SEB-experterna förväntade sig att investeringar för att minska utsläppen skulle öka avsevärt 2022, men efter den ryska invasionen av Ukraina måste dess planerna revideras.
– Kriget i Ukraina är framför allt en mänsklig tragedi, men det kommer också att ha stor inverkan på utsikterna för energiomställningen med tanke på att Ryssland är världens största leverantör av fossil energi, säger Thomas Thygesen, chef för analys inom enheten Climate & Sustainable Finance på SEB.
Han säger att vi kommer att behöva använda mer kol och olja under de kommande ett eller två åren för att kompensera för akuta bristsituationer som uppstår på grund av kriget. Detta kommer sannolikt att leda till högre koldioxidutsläpp på kort sikt. Men de tragiska händelserna leder också till att tre kraftfulla drivkrafter för framtida investeringar.
För det första har den politiska motivationen för att investera i förnybar energi förändrats när kriget avslöjade Europas sårbarhet och beroende av rysk och annan extern energi. Energipolitiken har i allt väsentligt blivit en del av säkerhetspolitiken inriktad på att säkra energioberoende, med förnybar energi och kärnkraft som de viktigaste energikällorna.
För det andra har det ekonomiska argumentet för förnybar energi stärkts enormt efter utbudschockerna i samband med kriget i Ukraina. Den höga kostnaden för fossilbaserad energi i förhållande till förnybar energi innebär att länder kan minska energikostnaderna avsevärt genom att påskynda omställningen.
Det sista argumentet för omställningsinvesteringar är det som har funnits där hela tiden – behovet av att förhindra en oåterkallelig klimatkatastrof genom att minska koldioxidutsläppen.
Utmanande start för hållbar finansiering
I rapporten tittar SEB-experterna också på den utmanande starten för hållbar finansiering hittills under 2022. Volymnedgången på årsbasis är den största sedan åtminstone 2016.
Enligt preliminära siffror som rapporterades fram till den 1 april kom totalt 255,9 miljarder US-dollar i nya hållbarhetsmärkta obligationer och lån till marknaden under perioden januari till mars 2022. Det är en minskning med mer än 30 procent från de 416,3 miljarder dollar som hanterades samma period förra året.
– Detta är den första nedgången på minst sex år. Vi tror det att det sannolikt är tillfällig reaktion på geopolitisk turbulens, säger Gregor Vulturius, rådgivare inom enheten Climate & Sustainable Finance. Vi förväntar oss att emissionerna kommer att ta fart igen under de kommande månader, inte minst för sociala obligationer som kan hjälpa till att finansiera utgifter för att stödja dem som drabbats av kriget.
– Det finns också tecken på en förändring i prissättningen av hållbara tillgångar, säger Thomas Thygesen. För obligationer speglar lägre "greeniums" lägre realiserad avkastning och högre realiserad risk. Inom aktier har index för grön energi fallit efter vad som ser ut som en likviditetsbubbla, men ser fortfarande dyrt ut. Vi tror att detta är en sund omprissättning till mer realistiska antaganden om framtida avkastning.