Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

Du behöver använda en annan webbläsare. För att kunna använda våra internettjänster kan du istället använda någon av de här webbläsarna: Apple Safari, Google Chrome, Microsoft Edge eller Mozilla Firefox.

Läs mer om rekommenderade webbläsare

Fem snabba frågor och svar om valet

Jens Magnusson, chefsekonom i SEB.

Efter en dramatisk valvaka är det fortfarande väldigt jämnt i riksdagsvalet och majoritetsförhållandena svängde flera gånger under valdagskvällen. I nuläget leder den högra sidan med minsta möjliga marginal, ett mandat, men något slutresultat har ännu inte fastslagits. Vi ställde några snabba frågor till SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

1: Är valet klart?

Nej, än så länge återstår fler röster att räkna än vad som skiljer mellan blocken. Vissa valdistrikt är inte färdigräknade och dessutom ska sent inkomna förtidsröster och utlandsrösterna räknas. Det sker också en kontrollräkning av alla röster som redan räknats och när det är så här jämnt kan det fortfarande svänga. Ändå talar det mesta för ett regeringsskifte. En ledning med 175 mandat mot 174 är inte mycket men det historiska mönstret är att framför allt utlandsrösterna gynnar högersidan något. Mot den bakgrunden är det nog mer troligt att marginalen ökar med något mandat än att majoriteten skiftar igen. Tidigast på onsdag har vi ett bekräftat resultat.

2: Vad händer nu?

När valresultatet bekräftats börjar förhandlingar (informellt har de sannolikt redan påbörjats) mellan partierna inom det vinnande blocket, vilket alltså just nu ser ut att bli M, KD, L och SD med Ulf Kristersson som statsministerkandidat.

Om två veckor, den 26 september, är det upprop i den nyvalda riksdagen och val av talman. Med tanke på att en komplicerad regeringsbildning kan vänta är talmansvalet intressant och viktigt. Sittande talman, moderaten Andreas Norlén, kan mycket väl bli omvald men det är inte säkert.

Dagen därpå, den 27 september, öppnar riksdagen formellt och det nya riksdagsåret inleds. Om inte statsminister Magdalena Andersson då redan har avgått hålls det en obligatorisk statsministeromröstning för att se om hon kan sitta kvar. Har hon avgått eller förlorar omröstningen inleds de så kallade talmansrundorna då talmannen träffar partiledarna för att se vem som verkar ha bäst möjlighet att bilda regering. Det var den processen som tog fyra månader efter förra valet, det återstår att se hur lång tid det tar den här gången.

3: Statsbudgeten brukar ju läggas i slutet av september, hur blir det i år?

Om regeringen sitter kvar ska budgeten för 2023 läggas senast tre veckor efter statsministeromröstningen. Blir det regeringsskifte ska den nya regeringen lägga fram en budget senast tre veckor efter den tillträtt, dock senast den 15 november. Om ingen ny regering finns på plats då blir det övergångsregeringen som får lägga en budget. En sådan budget blir då i princip en förlängning av den budget som gäller för i år, utan större förändringar.

4: Kan man förvänta sig några marknadsreaktioner på valresultatet?

Nej, jag tror inte vi får se några stora reaktioner. Det är inte så dramatiska skillnader mellan de båda blockens ekonomiska politik att spelplanen förändras på något mer grundläggande sätt. Svenska statsfinanser är starka, statsskulden är låg och internationella investerare brukar inte lägga någon större vikt vid svensk inrikespolitik. Inte heller lär till exempel Riksbankens räntepolitik påverkas av valresultatet. Fokus för Riksbanken ligger på att med hjälp av räntehöjningar och kvantitativa åtstramningar få ner den alltför höga inflationen och varken uppdraget eller verktygen förändras av ett eventuellt regeringsskifte.

5: Ska vi vara oroliga för en lång och osäker regeringsbildningsprocess?

Oavsett om det blir Magdalena Andersson eller, som det ser ut nu, Ulf Kristersson som får bilda regering, kommer det inte att bli enkelt. Kristersson har sagt att SD inte ska ingå i regeringen och det finns även frågetecken kring Liberalerna. Det innebär att ett eller två partier behöver lösas ut med en överenskommelse om vad de ska få för att stödja en regering de inte ingår i.

En sådan förhandling kan ta tid att få ihop och med tanke på att SD blev större en Moderaterna har de ett starkt förhandlingsläge. Med det sagt ska riskerna ändå inte överdrivas. Det finns mycket som talar för att regeringsbildningen åtminstone kommer att gå snabbare än de fyra månader det tog efter valet 2018. Vi kan också konstatera att förra mandatperioden innehöll mycket stök och osäkerhet, till exempel fyra (!) regeringsbildningar och flera förlorade budgetomröstningar för regeringen. Ändå blev marknadsreaktionerna knappt märkbara.

Däremot finns det förstås risker med att vi nu går mot ännu en mandatperiod med en minoritetsregering som ska försöka styra med stöd av en ytterst knapp riksdagsmajoritet. Det försvårar långsiktiga lösningar på de stora strukturella frågorna kring till exempel energi, skatter, bostäder och utbildning som Sverige verkligen skulle behöva lösa. Det räcker också med att någon avviker från partilinjen eller till och med lämnar sitt parti och blir så kallad politisk vilde för att majoriteten ska vara förlorad och osäkerheten accelerera. Kanske finns det därmed större skäl att vara orolig för att för lite kommer att hända under mandatperioden, snarare än att det kan bli en lite utdragen regeringsbildning under hösten.

Läs analyser och rapporter från SEB