Sverige: Finanspolitiken fortsätter att avlasta Riksbanken
Utrullning av vaccin samt kraftfulla stimulanser skapar förutsättningar för en snabb återhämtning när pandemin släpper sitt grepp om världsekonomin. Avslutningen på 2020 blev trots eskalerad smittspridning och utvidgade restriktioner inte lika svag som befarat och det globala BNP-fallet för helåret väntas stanna vid 3,7 procent mot tidigare 4,4 procent. Prognosen för 2021 är marginellt nedjusterad till 5,0 procent medan 2022 skrivs upp nära en halv procentenhet till 4,3 procent. Den exceptionella stödpolitiken lämnar efter sig en hög offentlig skuldbörda och frågetecken kring inflationen. Huvudscenariot är dock att överhettningstendenser undviks och att centralbanker fortsätter att hålla räntor låga. Mildare restriktioner gör att det svenska konjunkturförloppet blir jämnare än i omvärlden. Återhämtningen tar fart under andra halvåret och den svenska BNP-tillväxt når nästan 5 procent 2022. Låg inflation sätter press på Riksbanken. Vi tror att styrräntan ändå ligger kvar på noll delvis beroende på att nya finanspolitiska stimulanser avlastar penningpolitiken.
Växande skillnader mellan USA och Europa
Nordic Outlook präglas av pandemins verkningar. Kortsiktigt kan mer utdragna nedstängningar öka risken för konkurser och finansiell stress hos företag som länge befunnit sig under press. Längre fram finns förutsättningar för en ”ketchupeffekt” för privat konsumtion när restriktionerna på tjänstesidan avvecklas och den ekonomisk-politiska stimulansdosen kan verka med full kraft. Att industrin visat motståndskraft under senaste virusvågen och att hushållens balansräkningar, till skillnad från efter finanskrisen, är starka talar för en historiskt snabb återhämtning. Tillväxten för industriländerna inom OECD väntas hamna på 3,7 procent både 2021 och 2022. Mildare restriktioner och ännu större finanspolitiska stimulanser med demokratisk kongressmajoritet gör att USA-prognosen skrivs upp med nästan en procentenhet, till 4,5 procent i år. I Västeuropa leder nedstängningar i början av året samt en mindre resolut policyrespons däremot till markanta nedjusteringar i närtid. Tillväxten i euroområdet i år stannar på drygt 3 procent och kraften i återhämtningen visar sig först nästa år, då tillväxten accelererar till nära 5 procent. Även inom EM-ekonomierna är skillnaderna stora. Kina har tagit täten i återhämtningen men Indien växer, efter fjolårets djupa fall, snabbast framöver. Minskad osäkerhet kring global handel med mer förutsägbar USA-politik och brexitavtal bidrar till den globala återhämtningen.
Gradvis högre räntor i stabil inflationsmiljö, dollarn bottnar i år
Inflationsutsikterna är som vanligt avgörande för prognosbilden. Huvudslutsatsen är att den stabila inflationsmiljön består. Det underlättar centralbankernas exitstrategier och beredskapen att bistå med finansieringen av ökade offentliga skulder. Styrräntor ligger kvar kring noll de närmaste åren. Utvecklingen för långa räntor hänger på Feds förmåga att styra marknadens förväntningar mot en framtida bantning av tillgångsköpen. 10-åriga statsobligationsräntor stiger med mellan drygt en kvarts (Tyskland) till drygt en halv procentenhet (USA). Rörelserna på valutamarknaden väntas bli mindre i år. Dollarn är kvar i en svagare trend men botten nås redan i år med EUR/USD på 1,27. Utsikterna för inflationen, global handel och valutamarknaden behandlas i särskilda temaartiklar.
Motståndskraftiga nordiska och baltiska ekonomier
De nordiska ekonomierna har visat motståndskraft. Finanspolitiska stimulanser och gradvis fallande arbetslöshet skapar förutsättning för en konsumtionsledd återhämtning i Norge. Fjolårets nedgång på 3 procent i fastlands-ekonomin följs av uppgång på nära 4 respektive drygt 3 procent. God tillväxt och stigande bostadspriser gör att Norges Bank inleder räntehöjningar i början av 2022, tidigare än i många andra länder. Förlängda restriktioner försenar återhämtningen i Danmark men snabb utrullning av vaccin ger hopp om ett lyft för privat konsumtion senare i år, förstärkt av statliga engångsutbetalningar. BNP-fallet på 4 procent 2020 följs av tillväxt på 3 respektive 4,5 procent under 2021 och 2022. Stark krone kan leda till en ensidig räntesänkning under 2021. Finland har hållit både infektionstal och recessionen i schack. Svag produktivitet och krympande arbetskraft förblir dock ett tillväxtproblem. Efter en nedgång på drygt 3 procent i fjol växer BNP med knappt 3 respektive måttliga 2,5 procent.
De baltiska ekonomierna har klarat sig betydligt bättre än de flesta länder i euroområdet, en slående skillnad mot finanskrisen. Politiska stödåtgärder och motståndskraftig export har dämpat nedgången. Fortsatt snabbt stigande löner förbättrar köpkraften och lägger grunden för en snabb återhämtning när återinförda restriktioner lyfts. Litauen växer med knappt 2 respektive 4 procent under 2021 och 2022. Lettlands BNP ökar med nära 4 respektive 4,5 procent och Estlands med drygt 3 och nära 4 procent.
Sverige: Finanspolitiken fortsätter att stötta ekonomin
Svensk BNP-prognos skrivs upp för hela perioden. Mildare restriktioner ger ett jämnare konjunkturförlopp än i omvärlden. Ökade nedstängningar i Sverige och omvärlden ger visserligen en svag start på året, men återhämtningen tar fart i höst. Fjolårets nedgång på ca 2,5 procent följs av en uppgång på nära 3 procent i år och under 2022 växer BNP med nära 5 procent.
Industrin är optimistisk och väl rustad att dra nytta av den globala återhämtning som börjar under senare delen av 2021. Medan varuexporten tagit tillbaka det tidigare tappet under krisen är tjänstesektorn alltjämt mycket svag och nedgången för inte minst resetjänster till företag riskerar att bli mer bestående. Investeringarna ökar i god takt, drivet av återhämtning för maskininvesteringar samt ökningar inom bostäder och offentlig sektor.
Privat konsumtion föll under först halvåret i fjol i den snabbaste takten någonsin, 10 procent. Orsaken är ett ras för konsumtionen av tjänster, medan varukonsumtionen nästan inte påverkats alls. Nya restriktioner för utlandsresandet under första halvåret talar för att total konsumtion förblir svag i år. Hushållens köpkraft ökar starkt med ett extra tillskott när aktieutdelningar återtas, vilket väntas resultera i en rejäl konsumtionsuppgång när restriktionerna lättar. Prognoserna för bostadspriserna skrivs åter upp. Fjolårets uppgång på drygt 10 procent följs av ökningar på 3–5 procent 2021 och 2022.
Utbredda permitteringar har hållit emot en stigande arbetslöshet. Farhågorna för att dessa övergår i permanenta neddragningar har inte realiserats. Svag början på året kan ge en viss förnyad uppgång men arbetslösheten väntas inte nå förra sommarens topp. När tillväxten tar fart faller arbetslösheten till en början snabbt och prognosen för slutet på 2022 på 7,3 procent är bara något högre än i början av 2020.
Stigande elpriser på grund av kallare vinter och baseffekter från rekordlåga elpriser i fjol gör att inflationen tillfälligt når över 2 procent nu i vår. Därefter bidrar en starkare krona till att inflationen sjunker snabbt. I slutet av perioden ligger KPIF-inflationen under 1,5 procent. Låg inflation innebär att pressen på nya åtgärder från Riksbanken kvarstår samtidigt som banken håller öppet för räntesänkningar längre fram. Vårt huvudscenario är att reporäntan ligger kvar på noll och att Riksbanken inte fattar beslut om nya nettoköp av obligationer efter 2021. Riksbankens beslut att öka valutareserven med egna köp av valuta bidrar ändå till att balansräkningen fortsätter att växa. Finanspolitiskt har 2020 varit extrabudgetarnas år. Utvecklingen för offentliga finanser har trots nedgången i ekonomin och stora stimulanser ändå blivit bättre än befarat. Det skapar utrymme för fortsatta stödåtgärder och Sverige ser ut att bli ett av få länder som undviker en åtstramande finanspolitik i år. Den offentliga skulden ökar från 35 procent av BNP innan krisen till 36,5 procent i slutet av 2022. Att Riksgälden gradvis återbetalar tidigare vidareutlåning till Riksbanken bidrar till den begränsade uppgången. Kronan kläms mellan starka fundamenta och risken för att minusräntan återkommer. Mot euron handlas kronan under våren mellan 10,00 och 10,25 följt av viss ytterligare förstärkning till 9,80 i slutet av året. Dollarn faller till en bit under 8,00. Ramarna för penningpolitiken behandlas i en särskild temaartikel.
Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från NO november 2020)
| Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 |
| USA | 2,2 (2,2) | -3,5 (-4,0) | 4,5 (3,6) | 3,6 (3,8) |
| Euroområdet | 1,3 (1,3) | -6,6 (-7,6) | 3,1 (4,0) | 4,9 (4,3) |
| Storbritannien | 1,4 (1,5) | -10,3 (-11,5) | 3,5 (4,7) | 8,2 (6,6) |
| Japan | 0,7 (0,7) | -5,2 (-5,8) | 2,1 (2,4) | 1,0 (0,7) |
| OECD | 1,6 (1,6) | -4,9 (-5,7) | 3,7 (3,9) | 3,7 (3,4) |
| Kina | 6,1 (6,1) | 2,3 (2,0) | 8,0 (8,0) | 5,6 (5,6) |
| Norden | 1,5 (1,6) | -2,7 (-3,1) | 3,0 (3,1) | 3,8 (3,6) |
| Baltikum | 3,7 (3,7) | -2,7 (-2,9) | 2,7 (3,4) | 4,2 (3,4) |
| Världen (PPP) | 2,8 (2,8) | -3,7 (-4,4) | 5,0 (5,1) | 4,3 (3,9) |
| Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i % | ||||
| Norge | 0,9 (1,2) | -1,3 (-1,9) | 3,4 (3,0) | 2,8 (3,5) |
| Danmark | 2,9 (2,8) | -4,0 (-4,2) | 3,0 (4,3) | 4,5 (3,5) |
| Finland | 1,1 (1,1) | -3,3 (-4,0) | 2,8 (2,8) | 2,5 (2,5) |
| Estland | 5,0 (5,0) | -2,8 (-3,8) | 3,3 (3,3) | 3,8 (3,5) |
| Lettland | 2,2 (2,2) | -4,7 (-4,6) | 3,9 (4,3) | 4,6 (3,5) |
| Litauen | 4,3 (4,3) | -1,5 (-1,5) | 1,8 (3,0) | 4,2 (3,3) |
| Svensk ekonomi. Årlig förändring i % | ||||
| BNP, faktisk | 1,3 (1,3) | -2,6 (-3,1) | 2,8 (2,7) | 4,8 (4,4) |
| BNP, dagkorrigerad | 1,3 (1,3) | -2,9 (-3,4) | 2,7 (2,6) | 4,8 (4,4) |
| Arbetslöshet (%) (EU-definition) | 6,8 (6,8) | 8,3 (8,5) | 8,7 (9,1) | 7,7 (8,0) |
| KPI | 1,8 (1,8) | 0,5 (0,5) | 1,3 (1,1) | 1,0 (1,4) |
| KPIF | 1,7 (1,7) | 0,5 (0,4) | 1,4 (1,1) | 1,0 (1,4) |
| Offentligt saldo (% av BNP) | 0,6 (0,4) | -3,3 (-3,5) | -3,2 (-3,3) | -1,9 (-2,0) |
| Reporänta (dec) | 0,0 | 0,0 (0,0) | 0,0 (0,0) | 0,0 (0,0) |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 10,46 | 10,05 (10,20) | 9,80 (9,85) | 9,70 (9,70) |