Sverige: Lyfter andra halvåret, Riksbanken ligger still trots låg inflation
Efter ett fall på drygt tre procent 2020 växer global BNP med 5,9 respektive 4,3 procent under 2021–2022. Snabb tillväxt i USA drivet av Bidens stimulanser samt generell motståndskraft mot nya restriktioner i början av året bidrar till att utsikterna ljusnat trots vårens omfattande smittspridning. Därtill tycks nu lättnader vara nära förestående i de flesta västeuropeiska länder. Framöver blir hushållen den viktigaste motorn när stora sparöverskott aktiveras. I USA flyttas nu fokus mot överhettningsrisker från stora stimulanser. En inflationsimpuls är på väg men bedömningen är att den inte blir bestående. Det ger Fed möjlighet att vänta med räntehöjningar till 2023 men man kommer ändå ta täten i normaliseringen även denna gång. Högt hushållssparande och finanspolitiska stimulanser skapar utsikter till en stark återhämtning i svensk ekonomi under andra halvåret. BNP-tillväxten skrivs upp till 4,5 procent för i år följt av 4,0 procent för 2022. Riksbanken trappar ner obligationsköpen innan Fed och ECB. Räntan väntas ligga kvar på noll trots låg inflation kommande år.
Ekonomisk motståndskraft och vaccin banar väg för normalisering
Industrin och global handel har visat motståndskraft mot pandemin. Nu hakar arbetskraftsintensiva tjänstesektorer gradvis på med köpstarka hushåll i nyckelrollen. Om vaccinationer kan ge en fullständig normalisering av samhällena återstår att se. Huvudscenariot i SEB:s nya Nordic Outlook är dock att de utvecklade ekonomierna är tillbaka i utgångsläget i år och att skillnader i vaccinationstakt inte ger bestående olikheter. Världsekonomin växer med 5,9 procent i år; upp från 5,0 procent i Nordic Outlook Februari. USA växer med 6,5 procent 2021 och med 4 procent 2022, en upprevidering med två procentenheter för i år. Euroområdet ligger steget efter i kampen mot viruset och växer med 3,8 respektive 4,2 procent; i stort oförändrat jämfört med tidigare prognos. USA passerar tidigare tillväxttrend redan 2022 medan euroområdet och Storbritannien ligger kvar med stora produktionsgap. Skillnaderna inom EM-ekonomierna är stora. Framgångsrik kamp mot pandemin i Kina gynnar stora delar av Asien medan återhämtningen blir svagare för ekonomierna i Latinamerika och Afrika. Stor smittspridning i länder som Indien och Brasilien samt brist på vaccin i många länder tynger också utvecklingen.
Låginflationsmiljön prövas i USA, ”grönt” ger fortsatt fiskal expansion
Överhettningsrisker från massiva finanspolitiska stimulanser i USA sätter låginflationsmiljön på dess största prov på decennier. Ett riskscenario är att utbudet av arbetskraft i USA inte svarar på ökad efterfrågan och att detta kombineras med stigande inflationsförväntningar. Huvudscenariot är att inflationsuppgången blir måttlig. Högt hushållssparande i OECD ger en buffert när stödpolitiken gradvis dras undan samtidigt som ojämnt fördelade inkomster och förmögenheter förblir en risk. På sikt finns nya argument för en expansiv politik, kopplad till reformer som förbättrar ekonomins utbudssida och grön hållbarhet. Sådana paket har klubbats igenom i EU och föreslagits av Bidenadministrationen. Bidens ambitiösa agenda gör avtryck i övriga världen med ökad statlig roll i ekonomin, försök till golv för globala bolagsskatter och ett nytt ledarskap i klimatfrågan.
Fed går före i policynormaliseringen och får dollarn att vända
Styrräntorna ligger kvar nära noll i flertalet utvecklade ekonomier både i år och 2022. Feds nya mjuka ramverk ger utrymme att avvakta med räntehöjningar till 2023. Obligationsköpen trappas dock gradvis ner från och med slutet av detta år och avslutas hösten 2022. Vidgade tillväxtskillnader mellan USA och Västeuropa pekar mot ett traditionellt centralbanksmönster där Fed, trots sin nya mjukare strategi, startar normaliseringen klart före ECB, som får fortsätta att brottas med obekvämt låg inflation. Dollarn stärks, efter viss motvind i närtid. Efter en uppgång till 1,24 i sommar sjunker EUR/USD gradvis till 1,13 i slutet av 2022. I ett antal temaartiklar diskuteras nya protektionistiska tendenser i världshandeln, den gröna energiomställningen, USA-inflationen, kryptovalutor samt svenska statsfinanser.
Ny fart i Norden och Baltikum efter virusbakslag i början på året
Nya virusutbrott och skärpta restriktioner har gett en svag start på året i flera av ekonomierna i Norden och Baltikum, men återhämtningen tar ny fart senare under året. Finanspolitiska stimulanser, högt sparande och uppdämd efterfrågan ger stöd för en konsumtionsledd tillväxt i Norge. Total BNP växer med 2,6 respektive 3,5 procent. Stigande bostadspriser ökat trycket på Norges Bank och trots en inflation under målet höjs räntan redan i slutet av detta år, före de flesta andra utvecklade ekonomier. Snabbt återöppnande gör att BNP-prognosen för Danmark ligger kvar på 3,0 respektive 4,5 procent trots tillfälligt bakslag för konsumtionen under kvartal ett. I slutet av nästa år närmar sig ekonomin åter full sysselsättning. Finland har klarat sig bra genom pandemin både hälsomässigt och ekonomiskt. Ekonomin växer med 3 procent i år, tillbaka till förkrisnivåer; 2022 bromsar tillväxten in till 2,5 procent; för högre tillväxttakter krävs ökade investeringar och ett lyft för produktiviteten.
Framgångsrika vaccinationer samt export av vaccinsubstanser driver återhämtningen i Litauen. BNP växer med 4,6 respektive 3,8 procent. Kraftig finanspolitisk stimulans och utländsk efterfrågan lyfter BNP i Lettland med 3,7 respektive 5,2 procent; vaccinbrist är en nedåtrisk. Finanspolitisk stimulans i kombination med förtidsbetalda pensionspengar skapar en konsumtionsboom i Estland, BNP växer med 3,3 respektive 4,5 procent. Inflationen stiger i samtliga tre länder, drivet av bl a motståndskraftiga arbetsmarknader och press upp på löneökningar.
Sverige: Tillväxten tar fart andra halvåret – Riksbanken ligger still
Trots utökade restriktioner har nedgången i början av året blivit mildare än befarat. Uppdrivet hushållssparande och finanspolitiska stimulanser skapar goda utsikter för en stark återhämtning under andra halvåret. BNP-tillväxten skrivs upp till 4,5 procent för i år (från 2,8 procent) men sänks något för 2022 till 4,0 procent. I slutet av nästa år är BNP tillbaka på den tidigare tillväxttrenden.
Näringslivet visar påtaglig optimism. Varuexporten väntas vara tillbaka på tidigare trend redan kvartal två. Bristen på främst halvledare till fordonsindustrin är en riskfaktor givet fordonsexportens andel på 13,5 procent av total varuexport. Återhämtningen i tjänsteexporten tar längre tid; affärsresandet når sannolikt inte tillbaka till tidigare nivåer ens på längre sikt. Investeringarna har stått emot krisen relativt väl. Maskininvesteringarna ökar i god takt. Bostadsinvesteringarna vänder upp efter flera svaga år. Rekordhöga prisökningar på bostäder saktar av när ekonomin öppnar och konsumtionen breddas.
Sparande på rekordnivåer gör att konsumtionen stiger kraftigt under andra halvåret. Bedömningen av läget på arbetsmarknaden försvåras av en statistikomläggning. Våra egna beräkningar tyder på att sysselsättningen åter växer efter en tillfällig utplaning runt årsskiftet. Uppgången stärks under andra halvåret. I slutet av 2022 är arbetslösheten tillbaka på förkrisnivåer. Inflationen har stigit i början av året drivet av baseffekter från låga priser under början av pandemin samt förskjutningar i säsongsmönster. Båda faktorerna reverseras under sommaren vilket innebär att inflationen vänder tydligt nedåt igen. Låga löneökningar samt prispress på importerade varor från stark krona innebär att inflationen förblir låg de närmaste åren. I slutet av perioden ligger KPIF-inflationen på strax över 1 procent.
Goda utsikter för realekonomin och viss uppgång i inflationsförväntningar har minskar behovet av nya penningpolitiska lättnader. Riksbanken väntas gradvis trappa ned obligationsköpen i år enligt tidigare plan. Trots låg inflation går Riksbanken därmed före både Fed och ECB. Begränsat utbud av statsobligationer och motvilja att köpa mer bostadsobligationer på en allt hetare bostadsmarknad är två skäl. Delar av direktionen antyder att räntesänkningar är nästa steg om ytterligare stöd behövs. En sänkning kan inte uteslutas om en stark krona skulle trycka ned inflationen under 0,5 procent. Huvudscenariot är likväl att räntan ligger kvar på noll under hela prognosperioden. Att svenska obligationsräntor är höga i ett europeiskt perspektiv gör att Riksbankens minskade obligationsköp inte får någon stor effekt på svenska räntor; 10-årsdifferensen mot Tyskland väntas ligga kvar runt 50 punkter. Kronan fortsätter att försiktigt stärkas. EUR/SEK når ned till långsiktiga jämviktsnivåer på 9,70 i slutet av 2022. Stärks den tydligt under sin jämvikt bedömer vi en övervägande sannolikhet för nya räntesänkningar.
Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från NO februari 2021)
| Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 |
| USA | 2,2 (2,2) | -3,5 (-3,5) | 6,5 (4,5) | 4,0 (3,6) |
| Euroområdet | 1,3 (1,3) | -6,6 (-6,6) | 3,8 (3,1) | 4,2 (4,9) |
| Storbritannien | 1,4 (1,4) | -9,8 (-10,3) | 6,4 (3,5) | 5,8 (8,2) |
| Japan | 0,7 (0,7) | -4,8 (-5,2) | 2,8 (2,1) | 1,8 (1,0) |
| OECD | 1,6 (1,6) | -4,8 (-4,9) | 4,9 (3,7) | 3,7 (3,7) |
| Kina | 6,0 (6,1) | 2,3 (2,3) | 9,0 (8,0) | 5,3 (5,6) |
| Norden | 1,6 (1,6) | -2,3 (-2,7) | 3,5 (3,0) | 3,7 (3,8) |
| Baltikum | 3,7 (3,7) | -2,1 -(2,7) | 4,1 (2,7) | 4,4 (4,2) |
| Världen (PPP) | 2,8 (2,8) | -3,3 (-3,7) | 5,9 (5,0) | 4,3 (4,3) |
| Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i % | ||||
| Norge | 0,9 (1,2) | -0,8 (-1,3) | 2,6 (3,4) | 3,5 (2,8) |
| Danmark | 2,9 (2,8) | -2,7 (-4,0) | 3,0 (3,0) | 4,5 (4,5) |
| Finland | 1,3 (1,1) | -2,8 (-3,3) | 3,0 (2,8) | 2,5 (2,5) |
| Estland | 5,0 (5,0) | -2,9 (-2,8) | 3,3 (3,3) | 4,5 (3,8) |
| Lettland | 2,2 (2,2) | -3,6 (-4,7) | 3,7 (3,9) | 5,2 (4,6) |
| Litauen | 4,3 (4,3) | -0,9 (-1,5) | 4,6 (1,8) | 3,8 (4,2) |
| Svensk ekonomi. Årlig förändring i % | ||||
| BNP, faktisk | 1,4 (1,3) | -2,8 (-2,6) | 4,5 (2,8) | 4,0 (4,8) |
| BNP, dagkorrigerad | 1,4 (1,3) | -3,1 (-2,9) | 4,4 (2,7) | 4,0 (4,8) |
| Arbetslöshet (%) (EU-definition) | 7,1 (6,8) | 8,6 (8,3) | 8,7 (8,7) | 7,5 (7,7) |
| KPI | 1,8 (1,8) | 0,5 (0,5) | 1,4 (1,3) | 1,3 (1,0) |
| KPIF | 1,7 (1,7) | 0,5 (0,5) | 1,6 (1,4) | 1,3 (1,0) |
| Offentligt saldo (% av BNP) | 0,6 (0,4) | -3,1 (-3,3) | -2,1 -(3,2) | -1,0 (-1,9) |
| Reporänta (dec) | 0,0 | 0,0 | 0,0 (0,0) | 0,0 (0,0) |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 10,46 | 10,05 | 9,90 (9,80) | 9,70 (9,70) |