2020-11-10 07:00

SEB:s Nordic Outlook: Viruset håller världen i ett järngrepp

Sverige: Regering och Riksbank möter svaghet med nya stimulanser

Det är en blandad bild som nu tornar upp sig. Efter en överraskan­de stark ekonomisk återhämtning tredje kvartalet blir nu den andra virusvågen betydligt allvarligare än väntat. Nya restriktioner ger åter negativ BNP-tillväxt under fjärde kvartalet 2020 samtidigt som stödpolitiken utökas. Den nya tillväxtprofilen gör att BNP i industriländerna (OECD) i år justeras upp med en procentenhet till mi­nus 5,7 procent. Istället ser vi nu en svagare uppgång 2021 än tidigare; BNP-tillväxten är nedjuste­rad till 3,9 från 4,6 procent. Även om nedåtriskerna ökat väntas inte den and­ra virusvågen få några avgö­rande negativa effekter  sikt och år 2022 växer BNP med 3,4 procent; klart över trend. Sam­tidigt kvarstår nackdelarna med den historiska stödpolitiken: ökade ekonomiska klyf­tor, minskat omvandlingstryck, en icke-optimal kapitalallokering samt snedvridning av konkurrensen.

Sveriges BNP-fall 2020 begränsas till 3,1 procent  hälften av det vi räknade med i maj. Nya re­strik­tioner dämpar tillväxten på kort sikt. BNP för 2021 är nedjusterad till 2,7 procent från tidigare 4,2, vilket dock skapar utrymme för högre tillväxt 2022.  Arbets­lösheten når en topp i vår på 9,7 procent (0,5 procentenheter högre än idag). Outnyttjat krisstöd  över 100 miljarder kan an­vändas i närtid för att hjälpa bl a företag samtidigt som regeringens 105-miljarderbudget för 2021 utökas med 50-70 miljarder. Trots en inflation klart under målet p g a starkare krona och låga löneökningar sänks inte riksbanksräntan. Istället utökas värdepappersköpen med 100 miljarder till 600 miljarder kronor.

Tillväxtöverraskningar ställs mot allvarliga virusbakslag

En mycket kraftig andra virusvåg har träffat inte minst Europa och USA. Tillväxtprofilen för 2021-2022 avgörs av graden på och varaktigheten för nya restriktioner, tillgång på vaccin samt regeringars och cent­ralbankers utökade stödpolitik. Vårt huvudscenario antar att restriktionerna blir mildare än de som inför­des i våras och att vaccination påbörjas i större skala under andra kvartalet 2021. USA:s nye president Joe Biden öppnar för en tillväxt- och jobborienterad finanspolitik som samspelar med Federal Reserves nollränta och omfattande köp av statspapper. USA:s BNP faller 4,0 procent i år. Under 2021 och 2022 växer BNP med 3,6 respektive 3,8 procent; arbetslösheten når 4,5 procent (i dag 6,9 procent). I Euro­pa väntas nya återhämtningsfonden på 750 miljarder euro komplettera både nya nationella finanspoli­ti­ska stödåtgärder och Europeiska centralbanken ECB:s utökade värdepappersköp med 500 miljarder eu­ro; ECB köper i princip alla statsobligationer som emitteras under 2021. I euroområdet faller BNP med 7,6 procent 2020 för att därefter stiga 4,0 och 4,3 procent 2021 och 2022. Arbetslösheten ökar till 10,5 procent (i dag 8,5 procent). Inflationen i USA och euroområdet når inte centralbankernas mål.

Kina blir ett draglok för Asien och världen

Trots stark återhämtning i Kina har BNP-tillväxten för 2020 för tillväxtekonomierna (EM) justerats ned till minus 3,3 procent främst på grund av att Indien drabbas hårdare än väntat. Sammantaget är vår prognos för global BNP i stort sett oförändrad på -4,4 procent i år och 5,1 respektive 3,9 procent för 2021 och 2022. Den splittrade bilden för EM beror på skillnader i exportstruktur, finans­politiskt man­överutrymme och hur hårt eko­no­mierna drabbas av covid-19-krisen. Kina har lyckats skapa en bredba­serad återhämtning för såväl pro­duktion som konsumtion trots mycket försiktig stimulanspolitik för att undvika växande obalanser. Kina växer med 2,0 procent i år och 8,0 respektive 5,6 procent 2021 och 2022. För EM-aggregatet växer BNP 6,2 och 4,3 procent kommande två år. Prognosen bygger på att vi inte får en ny tydlig virusvåg.  

Styrkebesked från Norden och Baltikum – nya utmaningar väntar

Samtliga nordiska och baltiska ekonomier har hittills klarat sig oväntat bra och får ett mildare BNP-fall 2020 än EU-snittet. Bredare nedstängningar blev relativt kortvariga i flera länder medan branschsam­mansättning – t ex mer livsmedels- och tillverkningsindustri – har gynnat t ex dansk och finsk ekonomi. Myc­ket talar för att regionen kan komma lindrigare undan – ekonomiskt sett – även under den andra vi­rusvågen än resten av Europa (se tabell nedan för BNP-prognoser). Norges finanspolitik fortsätter att stötta när återhämtningen mattas. Även om hushållen ser ut att klara sig väl dämpas tillväxten av lå­ga investeringar. Som en av få centralbanker höjer Norges Bank räntan hösten 2022 p g a stigande bostads­priser. Nya restriktioner i Danmark reser frågor om tillväxten i det korta perspektivet men återhämtnin­gen 2020 har imponerat. Privat konsumtion blir dragloket för tillväxten 2021-2022. För Finland anty­der framåtblickande indikatorer sviktande motståndskraft. Även om tillväxten blir tämligen god hämmar strukturella svagheter – åldrande befolkning och svag produktivitet – utvecklingen på sikt.

I Estland blir konsumtionen en viktig drivkraft för tillväxten; den får stöd av expansiv finanspolitik och en kontroversiell pensionsreform. Trots något lättare restriktioner har Lettlands ekonomi drabbats hårdare än grannländerna. Exporten driver återhämtningen samtidigt som stödprogram begränsat uppgången i arbetslöshet vilket stöttar hushållen. Även i Litauen har konsumentförtroendets hållits uppe bl a med hjälp av en uppväxling i lönetillväxten; konsumtionen väntas leda återhämtningen 2021 och 2022.

Stark svensk återhämtning möter bakslag

Efter ett starkt tredje kvartal tappar nu återhämtningen kraft det närmaste halvåret p g a nya restriktio­ner och vikande tillväxt i Europa. Detta påverkar främst BNP-tillväxten 2021 som revideras ned till 2,7 procent (4,2 procent i Nordic Outlook September 2020) efter ett BNP-fall i år på 3,1 procent (-3,8 pro­cent). Avvecklade restriktioner och ytterligare stödpolitik 2021 ger återhämtningen ny energi under an­d­ra halvåret 2021. För 2022 bedöms BNP växa med 4,4 procent. Likväl ligger BNP 1-2 procent under trend i slutet av 2022. Bostadsbyggandet håller uppe totala investeringar och bostadspriserna väntas röra sig sid­ledes till något upp under både 2021 och 2022. Arbetslösheten ökar under vintern med 0,5 procenten­heter och toppar i vår på 9,7 procent för att därefter falla till 7,6 procent i slutet av 2022. Sammantaget kan hushållen räkna med snabbt stigande köpkraft 2021 och 2022 p g a främst låg inflation och en år­lig lönetillväxt på ca 2,5 procent men också ökade aktieutdelningar.

Regeringen utökar 105-mdr-budgeten – Riksbanken satsar 100 mdr

Stödåtgärderna under 2020 har hittills utnyttjats mindre än budgeterat. Det öppnar upp för ytterligare sats­nin­gar på krisstöd och återhämtning. Januaripartierna väntas utöka budgeten 2021 (i dag på drygt 105 miljarder kronor) med ytterligare 50-70 miljarder kronor. Även kommande valbudget 2022 lär in­nehålla nya ofinansierade re­­­former. Offentlig skuld stiger från 35 procent av BNP i slutet av 2019 till 40 procent i slutet av 2022 vilket fortfarande är en låg skuld. Den expansiva finanspolitiken är rimlig och väl avvägd mot bakgrund av det låga resursläget och de problem som ekonomin brottas med.

Pressen mot Riksbanken är stor att leverera nya åtgärder. Inflationen (KPIF) blir 1,1 respektive 1,4 pro­cent 2021 och 2022 (0,4 procent i år). Vi tror att Riksbanken utökar värdepappersköpen med 100 mil­jarder kronor till 600 miljarder men att man avstår från att gå tillbaka till negativ ränta då nackdelar­na (t ex i form av svag krona för en pressad detaljhandel och ökad risk för minusräntor på inlåningskonton) över­väger fördelarna. En generellt sett svagare dollar stärker också kronan. I slutet av 2021 och 2022 handlas kronan till 9,85 respektive 9,70 mot euron och till 7,90 och 7,60 mot dollarn.

Rapporten innehåller fem temaartiklar. Medel- och långsiktiga strukturella konsekvenser av processer­na som nu ska flytta produktionsresurser från krympande till växande sektorer samt de stora potentiella effekter som ökat distansarbete kan få för global arbetsmarknad. Därtill finns artiklar som analyserar US-dollarns nyckelroll på den globala valutamarknaden samt EM-länders olika förutsättningar att hante­ra pandemin.  Slutligen finns också en temaartikel om samspelet mellan Riksbanken och arbetsmarkna­dens parter i ljuset av nya löneavtal.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från NO september 2020)

Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % 2019 2020 2021 2022
USA 2,2 (2,2) -4,0 (-5,5) 3,6 (4,0) 3,8 (3,5)
Euroområdet 1,3 (1,3) -7,6 (-8,8) 4,0 (6,6) 4,3 (3,4)
Storbritannien 1,5 (1,4) -11,5 (-11,6) 4,7 (7,0)  6,6 (1,0)
Japan 0,7 (0,7) -5,8 (-5,8) 2,4 (2,4)  0,7 (0,7)
OECD 1,6 (1,6) -5,7 (-6,6) 3,9 (4,8) 3,4 (2,8)
Kina 6,1 (6,1) 2,0 (2,0) 8,0 (8,0)  5,6 (5,6)
Norden 1,6 (1,4) -3,1 (-3,5) 3,7 (4,0) 3,1 (2,8)
Baltikum 3,7 (3,6) -2,9 (-2,9) 3,4 (3,7) 3,4 (3,4)
Världen (PPP) 2,8 (2,9) -4,4 (-4,3) 5,1 (5,3) 3,9 (4,0)
Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i %        
Norge 1,2 (1,2) -1,9 (-2,6) 3,0 (3,4) 3,5 (3,5)
Danmark 2,8(2,3) -4,2 (-4,5) 4,3 (5,0) 3,5 (2,5)
Finland 1,1 (1,1) -4,0 (-2,9) 2,8 (3,2) 2,5 (2,2)
Estland 5,0 (4,3) -3,8 (-4,7) 3,3 (4,0) 3,5 (3,5)
Lettland 2,2 (2,2) -4,6 (-4,6) 4,3 (4,3) 3,5 (3,5)
Litauen 4,3 (3,9) -1,5 (-1,3) 3,0 (3,0) 3,3 (3,0)
Svensk ekonomi. Årlig förändring i %        
BNP, faktisk 1,3 (1,2) -3,1 (-3,8) 2,7 (4,2) 4,4 (3,1)
BNP, dagkorrigerad 1,3 (1,3) -3,4 (-4,1) 2,6 (4,1) 4,4 (3,1)
Arbetslöshet (%) (EU-definition) 6,8 (6,8) 8,5 (9,0) 9,1 (9,6) 8,0 (8,4)
KPI 1,8 (1,8) 0,5 (0,6) 1,1 (1,2) 1,4 (1,5)
KPIF 1,7 (1,7) 0,4 (0,5) 1,1 (1,2) 1,4 (1,5)
Offentligt saldo (% av BNP) 0,4 (0,5) -3,5 (-5,0) -3,3 (-4,0) -2,0 (-3,0)
Reporänta (dec) 0,0 0,0 (0,0)  0,0 (0,0) 0,0 (0,0)
Växelkurs, EUR/SEK (dec) 10,46 10,20 (10,00)  9,85 (9,75) 9,70 (9,60)

För mer information kontakta:

Robert Bergqvist 070- 445 1404
Håkan Frisén 070-763 8067
Daniel Bergvall 073-523 5287
Per Hammarlund 076-038 9605
Olle Holmgren 070 -763 8079 
Elisabet Kopelman 070-655 3017
Marcus Widén 070-639 1057

Presskontakt:
Niklas Magnusson 070-763 8243

SEB är en ledande nordisk finansiell koncern. Vi tror starkt på att entreprenöriellt tänkande och innovativa företag behövs för att skapa en bättre värld, och med ett långsiktigt perspektiv stöttar vi våra kunder i både med- och motgång. I Sverige och i de baltiska länderna erbjuder vi ett stort spann av finansiella tjänster och rådgivning. I Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien är vi inriktade på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företag och institutioner. Vår internationella prägel återspeglas i ett 20-tal kontor världen över med cirka 15 000 medarbetare. Den 30 september 2020 uppgick koncernens balansomslutning till 3 201 miljarder kronor och förvaltat kapital till 2 054 miljarder kronor. Läs mer om SEB på http://www.sebgroup.com/sv.

Bilaga