I slutet av september hade undertecknad förmånen att tillsammans med några kollegor från SEB organisera en strategiresa till London för ett femtontal svenska finansiella institutioner. Ett tema för resan var hur AI kan komma att förändra ekonomin i stort och hur våra sparpengar förvaltas på finansmarknaderna i synnerhet. (Det andra temat handlade om geopolitik som du kan läsa om i en tidigare Veckans tanke, del 1).
Ingen kan ha undgått hypen kring AI och de nya generativa AI-tjänster som lanserats under det senaste året. Verktyg som ChatGPT, Bard med flera har förundrat många med allt de kan göra och i takt med att tekniken fortsätter att utvecklas spås den kunna förändra det mesta i samhället. Självfallet kan verktygen också komma att användas i finanssektorn där konkurrensen är knivskarp och viljan att utnyttja ny teknik är stark. Så en fråga är naturligtvis hur långt AI-revolutionen kommit när det gäller tillgångsförvaltning? För att borra i detta träffade vi flera förvaltare som ligger i framkant med AI. Vi träffade bland andra hedgefonden och teknologiföretaget Two Sigma och besökte världens största tillgångsförvaltare Blackrock. Dessutom träffade vi VC-firman 2XN som investerar i kvantdatorteknologi och som avslutning besökte vi också Google som idag parallellt med OpenAI leder utvecklingen av de nya AI-tjänsterna.
AI inget nytt i finanssektorn
Utan att göra anspråk på att ha fått en heltäckande eller kanske ens rättvisande bild av läget idag så är undertecknads intryck ändå att vi fortfarande är rätt långt ifrån att kunna ersätta mänskliga förvaltare med en AI. AI inom förvaltning verkar fortfarande i allt väsentligt handla om att använda mer traditionell AI och maskininlärning. Man utvecklar, testar och utvärderar massor av små modeller och algoritmer och väljer sedan ut de bästa som får ingå i ett batteri av hundratals modeller där alla bidrar med sin lilla del. AI-modellerna försöker hitta signaler och mönster i prisdata och annan statistik för att på så sätt kunna producera en köp- eller säljsignal. Lite förenklat så kombinerar man sedan signalerna från många sådana modeller för att komma fram till ett beslut om det är läge att köpa eller sälja. En vanlig missuppfattning är att när man väl fått en modell att fungera så är det bara att luta sig tillbaka och låta modellen generera lätta pengar år efter år. Verkligheten är att algoritmer och modeller ofta snabbt slutar att fungera som följd av att marknadsförhållandena ändras eller att konkurrenter kommer i kapp. På Blackrock uttryckte man det som att ”man måste hela tiden springa bara för att stå still”.
Med reservation för att mycket av den forskning och utveckling som pågår av förklarliga skäl är hemlig så verkar ändå ingen idag vara nära att få fram en mer generell AI som skulle kunna replikera hela den övergripande besluts- och analysprocess som görs av en mänsklig förvaltare. Däremot går det inte att ta miste på att intresset för att använda och integrera de nya generativa AI-verktygen som ChatGPT, Bard med flera i förvaltningen är stort och alla verkar experimentera med egna skräddarsydda varianter. Men man får också känslan av att även finansindustrin har överraskats av kraften hos de nya AI-verktygen och att man ännu inte hunnit, eller vet exakt hur man ska implementera den här tekniken i sin förvaltning. På Blackrock beskrev man läget kring AI som att vi befinner oss på toppen av AI-hypen men bara i början av resan de kommande 10 åren.
Vi avslutade programmet hos Google där deras Head of Innovation, Alfred Biehler, gav en lugnande prognos och sa att risken att AI kommer att leda till att en massa jobb försvinner är överdriven och att det alltid kommer behövas människor som tänker. Han menade också att en generell AI som kan klara att göra i stort sett allt som vi människor gör fortfarande ligger rätt långt in i framtiden. Hmm, Google har 174,000 anställda och alla kanske inte har samma prognos om det, tänker jag...