– Den ekonomiska aktiviteten har hållits uppe på kort sikt. Det är positivt eftersom det ger ökad tid för förberedelser inför de utmaningar som världsekonomin nu står inför samtidigt som perioden med stigande arbetslöshet framöver kan bli kortare. Någon varaktig lättnad är dock svår att se så länge de grundläggande problemen kring inflation, energiförsörjning och geopolitisk oro består, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
Konsumtionsledd nedgång på bred front efter motståndskraftigt 2022
Prognoserna för 2022 justeras upp, och BNP-tillväxten i de utvecklade ekonomierna (OECD-området) väntas nå 2,7 procent i år, men 2023 väntas präglas av en konsumtionsledd nedgång på bred front. I USA faller BNP både första och andra kvartalet och i Västeuropa väntas BNP-tillväxten bli negativ under helåret 2023 i såväl euroområdet som Storbritannien. BNP-prognosen för 2023 för OECD-området justeras ned för 2023 och 2024 till 0,5 procent respektive 1,9 procent. För tillväxtekonomier (Emerging Markets, EM) är prognoserna relativt oförändrade och kinesisk återhämtning gör att tillväxten växlar upp något 2023. Global BNP når 2,3 procent som lägst 2023, något över de 2 procent som ofta används som riktmärke för global recession.
– Historiskt har recessioner ofta utlösts av obalanser i företagssektorn, t ex via investerings-excesser eller stora lagersvägningar, och under de senaste decennierna också finansiella obalanser, som lett till stora omslag i tillgången på krediter. Nu är företagen mer motståndskraftiga och delar av industrin kommer att gynnas av ökad upprustning och underliggande investeringsbehov från klimatomställningen. Inflations- och räntechockerna gör i stället att hushållen kommer mest i kläm, säger SEB:s prognoschef Håkan Frisén.
Stigande arbetslöshet och, i varierande grad, fallande bostadspriser kommer troligen att bidra till en hårdnande motvind för hushållen. Riskerna för BNP-prognosen ligger på nedsidan. Det går inte att utesluta att Ryssland stänger de ryska gaskranarna helt under kommande vinter. Centralbankernas aggressiva räntehöjningar reser frågan om Fed och andra centralbanker underskattar ekonomins räntekänslighet och riskerna för finansiella stressymptom.
Inflations- och räntetoppen nära
Inflationssignalerna har blivit mer blandade och skillnaderna mellan USA och Västeuropa tydligare, främst på energiområdet. Euroinflationen väntas nå sin topp mot slutet av året, ett halvår efter USA. Under våren faller inflationen tydligt. Inflationen väntas ändå förbli relativt hög under 2023 och ligga kvar över målen under ganska lång tid. Kostnadsökningarna är så stora att många aktörer, både företag och hushåll, kommer att söka kompensation och att spridningsförloppet i ekonomin blir mer utdraget. Centralbankerna fortsätter att höja ytterligare något men slutet på höjningscykeln närmar sig ändå. USA:s styrränta väntas toppa på 4,75 procent (övre delen av intervallet) och ECB:s på 2,75 procent i början av 2023. Långa obligationsräntor kan därefter börja falla tillbaka. Dollarn behåller greppet ytterligare en tid. Medvinden för dollarn från Feds höjningar avtar nästa år men höga energipriser som pressar europeisk konjunktur och försvagar bytesbalansen fördröjer eurobotten.
Sverige: Sårbart i jämförelse med övriga Europa och Norden
I linje med övriga Europa har de nordiska ekonomierna hittills visat stor motståndskraft. I Sverige överraskade BNP för tredje kvartalet positivt, vilket lett till en uppjustering av BNP-tillväxten till 2,9 procent för 2022. Framöver kommer vi dock att se tydligare påverkan från pressade realinkomster för hushållen, stigande bolåneräntor och svagare husmarknad. Svenska sentimentsindikatorer har de senaste månaderna sjunkit till nivåer som indikerar fallande BNP. Prognosen för tillväxten 2023 har justerats ned relativt kraftigt från 0 till -1,5 procent. Vi väntar oss fortfarande en återhämtning under senare delen av 2023 men helårsprognosen för 2024 sänks ändå från 1,7 till 1,3 procent.
Att den svenska BNP-nedgången blir större än i Västeuropa generellt beror på flera faktorer. Återhämtningen efter pandemin har varit starkare, vilket i likhet med i USA innebär ett mer ansträngt resursläge i utgångsläget. En hög andel rörliga lån gör att stigande räntor snabbt får genomslag bland annat genom att pressa ner hushållens köpkraft. Detta har också bidragit till att bostadspriserna vänt ned på ett tydligare sätt än i omvärlden. Huspriserna väntas nu falla med 20 procent fram till mitten av 2023 och riskerna ligger fortsatt på nedsidan. Kompensation för höga elpriser samt sänkta bensinskatter mildrar fallet i hushållens köpkraft. Men det finanspolitiska stödet ser ut att bli svagare än i grannländerna och lägre än vi tidigare antagit. BNP-fallet gör att arbetsmarknaden nu väntas försvagas med gradvis stigande arbetslöshet som sedan planar ut på nivåer över 8 procent under första halvåret 2024. Lönerna antas stiga med 4,5 procent under nästa år. Lönekrav från den fackliga sidan på ettåriga löneökningar på 4,4 procent indikerar viss nedåtrisk för bedömningen.
– Den svenska avtalsrörelsen har hittills bekräftat vår syn att riskerna för en pris- och lönespiral som skapar problem för Riksbanken är små, säger Håkan Frisén.
KPIF-inflationen stiger till över 11 procent i början av nästa år. Högre elpriser är den främsta drivkraften men även KPIF exklusive energi kommer att stiga ytterligare. Under 2023 faller inflationen åter och i slutet av 2024 väntas bägge inflationsmått vara tillbaka under 2 procent. Riksbanken höjer till 2,50 procent i slutet av detta år och når en topp på 2,75 procent i februari 2023. När inflationen vänder ner avslutas höjningarna och under andra halvan av 2024 börjar räntan åter sänkas.
– Risken för att Riksbankens ansträngningar att bekämpa inflationen skulle motverkas av en alltför expansiv finanspolitik framstår i nuläget som liten, givet en förhållandevis återhållsam budget trots ett ansträngt konjunkturläge, säger Jens Magnusson.
Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook i augusti 2022)
| Internationell ekonomi. BNP. Årlig förändring i % | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
| USA | 5,9 (5,7) | 1,8 (1,5) | 0,1 (0,5) | 1,5 (2,0) |
| Euroområdet | 5,3 | 3,2 (2,7) | -0,4 (0,3) | 1,9 (2,1) |
| Storbritannien | 7,4 | 3,0 (3,4) | -1,0 (-0,2) | 1,1 (1,3) |
| Japan | 1,7 | 1,9 (1,9) | 1,8 (1,6) | 1.3 (1,1) |
| OECD | 5,6 (5,4) | 2,7 (2,4) | 0,5 (0,9) | 1,9 (2,2) |
| Kina | 8,1 | 3,5 (3,5) | 5,3 (5,3) | 5,1 (5,0) |
| Norden | 4,4 | 2,5 (2,5) | -0,5 (0,5) | 1,8 (1,9) |
| Baltikum | 5,9 (5,6) | 1,6 (1,5) | 0,4 (1,2) | 3,3 (3,4) |
| Världen (PPP) | 6,2 (6,1) | 3,2 (3,1) | 2,3 (2,6) | 3,6 (4,0) |
| Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i % | ||||
| Norge | 3,9 | 2,1 (2,3) | 0,8 (1,5) | 1,9 (1,9) |
| Danmark | 4,9 | 2,5 (3,0) | -0,5 (0,0) | 2,5 (2,5) |
| Finland | 3,0 | 2,0 (2,1) | -0,2 (0,7) | 1,6 (1,5) |
| Litauen | 6,0 (5,0) | 2,2 (1,5) | 0,1 (0,5) | 3,0 (3,7) |
| Lettland | 3,9 (4,8) | 1,5 (2,5) | 1,1 (1,3) | 3,5 (3,5) |
| Estland | 8,0 (8,3) | 0,6 (1,2) | 0,3 (0,5) | 3,5 (3,5) |
| Svensk ekonomi. Årlig förändring i % | ||||
| BNP, faktisk | 5,1 | 2,9 (2,6) | -1,5 (0,0) | 1,3 (1,7) |
| BNP, dagkorrigerad | 4,9 | 2,9 (2,7) | -1,3 (0,2) | 1,3 (1,7) |
| Arbetslöshet (%) (EU-definition) | 8,8 | 7,4 (7,5) | 7,8 (7,8) | 8,2 (8,1) |
| KPI | 2,2 | 8,2 (8,8) | 9,1 (7,8) | 2,1 (1,9) |
| KPIF | 2,4 | 7,6 (8,2) | 6,2 (5,9) | 1,3 (1,5) |
| Offentligt saldo (% av BNP) | -0,1 (-0,3) | 0,5 (0,4) | -0,5 (0,2) | -0,5 (0,0) |
| Styrränta (dec) | 0,00 | 2,50 (2,00) | 2,75 (2,25) | 2,25 (1,75) |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 10,29 | 10,75 (10,55) | 10,25 (10,15) | 9,90 (9,80) |