2012-11-07 13:22

Veckans tanke: Obama sitter kvar - nu behövs kraften!

En intressant fråga är om USA:s finansminister Timothy Geithner kommer att (vill) sitta kvar. Geithner har tidigare visat tecken på att vilja byta jobb. Barack Obama skulle då få möjlighet att utse en ny finansminister, en roll som blir viktig, kanske kritisk, för att samla de olika politiska viljorna i kongressen för en mer kraftfull ekonomisk politik för att kunna hantera de stora utmaningar, såväl kort- som långsiktiga, som USA står inför. Frågan är dock om en ny finansminister kan utses innan ”fiscal cliff” aktualiseras.

Ben Bernanke kan också andas ut. Mitt Romney hotade under valkampanjen att sparka ordföranden för Federal Reserve. Nu kan Bernanke få sitt fyraåriga mandat förlängt när det går ut 2014. Kontinuitet är viktigt i ett osäkert ekonomiskt läge. Med Bernanke vid rodret kommer USA:s centralbank att fortsätta bedriva en kraftigt expansiv penningpolitik.

Nyckelordet heter beslutskraft

Men nyckelordet heter beslutskraft. USA:s växande federala skuld, i dag nära 110 procent av BNP (runt 80 procent är en uthållig nivå), begränsar starkt de politiska frihetsgraderna. USA står ofrånkomligt inför både skattehöjningar och utgiftsnedskärningar. USA förfogar över de ekonomisk-politiska verktygen men har visat brist på beslutskraft – kanske också probleminsikt. Utan samspel och kreativa politiska kompromisser mellan president och kongress, mellan demokrater och republikaner, riskerar USA uteblivna investeringar, syrefattig tillväxt och varaktigt hög arbetslöshet. USA, och världen, behöver mer förutsägbarhet, inte mindre.

Världen är ofrivillig delägare i USA:s problem. Världen är starkt beroende av USA, och USA starkt beroende av världen. USA:s ekonomi utgör nästan 25 procent av världsekonomin. Runt en tredjedel av världens alla aktier och räntepapper är amerikanska. Många länders pensionskapital är därför placerat i USA. Årligen behöver USA attrahera – låna från omvärlden – ofattbara 40 procent av världens samlade finansiella sparöverskott för att ekonomin ska kunna växa.

Den amerikanska dollarn har en nyckelroll i det globala monetära systemet och dess trovärdighet är viktig för stabiliteten. Mer än 40 procent av all valutahandel sker i dollar, dubbelt upp jämfört med världens näst största valuta euron. Alla steg, även små, mot ökad amerikansk protektionism riktad mot bland annat Kina, skulle få mycket stora negativa ekonomiska effekter för USA och världen. Problem har globaliserats, deras lösningar likaså.

Sverige gynnas om det går bra för USA

Sveriges exportberoende är stort. Runt hälften av vår ekonomi har någon typ av koppling till exportsektorn men bara sex procent av exporten av varor går direkt till USA (tre procent till Kina, 70 procent till Europa). Men USA:s ekonomiska ”huvudroll” i världsekonomin innebär dock större indirekta exporteffekter för Sverige. Även finansiellt är vårt beroende av USA starkt, både direkt och indirekt. Svenskt innehav av amerikanska aktier och räntepapper är runt 700 miljarder kronor. Det är nästan en fjärdedel av värdet på svenska utlandstillgångar och merparten, 500 miljarder kronor, är placerade i amerikanska aktier. Går det bra för USA gynnas inte bara svenska exportföretag utan även svenska pensionärer.

Obamas politik kan – trots fyra år i Vita huset – fortfarande sägas vara oprövad. Demokraternas politik har alltsedan valet 2008 till stora delar präglats av en stundtals kortsiktigt fokuserad krispolitik ämnad att stabilisera en ekonomi och ett finansiellt system som tidvis befunnit sig i fritt fall.

Överlag spelar själva utfallet, ur ett generellt ekonomiskt och finansiellt perspektiv, ändå mindre roll för Sverige. Det centrala är att president- och kongressvalen 2012 resulterar i en samlad beslutskraft som lägger en stark och stabil grund för att bygga ekonomisk-politisk förutsägbarhet och ett fördjupat globalt samarbete. Det kommer att göra USA, världen och även Sverige till vinnare fram till nästa presidentval 2016.