Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Ekonomiska stormen har kostat hushållen 100 000 kronor

De senaste 18 månaderna har inneburit en kraftig omställning där svenska hushåll sett sin privatekonomi urholkas av en hög inflation och stigande räntor. För många har det inneburit tuffa omprioriteringar för att klara av de rekordhöga boende- och levnadskostnaderna. För en barnfamilj boende i villa väntas den extra utgiftssmällen under 2022 och 2023 uppgå till nästan 100 000 kronor, enligt nya beräkningar som SEB har gjort.

Svenska hushåll har under 2022 och 2023 fått erfara höga boende- och levnadskostnader. Summerar man vad det inneburit i extra utgifter för en tvåbarnsfamilj med villa och bil jämfört med 2021 uppgår notan till drygt 96 000 kronor, baserat på de sammanvägda kostnaderna för el och uppvärmning, mat, drivmedel samt räntor på bolån. Under 2021 spenderade hushållen i snitt 153 000 kronor på dessa utgiftsposter, medan de under 2023 uppgick till 249 000 kronor. Den största smällen kom redan under 2022 där utgifterna var 48 procent högre än under 2021, för att sedan öka ytterligare 10 procent under 2023 jämfört med 2022. 

– Med ett rekorddyrt år i backspegeln ser 2023 ut att bli ännu ett privatekonomiskt stålbad för hushållen med matkassen och räntekorgen som de största orosmolnen. Även om el- och drivmedels­priserna inte pressat plånboken lika hårt som under förra året skapar turbulensen kring priserna en stor osäkerhet för hushållens budgetar. Många barnfamiljer står nu inför utmaningen att vända på varje krona för hitta det där extra privatekonomiska utrymmet som kommer spela en avgörande roll i vinter, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.

Till skillnad från 2022 har elpriserna under 2023 legat på en lägre nivå och inte svängt lika kraftigt vilket gör att genomslaget för hushållen dämpas något. Tillsammans med oförändrade priser på drivmedel håller de i stället tillbaka smällen. Kostnadsökningen i år drivs snarare av högre bolåneräntor och dyrare matpriser, vilka tillsammans står för 84 procent av utgifterna. Priset på livsmedel steg under 2022 och väntas stiga ytterligare under 2023. För barnfamiljen innebär det att matkassen kostar 2 900 kronor mer per månad nu än vad man betalade 2021. Även räntekostnaderna har gröpt ur privatekonomin för barnfamiljen och har under den ekonomiska omställningen trefaldigats.

– Allt är däremot inte nattsvart. En del ekonomiska ljusglimtar kan skönjas runt hörnet i form av fallande inflation och en stundande räntetopp. Hushållen bör dock inte förvänta sig något tydligt positivt avtryck i plånboken förrän halvvägs in i 2024. Den privatekonomiska ledstjärnan bör vara att anpassa plånboken till en ny ekonomisk verklighet där bufferten spelar en avgörande roll för en sund och motståndskraftig privatekonomi, säger Américo.  

För mer information, kontakta:
Américo Fernández, Privatekonom
070-739 4564
americo.fernandez@seb.se

Presskontakt:
Niklas Magnusson, Presschef
070-763 82 43
niklas.x.magnusson@seb.se