Vad är regeringens viktigaste budskap i den här höstbudgeten?
Regeringen understryker att svensk ekonomi är i ett svårt läge med svag tillväxt, pressade hushåll och en prisökningstakt som fortfarande är alltför hög. Den vill visa handlingskraft och ansvar genom satsningar på bl.a. kommuner och samtidigt stötta hushållens köpkraft och arbetslinjen med ytterligare ett jobbskatteavdrag. Sammantaget blir dock intrycket lite spretigt och kortsiktigt och de större och mer långsiktiga och strukturella reformerna uteblir.
Förra året ansågs reformutrymmet vara noll, nu är det 40 miljarder kronor, varför?
Det här med att beräkna ett reformutrymme, dvs. hur stora satsningar som kan göras i budgeten utan finansiering, är ingen exakt vetenskap. Att man nu landar på 40 miljarder är därför lika mycket en politisk bedömning som en ekonomisk. Men ur ett ekonomiskt perspektiv finns det ett par huvudanledningar till varför man satsar mer i år än förra året: En är att inflationen börjat avta och att rädslan för att finanspolitiska satsningar ska försvåra Riksbankens inflationsbekämpning därmed är mindre. En annan är att Sverige nu kommit längre i den ekonomiska inbromsning som vi har väntat på ett tag och att behovet av finanspolitiskt stöd därmed ökat. Mer politiska anledningar är nog också att behoven inom t.ex. välfärden och brottsbekämpningen har blivit så uppenbara att de är svåra att ignorera.
Hur påverkar budgeten svensk ekonomi och vilka är de viktigaste satsningarna?
Påverkan på ekonomin som helhet är klart begränsad. Även om 40 miljarder kronor är mer än förra året så är det i förhållande till den totala statsbudgeten på ca 1 300 miljarder inget dramatiskt belopp. Det kan också jämföras med att vi bara under 2022 hade ett budgetöverskott på 160 miljarder. Det är ganska många små satsningar i budgeten som visserligen kan vara viktiga för mottagaren men inte spelar så stor roll för ekonomin som helhet. Bland de större satsningarna kan nämnas 10 miljarder i generella statsbidrag till kommuner och regioner, 11 miljarder till ett nytt jobbskatteavdrag, 6 miljarder i sänkt skatt på bensin och diesel, 4 miljarder till polisen, 4 miljarder till ”klimatklivet” och 2 miljarder till yrkesutbildning. Den enda större finansieringsposten är en besparing på 12 miljarder som uppstår genom att man inte räknar upp skiktgränsen för statlig inkomstskatt.
Hur påverkas hushållen av förslagen i höstbudgeten?
Det är inte en stor plånboksbudget som regeringen lagt på riksdagens bord. De åtgärder som presenteras är av bredare karaktär och riktas främst till medelinkomsttagare med en tydlig omfördelning från hushåll med högre inkomster. Bland dessa finns sänkt skatt på arbete genom ett förstärkt jobbskatteavdrag, sänkt skatt på drivmedel med 1,64 kronor per liter bensin inklusive moms och 0,43 kronor per liter diesel, höjt ROT-avdrag, från dagens 50 000 kronor till 75 000 kronor, samt sänkt pensionärsskatt.
Därutöver sänks plastpåseskatten med start i januari 2024 från 3 kronor till 50 öre, skatten på snus sänks med 3 kronor per dosa samt att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag förlängs. En del av skattesänkningarna finansieras genom en slopad uppräkning av skiktgränsen, alltså nivån för statlig inkomstskatt. Sammantaget bör slutsatsen för hushållen vara att man kommer behöva övervintra lågkonjunkturen mestadels med eget sparande och tydliga privatekonomiska omprioriteringar.
Vilka är de stora vinnarna på budgeten?
Det är svårt att utse några tydliga vinnare av budgeten eftersom det förstärkta jobbskatteavdraget, som är den bredaste åtgärden, ger medelinkomsttagare runt 200 kronor mer i månaden. Om man däremot adderar effekten av den sedvanliga inflationsuppräkningen innebär det totalt runt 400 kronor mer i plånboken under 2024. För ett genomsnittligt hushåll kan man förvänta sig ca 1 000 kronor mer i plånboken genom en kombination av jobbskatteavdrag, uppräkningar och sänkt drivmedelsskatt. Det bör ställas mot den utgiftssmäll som hushållen fått möta under 2023 i storleksordningen 2 000 kronor per månad. Det kommer därmed täcka den extra utgift som hushållen haft för matkassen senaste året. Höginkomsttagare drar däremot det kortaste strået i höstbudgeten och får runt 700 kronor mindre i plånboken om man sätter det förstärkta jobbskatteavdraget mot den uteblivna skattesänkningen av en fryst skiktgräns. Perioden av stora och breda krisstöd likt det vi såg under pandemin och elkrisen bör nog ses som ett avslutat kapitel.
Ur ett makroekonomiskt perspektiv, vilka är budgetens styrkor och svagheter?
Som så ofta är perspektivet lite för kort. Man försöker släcka en del bränder och kompensera vissa grupper för den senaste tidens stigande kostnader. Av de reformer som läggs fram kan jag tycka att t.ex. satsningen på yrkesutbildning, jobbskatteavdraget och resursökningen till polisen känns mycket rimliga i det läge Sverige befinner sig i. Klart mer skeptisk är jag till exempel till skattesänkningarna på bensin, diesel och snus. Hade man velat stötta personer med höga transportkostnader, t.ex. i glesbygd, hade det varit bättre att göra det med mer generella stöd och behållit de klimatvänligare drivkrafterna som de högre drivmedelspriserna medför. I budgeten saknar jag också större grepp kring till exempel energiomställning och bostadsmarknaden.
Är det några plånboksåtgärder som saknas i budgeten?
Det är något förvånande att det inte presenteras fler riktade plånboksåtgärder till grupper som har det särskilt utmanande i den nuvarande ekonomiska miljön. Möjliga alternativ hade varit till exempel bostadstillägg för pensionärer och underhållsstöd för ensamstående med barn. Därtill saknas fortfarande besked från regeringen om sänkt skatt på investeringssparkonto vilket är en av de reformer som enligt Tidöavtalet bör genomföras under mandatperioden.