Sverige: BNP fortsätter överraska på uppsidan
Lättade restriktioner har gett tillväxtstöd i Europa medan USA:s expansion ser ut att bromsa in mer än väntat när hushållen möter motvind från finanspolitik och hög inflation. Global BNP växer med 5,9 procent i år och 4,4 procent 2022, följt av en tillväxt något över trend 2023. Coronaviruset fortsätter att påverka men riskbilden förskjuts alltmer mot frågor kring inflation, utbudsbegränsningar och centralbankernas exitstrategier. Nya positiva BNP-överraskningar, indikatorer på rekordnivåer och fortsatt policystöd talar för att svensk ekonomi är tillbaka på den historiska tillväxttrenden i mitten av 2022. Riksbanken tar under 2022 och 2023 små steg mot normalisering genom att dra ned obligationsköpen och signalera framtida höjningar i reporäntebanan. Räntan ligger dock kvar på noll även under 2023.
Stabilare prognosmiljö efter stark återhämtning
Efter tvära kast under pandemin har prognosbilden stabiliserats. Global BNP växer med 5,9 procent i år och 4,4 procent 2022, vilket är i linje med prognosen i maj. 2023 saktar BNP-tillväxten ner till 3,4 procent när ekonomierna i lite olika takt närmar sig ett mer normalt läge. I Europa ledde restriktionslättnader till att återhämtningen andra kvartalet blev starkare än väntat. Euroområdets BNP-prognos för i år höjs från 3,8 till 4,6 procent, följt av 4,3 respektive 2,5 procent 2022 och 2023. I USA saktar konsumtionen in efter tidigare boom när köpkraften pressas av bortfallande stimulanser och hög inflation. BNP-prognos sänks därför från 6,5 till 6 procent i år, följt av 4,2 respektive 2,1 procent 2022 och 2023. Utvecklingsekonomierna (EM) revideras ned något i år, främst Kina och Indien, när nya virusvågor tvingar fram nya nedstängningar.
Ny riskbild med svagare pandemikoppling
Återkommande smittvågor gör att pandemin påverkar samhällslivet under en längre period än väntat. Men detta bryter inte återhämtningen eftersom trenden mot mildare restriktioner ändå fortsätter i Europa och USA. Nedåtriskerna börjar i istället i högre grad handla om inflation och misslyckanden kopplade till centralbankernas exitstrategier. I särskilt USA reser kombinationen av snabb nedgång i arbetslösheten och hög inflation frågor kring tidpunkten för att dra tillbaka stimulanserna. Oväntat höga inflationstal de senaste månaderna i kombination med flaskhalsproblem för produktion och transporter gör att inflationsprognoserna justeras uppåt. Vi står ändå fast vid bedömningen att inflationen faller tillbaka och därmed inte tvingar fram en hård penningpolitisk åtstramning. Arbetsutbudet väntas öka när olika tillfälliga faktorer lättar. Inflationsuppgången under våren har främst drivits av tillfälliga prisimpulser kopplade till återöppnandet av ekonomin. Marknadens inflationsförväntningar indikerar heller ingen oro. På sikt blir ändå utbudsrestriktioner på arbetsmarknaden allt viktigare eftersom ekonomierna kommer tillbaka till sin förkristrend tidigare än väntat.
Fed och ECB går i olika takt när inflationsbilderna skiljer sig åt
Större inflationsrisker i USA gör att Fed tar täten i normaliseringen av penningpolitiken. Obligationsköpen börjar trappas ned i december och avslutas i september 2022. Försiktiga räntehöjningar inleds under första kvartalet 2023 till en ränta på 0,75 procent i slutet av året. ECB:s nya målformulering, i kombination med en inflation som faller tillbaka under målet, gör att normaliseringen påbörjas betydligt senare. Nya program för obligationsköp lanseras under 2022 och räntan hålls oförändrad under hela prognosperioden. Bank of England inleder försiktiga höjningar i maj 2022 som svar på stigande resursutnyttjande. Långa räntor vänder åter uppåt men i måttlig takt. Den 10-åriga statsobligationsräntan i USA stiger till 2,20 procent i slutet av 2023 medan motsvarande tyska ränta ligger något över noll. Dollarn stärks. EUR/USD bottnar på 1,13 i slutet av 2022. Traditionsenligt innehåller NO även ett antal temaartiklar, denna gång kring e-valutor, extremvädrets konsekvenser, inflationens varaktighet, EM-ekonomierna samt den svenska finanspolitiken.
Sverige: BNP fortsätter att överraska på uppsidan
Efter det oväntat starka BNP-utfallet för andra kvartalet är ekonomin redan tillbaka på nivån före pandemin. Fortsatt stor potential för återhämtning av hushållens konsumtion och tjänsteexport talar för accelererande tillväxt under andra halvåret. BNP väntas växa med 4,6 procent i år och 3,9 procent nästa år: en liten upprevidering för i år men något lägre för 2022 jämfört med prognosen i maj. 2023 växer BNP med 2,3 procent; fortsatt en bit över den långsiktiga trenden.
Företagsförtroendet är rekordhögt, lett av industrin men en fortsatt uppgång i tjänstesektorn bidrar också. Flaskhalsproblem och brist på komponenter inom fordonsindustrin ger viss osäkerhet i närtid. På sikt ger dock den globala återhämtningen goda utsikter för industriproduktion och varuexport. Investeringsutsikterna är blandade. Bostadsbyggandet har vänt uppåt och offentliga investeringar växer i god takt men den fallande trenden för byggandet av kommersiella fastigheter väntas fortsätta. Hot om cementbrist är en svårbedömd risk; huvudscenariot är att en lösning hittas och att ett byggstopp undviks. Normaliserade aktieutdelningar, stark återhämtning för sysselsättningen samt stöd från finanspolitiken bidrar till att hushållens inkomster växer i mycket snabb takt 2021 och 2022. I kombination med ökat buffertsparande under pandemin ger detta stöd för en snabb konsumtionsuppgång. Bostadspriserna har visat tecken på en dämpning. En viss rekyl nedåt kan ske i närtid men på lite sikt tror vi att priserna fortsätter upp i en årlig takt runt 5 procent.
Indikatorerna för arbetsmarknaden är starka men en statistikomläggning gör läget svårtolkat. Vår egen statistikanalys pekar på att sysselsättningen når tillbaka till förkrisnivåer redan i slutet av 2021 och att arbetslösheten faller tydligt det närmaste året för att sedan plana ut på en nivå runt 7,5 procent. Resursutnyttjandet stiger till historiskt höga nivåer under det närmaste året. Det skapar en press uppåt på löner på sikt, men med löneavtal på plats till våren 2023 blir effekten under prognosperioden liten. Inflationen har inte ökat i samma takt som i omvärlden. KPIF exklusive energi föll faktiskt under sommaren till den lägsta nivån sedan 2014, men bedöms nu ha bottnat. KPIF hamnar dock under Riksbankens mål på 2 procent under hela prognosperioden.
Sannolikheten för en räntesänkning eller utvidgade obligationsköp har minskat och Riksbanken väntas istället ta små steg mot en stramare penningpolitik. Vi tror att stigande resursutnyttjande och något högre inflationsförväntningar får Riksbanken det närmaste halvåret att justera sin räntebana genom att lägga in höjningar under 2024. Vi räknar inte heller med några ränteförändringar fram till slutet av 2023. Redan under andra halvåret 2022 tror vi att Riksbanken kommer att tillåta balansräkningen att krympa.
Politiskt befinner vi sig Sverige i ett nytt läge som ger unika förutsättningar för den sista budgeten inför riksdagsvalet 2022 där regeringen behöver stöd från både Vänsterpartiet och Centerpartiet för att regeringen ska vara säker på att den går igenom. Dessutom ska riksdagen i november ta ställning till en ny socialdemokratisk statsministerkandidat. De politiska förutsättningarna, tillsammans med investeringsbehov och vissa fortsatta krisstöd, gör att det blir en rejält expansiv budget. Regeringen har aviserat ett reformutrymme på 74 miljarder kronor. Om det är väl avvägt kan bedömas först när de konkreta förslagen presenteras. Finanspolitiken behandlas i Nordic Outlook i en särskild tema-artikel.
Uppreviderade prognoser i Norden och Baltikum
Lättade restriktioner har förbättrat BNP-utsikterna för de nordiska ekonomierna. Trots osäkerhet kring pandemin har återhämtningen tagit fart i Norge. Främsta drivkraft är en stark konsumtion som får stöd av finanspolitiska stimulanser. BNP växer med 2,7 procent i år och 3,7 procent nästa år. Trots inflation under målet höjer Norges Bank räntan i september och troligen även december. Det snabba öppnandet av ekonomin har fått tillväxten att växla upp i Danmark. BNP-prognosen för i år höjs till 3,6 procent medan 2022 revideras ned till 4,1 procent. Stark valuta har tvingat Nationalbanken att intervenera och troligen måste räntan sänkas nästa år. Finlands recession 2020 var måttligare än övriga euroområdet och detsamma gäller återhämtningen. BNP växer med 3,2 procent i år och 3,0 procent 2022. Låg produktivitet och krympande befolkning hämmar tillväxtpotentialen.
Baltikum visar en blandad bild. Återhämtningen förblir generellt robust, samtidigt som flera av länderna möter kapacitetsrestriktioner. Spänningar kopplade till krisen i Belarus ger vissa negativa effekter för Litauen, BNP växer med drygt 4,3 procent i år följt av 3,6 procent 2022. Återhämtningen i Lettland drivs av export och investeringar, med nedåtrisk från långsamma vaccinationer. BNP växer med 4,3 procent i år och med 5,2 under 2022. Den snabba återhämtningen i Estland överraskar. Framöver får konsumtionen stöd av stora utbetalningar från pensionssystemet, medan utbudsproblem begränsar potentialen på sikt. BNP växer med 6,6 procent i år följt av 4,5 nästa år.
Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från NO maj 2021)
| Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
| USA | -3,4 | 6,0 (6,5) | 4,2 (4,0) | 2,1 |
| Euroområdet | -6,4 | 4,6 (3,8) | 4,3 (4,2) | 2,5 |
| Storbritannien | -9,8 | 7,0 (6,4) | 5,9 (5,8) | 2,2 |
| Japan | -4,7 | 2,5 (2,8) | 2,3 (1,8) | 1,2 |
| OECD | -4,7 | 5,1 (4,9) | 4,0 (3,7) | 2,3 |
| Kina | 2,3 | 8,6 (9,0) | 5,6 (5,3) | 5,4 |
| Norden | -2,2 | 3,7 (3,5) | 3,7 (3,7) | 2,1 |
| Baltikum | -2,1 | 4,8 (4,1) | 4,3 (4,4) | 3,4 |
| Världen (PPP) | -3,4 | 5,9 (5,9) | 4,4 (4,3) | 3,4 |
| Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i % | ||||
| Norge | -0,8 | 2,7 (2,6) | 3,7 (3,5) | 1,9 |
| Danmark | -2,1 | 3,6 (3,0) | 4,1 (4,5) | 2,5 |
| Finland | -2,9 | 3,2 (3,0) | 3,0 (2,5) | 1,6 |
| Litauen | -0,9 | 4,3 (4,6) | 3,6 (3,8) | 3,3 |
| Lettland | -3,6 | 4,3 (3,7) | 5,2 (5,2) | 4,2 |
| Estland | -2,9 | 6,6 (3,3) | 4,5 (4,5) | 2,5 |
| Svensk ekonomi. Årlig förändring i % | ||||
| BNP, faktisk | -2,8 | 4,6 (4,5) | 3,9 (4,0) | 2,3 |
| BNP, dagkorrigerad | -3,0 | 4,6 (4,4) | 3,9 (4,0) | 2,4 |
| Arbetslöshet (%) (EU-definition) | 8,8 | 8,8 (8,7) | 7,8 (7,5) | 7,5 |
| KPI | 0,5 | 1,8 (1,4) | 1,4 (1,3) | 1,5 |
| KPIF | 0,5 | 2,0 (1,6) | 1,5 (1,3) | 1,5 |
| Offentligt saldo (% av BNP) | -3,0 | -1,2(-2,1) | -0,7 (-1,0) | -0,7 |
| Reporänta (dec) | 0,0 | 0,0 (0,0) | 0,0 (0,0) | 0,0 |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 10,05 | 10,10 (9,90) | 9,90 (9,70) | 9,80 |