIF 2,4 7,7 (7,7) 6,3 (6,2) 2,6 (1,6)
Offentligt saldo (% av BNP) 0,0 0,7 (1,2) 0,5 (0,4) -1,0 (-0,7)
Styrränta (dec) 0,00 2,50 (2,50) 3,75 (3,00) 3,00 (2,25)
Växelkurs, EUR/SEK (dec) 10,29 11,12 (11,12) 10,85 (10,25) 10,50 (10,05)

För mer information, kontakta:
Jens Magnusson: 070-210 2267
Daniel Bergvall: 073-523 5287
Robert Bergqvist: 070- 445 1404
Olle Holmgren: 070 -763 8079
Elisabet Kopelman: 070-655 3017
Marcus Widén: 070-639 1057

Presskontakt:
Niklas Magnusson, chef för Medierelationer & Extern kommunikation
070-763 8243
niklas.x.magnusson@seb.se

SEB är en ledande nordeuropeisk finansiell koncern med internationell räckvidd. Vårt syfte är att positivt forma framtiden med ansvarsfull rådgivning och kapital, idag och för framtida generationer. Genom att samarbeta med våra kunder vill vi vara en ledande katalysator i omställningen till en mer hållbar värld. I Sverige och i de baltiska länderna erbjuder vi ett stort spann av finansiella tjänster och rådgivning. I Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien är vi inriktade på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företag och institutioner. Vår internationella prägel återspeglas genom vår närvaro i mer än 20 länder världen över med cirka 16 500 medarbetare. Den 31 mars 2023 uppgick koncernens balansomslutning till 3 802 miljarder kronor och förvaltat kapital till 2 221 miljarder kronor. Läs mer om SEB på sebgroup.com/sv.