2013-10-07 11:17

Bråk om skuldtak kan snart vara borta från agendan

Bråket kring den amerikanska budgeten går nu in på sin andra vecka. Samtidigt har effekterna på finansmarknaderna hittills varit mycket små. I USA har nettorörelserna på räntemarknaden och börserna varit i princip noll sedan det förra helgen stod klart att politikerna inte skulle komma överens och att en nedstängning av federal verksamhet skulle bli resultatet.

Uppskattningar av de direkta kostnaderna för nedstängningen varierar men en siffra som ofta nämns är 300 miljoner dollar per dag. Mot bakgrund av att den amerikanska ekonomin uppgår till 16 660 miljarder dollar per år blir det i jämförelse en fråga om felräkningspengar. De fyra dagar som det hittills varit stängt har alltså kostat motsvarande 7 promille av BNP.

Små effekter för de som permitterats

En fråga som uppkommer när man diskuterar effekterna av nedstängningen är naturligtvis vad det egentligen innebär för ekonomin att 800 000 federalt anställda får gå hem utan lön. Den största direkta negativa effekten för tillväxten kommer i form av minskad offentlig konsumtion när de personer som permitteras inte får någon lön från staten. Men nu pekar allt mot att kongressen i efterhand kommer att betala ut full lön till alla som permitterats och då försvinner den effekten helt och hållet. För de statligt anställda innebär beslutet att permitteringarna i ett slag har förvandlats till betald semester. Eftersom nedstängningen startade alldeles i början av fjärde kvartalet och (med all sannolikhet) kommer att avslutas under det så kommer effekten inte heller att synas i BNP-statistiken.

Små effekter för samhället

Men trots att staten alltså kommer att betala lön om än i efterhand så får de anställda ändå inte gå tillbaka till sina jobb så länge en ny budget inte finns på plats. Det gör att vissa delar av den offentliga servicen inte fungerar vilket också borde få negativa effekter på resten av ekonomin. När man funderar kring detta ska man ha i minnet att det i dagsläget rör sig om en partiell nedstängning av federal verksamhet. Faktum är att majoriteten av de statligt anställda (60 procent) fortsätter att gå till sina jobb som vanligt. Alla dessa har det gemensamt att de anses utföra olika vitala funktioner för resten av samhället. De flesta inser nog att en verksamhet där 6 av 10 fortsätter att arbeta nog faktiskt kan fungera relativt bra i alla fall under en övergångsperiod. Dessutom sker permitteringarna inte jämt fördelat. På rymdflygstyrelsen NASA ligger till exempel nästan all verksamhet helt nere och 97 procent av de drygt 18 000 anställda är hemma medan bara 15 procent av de drygt 114 000 anställda inom det federala rättsväsendet är permitterade. I huvudsak har alltså nedstängningen av offentlig service rätt liten direkt inverkan på resten av samhället.

Att alla nationalparker och statliga museer är stängda kan visserligen skapa en hel del irritation för de som planerat att besöka The Smithsonian eller något annat statligt museum men å andra sidan leder det säkert till att olika privata museer får fler besökare istället. Stängda nationalparker får rimligtvis till följd att besökarna gör något annat istället eller helt sonika ställer in sin semester och går tillbaka till sina jobb. Det mesta pekar på att de direkta effekterna på ekonomin blir så små att det är tveksamt om de ens kommer att gå att se i statistiken.

Osäkerhet om skuldtaket tynger

Kvar finns då en mer svårfångad negativ effekt i form av minskat förtroende och ökad osäkerhet bland hushåll och företag kring den politiska processen. Det kan naturligtvis ge en mer långsiktigt negativ påverkan på ekonomin. Samtidigt är nog den osäkerheten mer kopplad till ett betydligt mer allvarligt statsfinansiellt hot nämligen att kongressen inte kommer överens om att höja USA:s skuldtak (för närvarande 16 699 miljarder dollar). 

Den deadline alla pratar om är den 17:e oktober då finansdepartementet säger att de beräknar att pengarna tar slut. Kan man då inte låna mer pengar kommer staten inte längre kunna fullgöra alla sina åtaganden. I praktiken finns dock antagligen en hel del ”gummi” i datumet 17:e oktober och många räknar med att finansdepartementet med hjälp av lite kreativ planering och omdisponering av utgifter kommer att kunna få pengarna att räcka ända till den 5 november. Det skulle därmed kunna vara nästan en månad kvar tills det blir riktigt skarpt läge kring skuldtaket. Hur nära vi kommer det stupet är svårt att säga men att vi inte ramlar över det kan man nästan betrakta som ”kassaskåpssäkert”.

Att USA har stängt ned federal verksamhet har inträffat inte mindre än 17 gånger de senaste fyra decennierna. Däremot har USA aldrig i sin snart 250-åriga historia ställt in betalningarna vare sig när det gäller att betala ut pensioner eller räntor på statsskulden. Representanthusets majoritetsledare, republikanen John Boehner har också sagt att han inte kommer att tillåta att det går så långt. De senaste dagarna har det också synts allt fler tecken på att republikanerna är splittrade kring hanteringen och ihopkopplingen av budget/skuldtak med frågan om sjukförsäkringsreformen ”Obamacare”. Bilden är att mer moderata republikaner i kongressen har tvingats av den mer konservativa tepartirörelsen att använda budgeten för att försöka stoppa ”Obamacare”.

Obama har bästa handen – repris av 1996

I detta spel på högsta nivå tyder mycket på att det ändå är Obama som sitter med den starkaste handen. Bland vanliga amerikaner är det betydligt fler som tycker att republikanerna har mest skuld för konflikten än som skyller på demokraterna. Det är samma mönster som när staten sist stängde ned i mitten på nittiotalet. Obama som inte behöver fundera på att bli omvald har allt att vinna på att inte ge efter. Att hans historiska sjukförsäkringsreform som är tänkt att bli kronan på hans presidentskap ligger i potten gör en eftergift än mer osannolik.

Tyvärr ser den politiska kalkylen liknande ut för John Boehner. Den tidigare majoritetsledaren i representanthuset Newt Gingrich utmanövrerades skickligt av Bill Clinton under budgetbråket 1996 och han återhämtade sig aldrig politiskt efter det nederlaget. Ett nederlag kan med andra ord mycket väl bli slutet på Boehners politiska karriär.

Skuldtaket snart borta från agendan

Som läget nu är så är det svårt att se en kompromiss som räddar ansiktet på den förlorande sidan vilket då gör nederlaget totalt. Det kan i sin tur borga för att detta problem inte återkommer på ett bra tag. Skulle republikanerna under trycket av folkligt missnöje få ge sig även denna gång så blir nederlaget så tungt att det är mycket svårt att se hur tepartisterna inom det republikanska partiet skulle kunna samla kraft för en ny strid med nya hot om att inte bara stänga statlig verksamhet utan dessutom orsaka en betalningsinställelse när vi väl på allvar närmar oss den verkliga skarpa deadlinen för skuldtaket. I den meningen talar alltså det mesta för att man löser frågan om skuldtaket och budgeten i ett slag. Faktum är att den strid som nu pågår mycket väl skulle kunna få bort skuldtaket från den politiska agendan för återstoden av Obamas presidentskap. Redan om ett drygt år är det mellanårsval och därefter är det dags för både republikaner och demokrater att börja positionera sig inför nästa presidentval 2016. Är det något alla politiker till varje pris vill undvika inför ett val så är det bråk av den typ vi ser nu som drar ned förtroendet för alla politiker hos väljarna.