I skrivande stund domineras nyhetsflödet av coronavirusets utbredning och effekter. Efter att först ha observerats och spridits i delar av Kina har spridningen nu fortsatt i andra länder, bl.a. Italien, Sydkorea och Iran.
Ekonomiska konsekvenser
Utöver de rent hälsorelaterade effekterna och det mänskliga lidandet, får virusets utbredning också ekonomiska konsekvenser. Börserna faller globalt och ekonomer sitter som bäst och räknar på effekterna av stängda arbetsplatser, produktionsbortfall, inställda transporter och mycket annat. Hur stora de finansiella och makroekonomiska effekterna blir beror förstås på hur omfattande och utdraget det här förloppet blir. Än så länge tror de flesta trots allt på ett övergående scenario där de finansiella marknaderna repar sig när spridningen av viruset avtar och läget stabiliseras. De makroekonomiska effekterna, på till exempel tillväxten, bedöms i ett sådant scenario inte vara värre än att ekonomin kan återvända till den långsiktiga trenden under året och att den missade produktionen kan tas igen senare i år eller under nästa. Men osäkerheten är fortfarande stor och få vågar i dagsläget utesluta att effekterna kan bli både större och mer långdragna. I synnerhet som coronaviruset dök upp i ett läge där ekonomin redan var inne i en långsammare tillväxttakt och där många undrade om inte börserna var lite väl högt värderade.
En global ekonomisk störning, oavsett om den blir kort eller lång, påverkar också Sverige och den svenska bostadsmarknaden. När tillväxten bromsar in och människor blir oroliga, minskar viljan att låna, investera och ta risk. Det är bland annat det som gör att börserna sjunker. Men blir effekten långvarig kan det också dämpa utvecklingen på till exempel priserna på bostäder.
Räntorna kan påverkas
Även räntorna kan påverkas och då finns det två effekter som delvis motverkar varandra. Den ena är att räntorna på grund av en sådan här händelse kan bli ännu lägre än idag. Det beror på att riskaptiten minskar, färre vill till exempel spekulera på börsen och mer pengar strömmar in på konton och i räntepapper, vilket pressar ned räntorna. Dessutom ökar pressen på centralbanker som amerikanska FED, europeiska ECB och svenska Riksbanken, att sänka räntorna för att stimulera ekonomin. Även det trycker ned det allmänna ränteläget och skulle kunna dra med sig bolåneräntorna nedåt.
Den andra effekten är att skillnaden mellan olika sorters räntor ökar (det som ekonomerna på svengelska brukar kalla för att "kreditspreadarna" ökar). Med det menas att i oroliga tider söker sig placerarna till de räntor som har de lägsta riskerna, oftast de räntor som betalas av stater (statslåneräntor). Andra räntor, till exempel de som bankerna betalar för att kunna låna upp pengar som sedan kan lånas ut till kunderna i form av bolån, kan då stiga för att de är förknippade med större risk. Vi kan alltså hamna i ett läge där å ena sidan det allmänna ränteläget och statslåneräntorna är fortsatt låga, eller till och med ännu lägre än idag, samtidigt som räntor som är viktiga för de svenska bolånen faktiskt går upp. Hur nettot av dessa effekter blir i lite olika tidsperspektiv är inte lätt att säga. I huvudscenariot ser vi snarare en press nedåt än uppåt på räntorna den närmaste tiden men jag vill som vanligt påminna om att privatekonomin måste klara mer än bara huvudscenariot. Oavsett hur den dagsaktuella bedömningen av coronavirusets inverkan på ekonomin ser ut, mår din privatekonomi därför bra av ett regelbundet sparande, amorteringar om du har hög belåningsgrad och en spridning av dina ränterisker på några olika bindningstider. Då klarar du både huvudscenariot och eventuella överraskningar runt hörnet.
Ladda ned och läs i utskriftsvänligt format