De svenska hushållens brutto- och nettoförmögenhet ökade under det fjärde kvartalet 2023. Uppgången berodde främst på en stark börsutveckling. De stigande tillgångarna, tillsammans med en sidledes utveckling av skulderna fick hushållens skuldkvot att sjunka något under kvartalet. Samtidigt fortsätter räntekvoten att stiga som följd av det höga ränteläget. Det visar SEB:s Sparbarometer för fjärde kvartalet 2023, som presenteras i dag.
Hushållens nettoförmögenhet ökade under det fjärde kvartalet med 664 miljarder kronor (+3,1 procent) och uppgick vid utgången av kvartalet till 21 965 miljarder kronor. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med 667 miljarder kronor till 27 201 miljarder kronor. Uppgången drevs av ökade aktietillgångar (+7,6 procent) och räntetillgångar (+1,3 procent), medan fastighetstillgångarna minskade (-1,1 procent). Hushållens nysparande uppgick till 56 miljarder kronor vilket innebär att hushållen sparat 481 miljarder kronor de senaste 12 månaderna.
– Ett rejält börsrally fick hushållens förmögenhet att växa under årets sista kvartal medan en avmattad bostadsmarknad höll tillbaka en del av förmögenhetsökningen. För helåret uppvisade hushållen återigen ett starkt sparbeteende, trots ett tufft ekonomiskt läge, med ett nysparande runt 500 miljarder kronor för 2023 vilket motsvarar nästan halva den svenska statsskulden, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.
Under det fjärde kvartalet ökade hushållens skulder med 2 miljarder kronor (+0,05 procent). Den genomsnittliga ökningstakten för de tio senaste åren är 1,3 procent. Den årliga skuldökningstakten sjönk ytterligare ett kvartal till en ny rekordlåg nivå från 0,7 procent kvartal 3 till 0,4 procent kvartal 4. Bostadslånen ökade med 0,1 procent samtidigt som studielånen ökade med 1,6 procent. Konsumtionslånen sjönk med 0,2 procent och övriga lån minskade ytterligare ett kvartal, med 0,9 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder och har därmed stor påverkan på hur de samlade skulderna utvecklas. Räntekvoten, som visar hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, ökade med 5 procent under kvartalet från 7,7 procent till 8,1 procent och ligger nu på samma nivå som i slutet av 2008.
– Riksbanken beslutade att hålla räntan oförändrad under fjärde kvartalet men penningpolitiken verkar med en viss fördröjning vilket fortsatte pressa upp hushållens räntekostnader. Räntekvoten, ränteutgifter som andel av disponibel inkomst, är nu på den högsta nivån sedan finanskrisen vilket pressat ner hushållens lånebenägenhet till rekordlåga nivåer och legat som en våt filt över den svenska bostadsmarknaden, säger Américo Fernández.
| Kv4 2023 | Miljarder kronor* |
| Ingående värde | 26 535 |
| Förändring räntetillgångar | +66 |
| Förändring aktietillgångar | +728 |
| Förändring fastighetstillgångar | -126 |
| Varav nysparande | +56 |
| Utgående värde | 27 201 |
| Skulder | -5 236 |
| Nettotillgångar | 21 965 |
*Avrundade siffror vilken kan bidra till differens i summering av tabell.
| Fördelning av hushållens tillgångar | Miljarder kronor | Förändring i procent |
| Räntetillgångar | 5 287 | +1,3 |
| Aktietillgångar | 10 263 | +7,6 |
| Fastighetstillgångar | 11 652 | -1,1 |