– Räntesänkningarna, tillsammans med lägre inflation och frånvaron av stora obalanser, gör att en recession i USA trots allt kan undvikas, till gagn för hela världsekonomin. Men det blir en oviss och intensiv höst med ett antal nyckelfrågor att hålla ögonen på, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson och pekar på osäkerheter kring takten i USA:s inbromsning och kommande presidentval, pågående geopolitiska konflikter i Ukraina och Mellanöstern, hackande tysk ekonomi och ett EU som kläms mellan USA och Kina.
USA mjuklandar, återhämtning efter tidigare stagnation i Euroområdet
Tillväxtbilden som beskrevs i Nordic Outlook i maj står sig relativt väl. Ett tidigare motståndskraftigt USA mjuklandar; vår BNP-prognos för 2024 är oförändrad på 2,5 procent men sänks till 1,5 procent för nästa år. Euroområdets ekonomier har lämnat det senaste årets stagnation och BNP ökar med 0,8 procent i år och med 1,6 procent nästa år. Tillväxtekonomierna växer med drygt 4 procent per år men Kina bromsar successivt in till följd av svag inhemsk efterfrågan, problem i fastighetssektorn, halvhjärtade ekonomisk-politiska stimulansförsök och en exportinriktad politik som möter alltmer motvind. Global tillväxt förblir sammantaget måttlig, drygt 3 procent per år under hela prognosperioden. En i många fall ansträngd utbudssida håller tillbaka potentialen i slutet av prognosperioden. Åldrande befolkning och åtstramande migration dämpar utbudet av arbetskraft. Dessutom är finanspolitiken åtstramande, prisnivån hög och realräntor faller långsamt. Hopp finns om en AI-driven produktivitetsuppväxling men innan vi ser mer konkreta bevis utgör det just en förhoppning och en uppåtrisk för våra prognoser.
– Sett under hela perioden är global tillväxt ändå inte långt under snittet innan pandemin. Det är ett gott betyg till hushållens, politikernas och företagens förmåga att hantera en på många sätt turbulent värld, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.
Inflationen återvänder till målet och räntor till neutrala nivåer
Inflationen fortsätter att gå i rätt riktning och förut¬sättningarna för stabilisering kring målen är goda. Fed påbörjar räntesänkningscykeln i september och sänker styrräntan i snabb takt till en nivå på 3,00 procent i slutet av 2025. ECB har startat från en lägre nivå och sänker mer gradvis till 2,00 procent i slutet av nästa år. Under 2026 ligger inflationen vid målet och centralbankernas styrräntor är då tillbaka på en neutral nivå.
– Att realräntor stiger när inflationstakten faller gör att styrräntor behöver sänkas för att penningpolitiken inte ska bli mer åtstramande, säger Daniel Bergvall.
Sverige: Tydlig uppgång med stöd av finans- och penningpolitik
Efter mer än två år med stagnerande BNP ligger mycket på plats för en stark återhämtning i svensk ekonomi. Hushållens konsumtion är den främsta drivkraften, understödd av bättre reallöner, expansiv finanspolitik och lägre räntor. Vi håller fast vid vår optimistiska tillväxtprognos för 2025 då BNP ökar med 2,6 procent. Prognosen för 2026 är att tillväxten tar ytterligare fart till 2,9 procent.
Industrin fortsätter att visa motståndskraft, bostadsbyggandet vänder nästa år
Svensk industri har fortsatt stå emot en svag europeisk utveckling och exporten har fortsatt att öka, om än i avtagande takt. Givet att konjunkturen i Europa vänder uppåt kommande år är förutsättningarna för fortsatt svensk exportuppgång goda.
–Skillnaden är slående jämfört med Tyskland. Svag krona är en förklaring och troligen bidrar även relativt låga svenska energipriser, säger Daniel Bergvall.
Investeringarna har visat fortsatt motståndskraft. Gröna investeringar i norr är en drivkraft men betydelsen för de totala investeringarna är svårbedömd; växtvärk och en allmänt hög investeringsnivå kommer antagligen att dämpa utvecklingen under 2025–2026. Svaga bostadsinvesteringar gör att totala investeringar faller 2023 och 2024, men 2025 och 2026 bidrar stigande bostadsinvesteringar till en uppväxling.
Räntor och finanspolitik får hushållen på gott humör
Andelen hushåll med rörlig ränta har ökat till mer än 70 procent, vilket gör att hushållens ekonomi snabbt kommer att förbättras om räntan sänks som förväntat. Reallönerna ökar nu gradvis och under både 2025 och 2026 får hushållen även starkt stöd från expansiv finanspolitik. Vi räknar med att runt 20 miljarder kronor per år, 0,7 procent av inkomsterna, kommer att riktas till hushållen i form av skattesänkningar och bidrag. Konsumtionen växlar upp under andra halvan av 2024, en uppgång som sedan förstärks under 2025 och 2026. Bostadspriserna fortsätter att stiga svagt.
Svag arbetsmarknad ett tag till
Arbetsmarknaden har försvagats sedan sommaren 2023. Vår bedömning är att arbetslösheten stiger till knappt nio procent i början av nästa år. Starkare tillväxt gör att sysselsättningen därefter ökar och arbetslösheten faller gradvis till 8,0 procent i slutet av 2026. Försvagningen på arbetsmarknaden är tydlig, men försämringen är inte dramatiskt jämfört med historiska nedgångar.
Inflationen stabiliseras på låg nivå
Inflationen har fallit snabbt sedan sommaren 2023; KPIF-inflationen låg i juli under Riksbankens mål på 2 procent och KPIF exklusive energi marginellt högre än målet. Månadsförändringarna under de senaste 3–6 månaderna tyder på att kärninflationen just nu planar ut ungefär i linje med målet. Att prisuppgångar reverseras, dvs. att priser faktiskt sjunker, är ovanligt, men inflationen kan tendera att vara låg under relativt långa perioder efter stora kostnadschocker. Vi räknar med att den totala inflationstakten hamnar en bit under två procent 2025 och 2026.
Snabb normalisering av styrräntan, sänkningar med 50 punkter kan inte uteslutas
Riksbanken sänkte i augusti räntan för andra gången i denna cykel och sa att man räknar med att sänka räntan ytterligare två eller tre gånger i år. När inflationen nu är nära målet och arbetslösheten stiger är en trolig strategi att Riksbanken relativt snabbt sänker räntan mot neutrala nivåer. Vi räknar med att räntan sänks tre gånger till i år, d v s vid varje möte under resten av året. Under 2025 sänks räntan ytterligare tre gånger till 2,00 procent, vilket är 25 punkter lägre än vi räknade med i maj.
– Vår inflationsprognos är nära Riksbankens men minskad osäkerhet om inflationen, tillsammans med större och tidigare räntesänkningar från andra centralbanker, är orsaken till att vi nu sänker vår styrränteprognos. Större sänkningssteg, med 50 punkter, kan inte uteslutas om inflation och inflationsförväntningar överraskar tydligt på nedsidan. Högre inflation skulle förstås kunna göra att processen fördröjs men det större riskerna ligger på nedsidan, säger Daniel Bergvall.
Rivstart för finanspolitiken, budgetramverk i omvandling
I samband med uppstarten av budgetprocessen i augusti uppskattade regeringen reformutrymmet för 2025 till 60 miljarder kronor, motsvarande knappt en procent av BNP. Vi räknar med att ytterligare expansion på 15–20 miljarder kronor för 2025 presenteras i vårbudgeten i april nästa år och håller därmed fast vid vår prognos från i maj om en total expansion på mellan 60 och 80 miljarder kronor för 2025. Sannolikt fortsätter finanspolitiken att vara expansiv 2026, som är ett valår. Vi har antagit ofinansierade reformer på ytterligare 70 miljarder kronor, motsvarande lite över en procent av BNP under 2026. Under hösten kommer en utredning att lägga fram förslag om hur de statsfinansiella målen ska ändras. Vi räknar med att det nuvarande överskottsmålet för sparandet i offentlig sektor på 0,3 procent av BNP ändras till ett balansmål, men det är mindre troligt att förändringen kommer påverka statsfinanserna under nuvarande prognoshorisont.
– Konsolideringen på 1990-talet, en mångårig återhållsam politik och en bra tillväxtutveckling, ger Sverige ett starkt finanspolitiskt utgångsläge – men också utmaningar. Nu blir finanspolitiken mer expansiv vilket ger en tillväxtskjuts när många andra länder måste spara. Men politiken är trots det fortsatt försiktig. Sparpolitiken har skapat spänningar och starka finanser har en baksida. Det är dock tveksamt hur långt politikerna vill och vågar gå, säger Jens Magnusson.
Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook i maj 2024)
| Internationell ekonomi. BNP. Årlig förändring i % | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 |
| USA | 2,5 (2,5) | 2,5 (2,5) | 1,5 (1,8) | 1,8 |
| Euroområdet | 0,4 (0,4) | 0,8 (0,6) | 1,6 (1,7) | 1,5 |
| Storbritannien | 0,1 (0,1) | 1,1 (0,2) | 1,1 (1,2) | 1,5 |
| Japan | 1,7 (1,9) | 0,4 (1,0) | 1,0 (1,0) | 1,1 |
| OECD | 1,6 (1,7) | 1,7 (1,7) | 1,8 (1,9) | 1,7 |
| Kina | 5,2 (5,2) | 5,0 (5,0) | 4,5 (4,4) | 4,3 |
| Norden | 0,4 (0,3) | 0,9 (1,2) | 2,5 (2,5) | 2,6 |
| Baltikum | -0,9 (-0,9) | 1,3 (1,2) | 2,5 (2,9) | 2,7 |
| Världen (PPP) | 3,2 (3,2) | 3,1 (3,0) | 3,2 (3,1) | 3,1 |
| Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i % | ||||
| Norge | 0,5 (0,5) | 1,6 (1,7) | 2,4 (2,1) | 2,2 |
| Danmark | 2,5 (1,9) | 2,0 (2,5) | 3,1 (3,0) | 3,0 |
| Finland | -1,2 (-1,0) | -0,6 (-0,2) | 1,5 (2,0) | 1,8 |
| Litauen | -0,3 (-0,3) | 2,4 (1,5) | 2,6 (2,8) | 2,9 |
| Lettland | -0,3 (-0,3) | 0,8 (1,9) | 2,2 (2,7) | 2,5 |
| Estland | -3,0 (-3,0) | -0,7 (-0,5) | 2,5 (3,5) | 2,7 |
| Svensk ekonomi. Årlig förändring i % | ||||
| BNP, faktisk | -0,2 (-0,2) | 0,6 (0,5) | 2,6 (2,8) | 2,9 |
| BNP, dagkorrigerad | 0,1 (0,0) | 0,5 (0,5) | 2,8 (3,0) | 2,7 |
| Arbetslöshet (%) (EU-definition) | 7,7 (7,7) | 8,5 (8,5) | 8,6 (8,5) | 8,2 |
| KPI | 8,5 (8,5) | 2,9 (3,0) | 0,9 (1,2) | 1,1 |
| KPIF | 6,0 (6,0) | 1,9 (2,0) | 1,8 (2,0) | 1,8 |
| Offentligt saldo (% av BNP) | -0,6 (-0,5) | -1,0 (-1,5) | -1,3 (-1,0) | -0,5 |
| Styrränta (dec) | 4,00 (4,00) | 2,75 (3,00) | 2,00 (2,25) | 2,00 |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 11,13 (11,13) | 11,10 (11,15) | 10,75 (10,80) | 10,55 |