Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Nordic Outlook: Svår balansgång för svensk ekonomi

USA och Europa går mot en mild recession i början av 2023. Inflationsutsikterna har ljusnat och sannolikheten för en djupare nedgång har minskat. Det framgår i en ny upplaga av SEB:s konjunkturrapport Nordic Outlook.

Centralbankernas aggressiva omsvängning i fjol bromsar återhämtningen och framstår alltmer som den främsta nedåtrisken för tillväxten. Global BNP-tillväxt revideras upp något för 2022 och 2023, till 3,3 respektive 2,5 procent, medan prognosen för 2024 sänks till 3,3 procent. Även prognosen för svensk BNP-tillväxt 2023 skrivs upp något men fallet på 1,2 procent är ändå klart större än EU-snittet. En mindre stram finanspolitik kan mildra nedgången men hög inflation ger en svår balansgång. Riksbanken höjer styrräntan till 3,0 procent i februari och sänkningar dröjer till 2024. Kronan tyngs på kort sikt av oro för bostadsmarknaden och tuffa signaler från ECB, men är i slutet av 2024 tillbaka på nivåer något över 10 mot euron.

–Att den penningpolitiska åtstramningen slår igenom med eftersläpning skapar risk för att central-bankerna underskattar ekonomins räntekänslighet. I USA har räntorna höjts i den snabbaste takten sedan början av 80-talet. I Europa skapar höga statsskulder i svaga ekonomier i syd och högt belånade hushåll i Sverige och Norge en extra sårbarhet. Utsikterna för tillväxten ser ändå mer balanserade ut nu när inflations- och energiutsikterna ljusnat, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

Motståndskraftigt 2022 har minskat sannolikheten för en djup kris

BNP-utvecklingen för 2022 ser ut att ha blivit starkare än väntat i de flesta länder. Sparbuffertar från pandemin och hushållens vilja att återgå till en normal tillvaro gav stöd till privat konsumtion. Företagen har gynnats av lättnader i de globala leveranskedjorna samt fortsatt relativt god efterfrågan. Den senaste tiden har också en nedgång i energipriserna lindrat kostnadstrycket. Att nedgången i ekonomin dröjt bidrar till att BNP-prognoserna för helåret 2023 justeras upp något, både i USA och Västeuropa, medan Kinas BNP-tillväxt revideras upp mer substantiellt efter slopade covid-restriktioner.

–Motståndskraften under 2022 gjorde att vi undvek att ekonomin gick in i en recession samtidigt som inflationen var på väg uppåt. En sådan utveckling hade kunnat skapa en perfekt storm för centralbankerna. Den tid vi nu vunnit har gjort att riskerna för en djup recession minskat, vilket redan avspeglat sig i stigande börskurser, säger SEB:s prognoschef Håkan Frisén.

Centralbankernas skärpta tonläge fördröjer dock en vändning uppåt och BNP-prognoserna för 2024 har därför justerats ned. Toppen för styrräntor är ändå nära och den är redan passerad för långa räntor.

Inflationsutsikterna på lite längre sikt har ljusnat

Utsikterna på energimarknaden de närmaste åren har förbättrats. Faran för en akut energikris i Europa är i det närmaste avblåst och risken för naturgasransonering denna och även nästa vinter är mycket liten. Den globala marknaden för fossila bränslen väntas ändå bli fortsatt stram, vilket talar för viss förnyad uppgång i priserna på naturgas och olja. Samtidigt har fraktpriser sjunkit kraftigt och priser på jordbruksråvaror vänt nedåt. I USA ser ökningstakten för privata löner ut att ha avtagit även om den fortfarande är oroande hög. I Europa och framför allt i Norden tyder löneresponsen på att en skadlig pris- och lönespiral är osannolik. 

–Risken för en upprepning av 1970-talet med varaktigt hög inflation har minskat. Relativt neutral finanspolitik tyder också på att dåtidens misstag med överdrivna ”fine-tuning”-ambitioner undviks. Baseffekter, när stora prisuppgångar våren 2022 börjar falla ur 12-månaderstalen, kombinerat med en viss normalisering av uppdrivna prisnivåer innebär att riskerna för inflationen snarast ligger på nedsidan i slutet av prognosperioden, säger SEB:s prognoschef Håkan Frisén.

Sverige: Kraftigt fall i bostadsbyggandet och svag konsumtion ger BNP-fall i år

Svensk ekonomi visade en imponerande motståndskraft i fjol men vänder nu ner. Prognosen för 2023 har skrivits upp något, men BNP-fallet på 1,2 procent är klart större än EU-snittet. Att återhämtningen senarelagts gör att tillväxten 2024 skrivs ner till 1,1 procent. Kraftigt minskat bostadsbyggande och pressade hushåll är den främsta drivkraften för lägre BNP i år, medan nedgången i industrin blir måttlig. Bostadspriserna väntas fortsätta nedåt under första halvåret och vi håller fast vid prognosen om en total nedgång på 20 procent. Prisfallet på bostäder leder, tillsammans med en kraftig uppgång i byggkostnaderna, till att bostadsinvesteringarna faller med totalt 30 procent under 2023 och 2024.

Nedgången i hushållens reala disponibelinkomster väntas bli i linje med läget i början av 1980-talet men betydligt mildare än under krisen i början av 1990-talet. Då var kollapsen i sysselsättning en viktig drivkraft medan arbetsmarknaden ser ut att stå emot betydligt bättre denna gång. Syssel-sättningen minskar under 2023, men fallet väntas stanna vid måttliga 1,5 procent. Arbetslösheten stiger från nuvarande knappt 7,5 procent till 8,5 procent i slutet av 2023. Avtals¬rörelsen väntas, trots hög inflation, landa i måttliga nivålyft. Vår bedömning är att de totala löneökningarna landar på 4,5 procent för i år och 3,2 procent nästa år, något lägre än i euroområdet och Tyskland.

KPIF-inflation under målet i slutet av perioden

Inflationen har stigit till nya höjder för både total KPIF och KPIF exklusive energi. Stora baseffekter talar för att båda måtten vänder ner i början av 2023. Det närmaste halvåret finns en rad faktorer som håller uppe kärninflationen, så som höga prisplaner i detaljhandeln, fortsatt snabbt stigande priser på konsumentvaror i producentledet, delvis på grund av en svag krona, samt administrativt satta avgifter och hyror. Förutsättningar för lägre inflation längre fram har dock förbättrats och en viss nedgång för elpriserna talar för att KPIF-inflationen hamnar under målet under 2024. Styrräntan väntas höjas med ytterligare 50 punkter till 3,0 procent i februari.

– Dystra tillväxtutsikter, fallande bostadspriser, svag krona och hög inflation är ett fortsatt dilemma för Riksbanken. Hökaktiga signaler från ECB och andra centralbanker sätter press på Riksbanken att visa att inflationsbekämpningen tas på allvar. En relativt kraftig nedgång i BNP och gradvis tydligare nedgång i inflationen talar ändå för att detta kan bli den sista höjningen, säger Jens Magnusson.

Under 2024 börjar Riksbanken sänka styrräntan till en nivå på 2,25 procent i slutet av året. Att Riksbanken slutat att återinvestera förfallande obligationer innebär att balansräkningen nu minskar snabbt. Företrädare för Riksbanken har lyft tanken på att aktivt sälja statsobligationer med längre löptid. Sådana försäljningar skulle strama åt penningpolitiken utan att påverka hushållens bolånekostnader nämnvärt, givet den korta löptiden på räntebindningen. Därtill kan försäljningar av statsobligationer locka till sig utländska köpare och bidra till en starkare krona. Prognosen är att sådana försäljningar inleds under andra halvåret i år.

Finanspolitiken står inför en balansgång när det gäller behoven att mildra konjunkturnedgången utan att försvåra penningpolitikens inflationsbekämpning. Mer riktade stöd, förutom elstödet, är på väg till de mest pressade. Därtill väntas utökade statsbidrag till kommunsektorn. I nästa budget lär skattesänkningar lanseras. Det offentliga saldot väntas ändå vara i balans under perioden samtidigt som skulden fortsätter att sjunka.

– Det är en anmärkningsvärd utveckling i en lågkonjunktur och indikerar att finanspolitiken snarare är väl försiktig i nuläget. Sannolikheten för mer budgetstimulanser när nedgången i inflationen kommit en bit på väg är en uppåtrisk för BNP-prognosen, säger Håkan Frisén.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi

(Siffror inom parentes från Nordic Outlook Update i november 2022)

Internationell ekonomi. BNP. Årlig förändring % 2021 2022 2023 2024
USA 5,9 2,0 (1,8) 0,5 (0,1) 1,2 (1,5)
Euroområdet 5,3 3,4 (3,2) 0,0 (-0,4) 1,9 (1,9)
Storbritannien 7,6 4,0 (3,0) -1,2 (-1,0) 0,7 (1,1)
Japan 2,1 1,9 (1,9) 1,8 (1,6) 1,3 (1,1)
OECD 5,7 2,9 (2,7) 0,7 (0,5) 1,7 (1,9)
Kina 8,1 3,0 (3,5) 5,5 (5,3) 4,9 (5,0)
Norden 4,4 2,6 (2,6) -0,3 (-0,2) 1,7 (1,8)
Baltikum 5,9 1,4 (1,6) 0,2 (0,4) 3,3 (3,3)
Världen (PPP) 6,0 3,3 (3,2) 2,5 (2,3) 3,3 (3,6)
Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i %        
Norge 3,9 3,1 (2,1) 0,6 (0,8) 2,0 (1,9)
Danmark 4,9 3,0 (2,5) 0,0 (-0,5) 2,5 (2,5)
Finland 3,0 2,0 (2,0) -0,3 (-0,2) 1,4 (1,6)
Litauen 6,0 2,2 (2,2) 0,1 (0,1) 3,5 (3,0)
Lettland 4,1 1,6 (1,5) 0,4 (1,1) 2,7 (3,5)
Estland 8,0 -0,4 (0,6) 0,2 (0,3) 3,5 (3,5)
Svensk ekonomi. Årlig förändring i %        
BNP, faktisk 5,1 2,9 (2,9) -1,2 (-1,5) 1,1 (1,3)
BNP, dagkorrigerad 4,9 3,0 (2,9) -1,0 (-1,3) 1,1 (1,3)
Arbetslöshet (%) (EU-definition) 8,8 7,5 (7,5) 8,1 (7,8) 8,5 (8,1)
KPI 2,2 8,4 (8,8) 9,1 (7,8) 2,5 (1,9)
KPIF 2,4 7,7 (8,2) 6,2 (5,9) 1,6 (1,5)
Offentligt saldo (% av BNP) -0,1 1,2 (0,4) 0,4 (0,2) -0,7 (0,0)
Styrränta (dec) 0,00 2,50 (2,50) 3,00 (2,75) 2,25 (2,25)
Växelkurs, EUR/SEK (dec) 10,29 11,15 (10,75) 10,25 (10,25) 10,05 (9,90)

För mer information, kontakta:
Jens Magnusson: 070-210 2267
Håkan Frisén: 070-763 8067
Robert Bergqvist: 070- 445 1404
Daniel Bergvall: 073-523 5287
Olle Holmgren: 070 -763 8079
Elisabet Kopelman: 070-655 3017
Seyran Naib: 070-739 1477
Marcus Widén: 070-639 1057

Presskontakt:
Niklas Magnusson, chef för Medierelationer & Extern kommunikation
070-763 8243
niklas.x.magnusson@seb.se

SEB är en ledande nordeuropeisk finansiell koncern med internationell räckvidd. Vårt syfte är att positivt forma framtiden med ansvarsfull rådgivning och kapital, idag och för framtida generationer. Genom att samarbeta med våra kunder vill vi vara en ledande katalysator i omställningen till en mer hållbar värld. I Sverige och i de baltiska länderna erbjuder vi ett stort spann av finansiella tjänster och rådgivning. I Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien är vi inriktade på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företag och institutioner. Vår internationella prägel återspeglas genom vår närvaro i mer än 20 länder världen över med cirka 16 500 medarbetare. Den 30 september 2022 uppgick koncernens balansomslutning till 4 277 miljarder kronor och förvaltat kapital till 2 018 miljarder kronor. Läs mer om SEB på sebgroup.com/sv.