Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Uppdaterad makroekonomisk prognos: Inbromsning men ingen tvärnit

Kriget i Ukraina får kännbara ekonomiska effekter. BNP-prognosen för global ekonomi 2022 justeras ned till 3,2 procent från tidigare 4,1 procent. Nedjusteringen för euroområdet är betydligt större än för t ex USA och Norden. Finanspolitiska satsningar, inte minst inom försvars- och energiområdena, mildrar de negativa effekterna. Kriget förstärker inflationsuppgången och vi räknar med fler och tidigare räntehöjningar.

De ekonomiska förutsättningarna har på ett genomgripande sätt förändrats av kriget i Ukraina. Förutom krigets direkta konsekvenser kommer spridningseffekter i form av bl a sanktioner, handelsstörningar och flyktingströmmar.

– Vi reviderar ned våra prognoser för både världsekonomin och för de flesta enskilda länder. De viktigaste orsakerna är de höga energipriserna och de störningar på utbud, inflation och handel som kriget och sanktionerna medför. Det är omöjligt att säga hur långt kriget blir men vi räknar med att mycket av sanktionerna och störningarna kvarstår även om kriget skulle ta slut relativt snart, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

Finanspolitiskt stöd, ökad offentlig konsumtion till följd av flyktingströmmar och större investeringar i försvarskapacitet och energiomställning, kommer att verka i motsatt riktning och stötta tillväxten.

– Vi bedömer dock att de negativa krafterna överväger och därför drar vi ner tillväxtprognosen med 1 procentenhet för OECD-området och nästan lika mycket för Emerging markets-länderna. Euroområdet drabbas, på grund av det stora beroendet av rysk energi, hårdare än USA, säger SEB:s prognoschef Håkan Frisén.

Prognosen för Europas tillväxt för 2022 dras därför ner med 2 procentenheter till 2,0 procent, medan prognosen för USA minskas med 0,6 procentenhet till 2,9 procent för 2022.

    Diff NO Jan*
  2022 2023 2022 2023
USA 2,9 1,7 -0,6 -0,4
Japan 2,2 1,5 -1,0 0,3
Tyskland 2,0 3,5 -2,0 0,1
Kina 5,2 5,1 0,0 -0,3
Storbritannien 3,5 3,2 -1,0 0,3
Euroområdet 2,0 3,3 -2,0 0,4
OECD-området  2,7 2,4 -1,0 0,0
Emerging markets 3,6 4,3 -0,9 -0,2
Världen 3,2 3,5 -0,9 -0,1


De nordiska länderna påverkas mindre än Kontinentaleuropa men effekterna blir ändå kännbara. Sveriges, Danmarks och Finlands tillväxtprognoser för 2022 justeras ned med ca 1 procentenhet medan Norge bara påverkas marginellt. Att Norden påverkas mindre än t.ex. euroområdet beror på att vi är mindre beroende av framförallt rysk naturgas.

En stor nedjustering görs av de baltiska ländernas tillväxt, i genomsnitt med drygt 3 procentenheter till 0,7 procent. Visserligen har länderna de senaste åren gjort sig mindre beroende av handeln med Ryssland men den är fortfarande viktig och framförallt påverkas länderna nu av mycket hög inflation som urholkar hushållens inkomster och bromsar konsumtion och investeringar.

      Diff NO Jan*
  2022 2023 2022 2023
Sverige   2.0 3.0 -1.0 0.3
Norge ** 3.5 1.5 -0.2 -0.1
Danmark  2.0 3.0 -1.3 0.0
Finland 2.0 1.5 -1.0 -0.1
Norden 2.4 2.5 -0.9 0.0
Litauen  0.1 1.5 -3.4 -1.8
Lettland   1.8 2.5 -2.8 -1.3
Estland  0.6 2.0 -2.6 -1.0
Baltikum 0.7 1.9 -3.1 -1.5

Sammantaget konstaterar vi att osäkerheten för världsekonomin alltjämt är mycket stor och även om det finns möjligheter till positiva överraskningar bedömer vi att prognosriskerna på nedsidan överväger. De nedrevideringar vi nu redovisar för tillväxten, tillsammans med de nedsidesrisker som nu finns på bordet, bör dock inte vara tillräckligt stora för att avskräcka centralbanker från att genomföra den planerade omläggningen av penningpolitiken i åtstramande riktning. Vi förväntar oss därför ett fortsatt fokus på inflationsbekämpning och har sedan vår Nordic Outlook i januari lyft vår styrränteprognos för såväl Fed som för Norges Bank och Riksbanken med 50 räntepunkter i slutet av 2023.

Du hittar den fullständiga rapporten, samt SEB:s övriga makroekonomiska analyser, här.

För mer information, kontakta:
Jens Magnusson, chefsekonom
070-210 22 67
jens.magnusson@seb.se

Håkan Frisén, prognoschef
070-763 80 67
hakan.frisen@seb.se

Presskontakt:
Niklas Magnusson, pressansvarig
070-763 82 43
niklas.x.magnusson@seb.se

SEB är en ledande nordeuropeisk finansiell koncern. Vi tror starkt på att entreprenöriellt tänkande och innovativa företag behövs för att skapa en bättre värld, och med ett långsiktigt perspektiv stöttar vi våra kunder i både med- och motgång. I Sverige och i de baltiska länderna erbjuder vi ett stort spann av finansiella tjänster och rådgivning. I Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien är vi inriktade på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företag och institutioner. Vår internationella prägel återspeglas genom vår närvaro i mer än 20 länder världen över med cirka 15 500 medarbetare. Den 31 december 2021 uppgick koncernens balansomslutning till 3 304 miljarder kronor och förvaltat kapital till 2 682 miljarder kronor. Läs mer om SEB på https://www.sebgroup.com/sv