Ett nytt fokus på infrastrukturutveckling
Heidi Urbach, chef för Structured Finance på SEB, ser två huvudsakliga trender som lyfter infrastruktur högre upp på den strategiska agendan. För det första har dess roll i att främja industriell tillväxt och konkurrenskraft blivit allt tydligare. För det andra ökar behovet av nationell motståndskraft i tider av växande geopolitisk osäkerhet.
När det gäller infrastrukturen i Norden påpekar Heidi Urbach att underinvesteringar har varit ett bestående problem.
– Vi har underinvesterat under en längre tid, och våra system blir allt äldre – till exempel inom transportinfrastruktur, klimatanpassning och elförsörjning, säger hon.
Urbach menar att offentlig finansiering inte räcker för att lösa problemet, samtidigt som hon betonar att nya tankesätt behövs för att attrahera mer privat kapital
– Det är viktigt att hitta modeller som mobiliserar både privat och offentligt kapital – särskilt strukturer och avkastningsmodeller som är attraktiva för alla parter.
Ett exempel är en modell för offentlig–privat samverkan (PPP) som kan utformas som en tillgänglighetsbaserad modell, där den privata sektorn ansvarar för att bygga och underhålla infrastrukturen, medan den offentliga sektorn betalar för dess tillgänglighet snarare än faktisk användning och därmed bär volymrisken. Detta angreppssätt säkerställer en tydlig riskfördelning mellan offentlig och privat finansiering.
Det handlar inte bara om affärer – det handlar om att bygga framtiden
SEB Structured Finance bildades 2021 genom en sammanslagning av Shipping Coverage och Real Estate Coverage med Project and Infrastructure Finance. Urbach ansvarar även för Real Estate Coverage.
– Vi har en stark närvaro i alla nordiska länder, i Storbritannien och i Tyskland. Vår största styrka är vår förmåga att arbeta över segment och geografier, med stöd av specialistkompetens inom både tillgångsklasser och lokala marknader. Det ger oss ett tydligt konkurrensförsprång, säger Urbach.
Även om infrastrukturen i Norden länge har präglats av underinvesteringar ser Urbach nu ett skifte i både medvetenhet och politiskt fokus.
– Det finns en växande insikt om att vi måste förbättra vår infrastruktur för att driva industriell tillväxt och stärka konkurrenskraften. Till exempel är en tillförlitlig elförsörjning helt avgörande för industriell produktion. Utan den blir det omöjligt att skala upp förnybar energi eller stödja industriell expansion, säger hon.
– Vi behöver också reformera våra tillståndsprocesser, som för närvarande är alldeles för långsamma och rigida och därför blir ett hinder för utveckling. Lagstiftningsförändringar är avgörande för att skynda på infrastrukturutvecklingen.
Nationell motståndskraft är också en faktor som bidrar till brådskan med att investera i infrastrukturen.
– Vi vill minska beroendet av andra länder och bli mer självförsörjande. Frågan är: Hur uppnår vi det? Det handlar inte bara om säkra vår livsmedelstillgång utan också om förmågan att transportera varor, säkerställa en stabil elförsörjning och upprätthålla pålitlig infrastruktur för kritiska anläggningar såsom datacenter.
Sammanfattningsvis står det klart att Urbach är djupt engagerad i ett område som är både dynamiskt och snabbt föränderligt.
– Vårt uppdrag är att stödja omställningen och samtidigt upprätthålla en sund riskprofil. Det handlar inte bara om affärer – det handlar om att bygga framtiden.