Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Höstbudgeten 2024 – Så påverkar det din privatekonomi

Regeringen har presenterat mandatperiodens andra budgetproposition som innehåller reformer för cirka 40 miljarder kronor. Det är en försiktigt expansiv budget där den offentliga skuldkvoten, trots satsningar fortsätter falla. Utgångspunkten är att finanspolitiken i det rådande ekonomiska läget med hög inflation, pressade hushåll och svag tillväxt ska stötta konjunkturen utan att motverka Riksbankens räntehöjningar. Bland de större satsningarna kan nämnas ökade statsbidrag till kommuner och regioner, ett nytt jobbskatteavdrag, sänkt skatt på bensin och diesel samt mer resurser till polisen. Ett antal av förändringarna påverkar även direkt eller indirekt hushållens privatekonomi. 

Plånboksfrågor för privatpersoner

Fryst skiktgräns 2024 för statlig inkomstskatt

Den årliga uppräkningen (KPI+ 2 procentenheter) av skiktgränsen för statlig inkomstskatt pausas för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen kommer ligga kvar på samma nivå som 2023 d.v.s. 598 500 kronor. Det innebär att den så kallade brytpunkten 2024, den inkomst man kan tjäna utan att betala statlig inkomstskatt på 20 procent, går vid 615 300 kronor d.v.s. en månadsinkomst på 51 275 kronor för en löntagare. Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2024.

Sänkt skatt via förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag 

Det ordinarie jobbskatteavdraget för personer upp till 66 år förstärks ytterligare. Det riktar sig främst mot heltidsarbetande låg- och medelinkomsttagare. För den med en månadsinkomst på 35 000 kronor innebär det cirka 200 kronor mer i månaden. Med den årliga uppräkningen av grundavdrag och jobbskatteavdrag blir den totala effekten 400 kronor lägre skatt i månaden. Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2024.

Jobbskatteavdraget för äldre indexeras och åldersgränsen höjs till 66 år

Nu införs en indexering av jobbskatteavdraget för äldre istället för dagens fasta gränser. Idag är den maximala skattereduktionen 36 000 kronor vid en arbetsinkomst mellan 300 000 och 600 000 kronor. Dessutom höjs åldersgränsen från 65 år till 66 år för att kunna få del av jobbskatteavdraget. Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2024.

Sänkt skatt för pensionärer genom höjt förhöjt grundavdrag 

Det förhöjda grundavdraget förstärks genom att det särskilda belopp som läggs till det ordinarie grundavdraget höjs. En sådan förstärkning av det förhöjda grundavdraget innebär en bred skattesänkning för äldre eftersom den kommer att gynna såväl pensionärer som personer som har fyllt 66 år och fortsätter att arbeta. För en pensionär med 25 000 kronor i månatlig pensionsinkomst innebär det cirka 100 kronor mer i månaden efter skatt. Med den årliga uppräkningen av grundavdrag och förhöjt grundavdrag blir den totala effekten 300 kronor lägre skatt i månaden. Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2024.

Kompensation för de födda 1957

Personer födda 1957 kommer att kompenseras för uteblivet förhöjt grundavdrag 2023 i samband med att åldersgränsen för avdraget höjdes den 1 januari 2023. Kompensationen motsvarar skatteeffekten av det förhöjda grundavdraget och kommer automatiskt att betalas ut på skattekontot från 1 juli 2024. 

Tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag förlängs ytterligare 

Det tillfälliga tilläggsbidraget för barnfamiljer med bostadsbidrag kommer att förlängas till och med den sista juni 2024. Det utbetalas till barnfamiljer som har eller senare i år kommer att ha, rätt till bostadsbidrag. Tilläggsbidraget motsvarar 40 procent av det preliminära bostadsbidraget och kan som mest bli 2 100 kronor per månad.

Fördubbling av antalet dubbeldagar i föräldraförsäkringen

Antalet dubbeldagar inom föräldraförsäkringen utökas från 30 dagar till 60 dagar med syfte att öka valfrihet och flexibilitet för föräldrarna. Dubbeldagarna kommer också kunna användas fram till att barnet är 15 månader, istället för nuvarande 12 månader. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Sänkt skatt på bensin och diesel

Energiskatten på bensin sänks med 1,64 kronor per liter inklusive moms jämfört med den nivå som skulle ha gällt med nuvarande omräkningsregler, varav 75 öre motsvarar skattesänkningen och 89 öre motsvarar utebliven indexering. Energiskatten på diesel 2024 sänks med 0,43 kronor per liter inklusive moms jämfört med den nivå som skulle ha gällt 2024 med nuvarande omräkningsregler. 

En ägare till en bensinbil som körs i genomsnitt 1 500 mil om året med en förbrukning på 0,7 liter per mil beräknas få lägre kostnader med runt 1 700 kronor under 2024. För en ägare till en dieselbil med samma genomsnittliga förbrukning och körsträcka väntas besparingen uppgå till 450 kronor. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Tillfälligt höjd gräns för ROT-avdrag

Taket för ROT-avdraget höjs tillfälligt 2024 från 50 000 kronor till 75 000 kronor. Det gemensamma maxtaket för ROT och RUT på 75 000 kronor tas också bort och separeras. Istället gäller maxtaket för respektive avdrag var för sig. Då taket för RUT-avdraget är 75 000 kronor innebär det att man sammanlagt kan få avdrag för ROT och RUT på 150 000 kronor. Förslaget föreslås träda i kraft 1 juli 2024 och gäller för helåret 2024.

Plastpåseskatten sänks

Skatten på plastbärkassar sänks från 3 kronor per kasse till 50 öre. För mindre plastbärkassar med en volym på upp till sju liter sjunker skatten från 30 öre till 5 öre per kasse. Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2024.

Skatt på snus och tobak

Skatten på diverse tobaksprodukter, bland annat cigaretter och röktobak, höjs med cirka 9 procent. Priset på ett paket cigaretter väntas därmed höjas med runt 4 kronor. Skatten på tobakssnus sänks däremot med cirka 20 procent. Det innebär att priset på en dosa snus väntas sänkas med runt 3 kronor. Ändringarna gäller däremot inte skatten på tobaksfritt snus eller e-vätskor. Förslaget föreslås träda i kraft 1 november 2024.

Skrotningspremie införs

En tillfällig skrotningspremie för äldre bilar införs under perioden 2024-2025. Premien gäller om man samtidigt köper eller leasar en elbil. Det saknas detaljer om förslagets utformning.

Höjd jämförelseränta på ränteförmån 

Jämförelseräntan för ränteförmån på lån ändras från statslåneräntan plus 1 procentenhet till statslåneräntan plus 1,5 procentenheter. Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2024.

Läs frågor och svar om höstbudgeten med SEB:s ekonomer