Presidentvalet i USA skulle kunna rita om kartan rejält och blickar man längre fram kanske rymden kommer bli nästa geopolitiska konfliktområde. Under en strategiresa med kunder till London nyligen hade undertecknad förmånen att få borra i dessa och många andra frågor. Vi passade också på att ta pulsen på om bilden av Sverige ändrats i finanskvarteren efter all uppmärksamhet kring koranbränningar och gängbrottslighet de senaste månaderna.
I slutet av september hade undertecknad förmånen att tillsammans med några kollegor från SEB organisera en strategiresa till London för ett femtontal svenska finansiella institutioner. Ett av resans huvudteman var det alltmer spända geopolitiska läget i världen. (Det andra var AI som du kan läsa om i nästa Veckans tanke, del 2).
Läkningsprocess efter Brexit och påverkad Sverigebild
Som inledning till de två intensiva dagarna i London så gav SEB:s landchef i Storbritannien, Anders Engstrand, sin syn på läget. Han beskrev det som att Storbritannien fortfarande befinner sig i en läkningsprocess efter separationen från EU. För den brittiska finansmarknaden och City of London har Brexit inneburit ett visst avbräck men det är långt ifrån så dramatiskt som vissa hade oroat sig för. Däremot är den politiska splittringen omfattande. Visserligen är Storbritannien (nästan) ett tvåpartisystem tack vare att man har ett majoritetsvalsystem. Men precis som i USA stämmer det inte längre i praktiken eftersom det har bildats starka fraktioner inom både Tories och Labour som alltmer agerar som nästan självständiga partier. Bilden av Sverige i utlandet har påverkats av de senaste månadernas koranbränningar och ökade gängbrottslighet. Framför allt är känslan att en del brittiska investerare blivit något mer avvaktande till Sverige.
”Kronan är inte undervärderad”
Hos Barclays fick vi förutom en genomgång av det globala makroläget också en presentation av hur de såg på den svenska kronan. Medan de flesta svenska bedömare anser att kronan ”borde” vara starkare så hade Barclays en annan uppfattning. Enligt deras beräkningar har kronans jämviktskurs ökat under en längre tid och ligger idag kring 11,50 mot euron (alltså väldigt nära dagens nivåer). De pekade bland annat på att den kärvare omvärldsmiljön med allt större hinder för globalisering och handel strukturellt försämrat utsikterna för små öppna ekonomier som är starkt beroende av export. Även i det kortare perspektivet såg Barclays problem för kronan. Det handlade då om för oss mer kända argument som ökade risker på grund av hushållens höga skulder och stora andel rörliga lån. Däremot var det intressant att notera att Barclays inte ens nämnde det försenade Natomedlemskapet eller den försämrade Sverigebilden som skäl till kronans problem. Det betyder ju naturligtvis inte att detta inte har spelat någon roll men kanske kan det ändå vara en indikation om att medierapporteringen av de problem som vi nu kämpar med i Sverige kanske inte nått ut fullt så starkt som vi ibland tenderar att tro här hemma.
Geopolitik – det svåraste som finns
Ett av två övergripande teman för resan var geopolitik som vi diskuterade med analytiker på Fitch/BMI och den globala affärsbanken Standard Chartered. Både Fitch/BMI och Standard Chartered lyfte fram två huvudrisker för de kommande åren. Den första handlade om den kontinuerligt försämrade relationen mellan västvärlden å ena sidan och Kina, Ryssland med flera länder, å den andra sidan. Den här sprickan riskerar att dela upp världen i två delar och kan komma att leda till allt större problem för handel mm. Yoel Sano, chef för politisk riskanalys på BMI lyfte också fram rymden som ett framtida område för ökade geopolitiska spänningar. I takt med att teknikutvecklingen fortsätter är det tydligt att allt fler länder siktar på en närvaro i rymden och i förlängningen även på månen.
Den andra stora och mer närliggande risken handlade om nästa års presidentval i USA som ses som en vattendelare för hur den geopolitiska utvecklingen de kommande åren ska bli. Skulle Trump lyckas med bedriften att trots alla sina juridiska problem bli omvald så kommer mycket att förändras och den geopolitiska spelplanen måste åter ritas om.
Att geopolitiska händelser är notoriskt svåra att förutse är ingen nyhet men ändå något vi allt som oftast blir påminda om. Ingen av de analytiker som vi diskuterade geopolitiska risker med valde att lyfta fram den många decennier långa konflikten mellan Israel och Hamas som något som skulle toppa den geopolitiska agendan i närtid. Självfallet ska det förbiseendet inte tolkas som någon kritik. Alla inklusive de israeliska säkerhetstjänsterna och försvaret verkar ha tagits på sängen av Hamas terrorattack. Men det tragiska som skett illustrerar också på ett träffande sätt hur svårt, för att inte säga omöjligt, det är att förutspå geopolitiska skeenden.
Det innebär självfallet inte att man ska ge upp alla försök till geopolitiska analyser. Det är alltid bra att fundera och löpande försöka skapa sig en bild av vilka risker som finns och tänka igenom hur man i så fall ska agera. Men lärdomen är att det ofta inte är det vi alla går och förbereder oss på som är det som till sist dominerar nyhetsflödet. Att kunna hantera geopolitiska risker handlar mer om att alltid ha en beredskap och sprida sina risker än att korrekt kunna förutse framtiden.