| Pressmeddelande Stockholm 12 november 2019 |
Nordic Outlook: Mjuklandar med Fedstöd och handelsljusning
Sverige: Riksbanken lämnar minusräntan trots stigande arbetslöshet
Feds räntesänkningar och framsteg i handelsförhandlingarna har skapat ökad global tillförsikt. BNP-utsikterna sänks ändå för 2019 och 2020, men recessionsriskerna har minskat och 2021 växlar global BNP åter upp. Kvarvarande politisk osäkerhet och resursrestriktioner begränsar dock uppsidan. Med fortsatt låg inflation ligger stimulansbördan kvar på centralbankerna trots den okonventionella penningpolitikens avigsidor. Finanspolitiken blockeras av starka arbetsmarknader sent i konjunkturcykeln och stela regelverk, men bl a klimatskäl stärker argumenten för offentliga ingripanden. Svensk ekonomi saktar in tydligt och arbetslösheten stiger under hela 2020. Starkare internationell konjunktur och en gradvis återhämtning för bostadsbyggandet gör att tillväxten återhämtar sig under senare delen av 2020 och att arbetslösheten stabiliseras 2021. Inflationen hamnar under målet trots svag krona. Riksbanken höjer ändå till noll i december men reporäntan förblir därefter oförändrad till slutet av 2021.
Penningpolitiken fortsätter att bära stimulansbördan trots ökade avigsidor
Framsteg i handelspolitiken samt Brexit, tecken på stabilisering i industrikonjunkturen, inte minst i Asien, och Feds tre sänkningar har skapat större tillförsikt i världsekonomin. SEB:s ekonomer sänker ändå prognosen för global BNP med ett par tiondelar för 2019 och 2020 på grund av svagare utveckling i närtid i EM-länder samt i USA efter höstens indikatorfall. Tillväxten i världsekonomin avtar från drygt 3,5 procent i fjol till ca 3 procent i år och nästa år. Men recessionsriskerna har minskat och 2021 väntas BNP åter växla upp. EM-ekonomierna visar tidiga tecken på stabilisering och vändning och förbättrade exportmöjligheter väntas bidra till att långsamt ta euroområdets ekonomier upp ur innevarande svacka. Att global inflation konvergerar på låg nivå, trots strama arbetsmarknader, ger centralbanker utrymme att fortsätta att stötta tillväxten. Fed levererar en sista försäkringssänkning i början av nästa år, med beredskap för att göra mer, och ECB stimulerar via obligationsköp och minusränta. Klassiska obalansrisker som höga hushållsskulder och investeringsexcesser i företagen lyser också med sin frånvaro. Prognosen landar därmed i ett försiktigt optimistiskt mjuklandningsscenario, även om detta historiskt varit ovanligt.
Arbetslöshet på 40-årslägsta i OECD-området gör att en större tillväxtacceleration är osannolik. Kvarstående osäkerhet kring handelsförhandlingar och Brexit lägger också ett tak på tillväxtutsikterna. Kombinationen av låg inflation och arbetslöshet försvårar därtill möjligheten att hitta en balans i den ekonomiska politiken. Finanspolitiken förblir troligen passiv, även om t ex klimatfrågan ger nya argument för offentliga ingripanden. Politiska låsningar och regelverk, samt en generell tvekan att lägga om budgetpolitiken sent i konjunkturcykeln är några skäl. Istället ligger stimulansbördan, trots ökade avigsidor, kvar på en överbelastad penningpolitik. I tre temaartiklar behandlas utmaningarna för det globala handelssystemet (som inte bara rör Trump), ljustecknen i EM samt den okonventionella penningpolitikens ”mörka sidor”.
Berg-och-dalbana för räntor, svagare dollar i bättre riskklimat
Obligationsräntorna har rekylerat upp i spåren av minskade recessionsrisker. Att centralbankerna inte är helt klara med stimulanserna gör att internationella långräntor kan falla tillbaka igen fram till mitten av nästa år. Därefter fortsätter rörelsen uppåt. Strukturella nedåtkrafter från låga inflationsriskpremier och låga realräntor fortsätter dock att verka. I slutet av prognosperioden ligger 10-åriga statsobligationsräntor i USA på 2,00 procent och motsvarande tyska på noll. Ytterligare sänkning från Fed bidrar till att EUR/USD gradvis stiger till 1,20 vid utgången av 2021. USD får också mindre draghjälp av sina defensiva kvalitéer i takt med att global tillväxt återhämtar sig. Högre USA-ränta jämfört med omvärlden bromsar dock dollarförsvagningen. Börsen får stöd av historiskt låga räntor och kombinerade utdelningar/aktieköp. Dämpade förväntade vinstökningar och värdering nära historiska toppar begränsar dock potentialen och skapar risk för volatilitet.
Norge saktar in när oljeaktiviteten avtar, omvärlden dämpar Baltikum
Norsk ekonomi ser, till skillnad från i många andra industriländer, ut att accelerera i år. De positiva spridningseffekterna från höga oljeinvesteringar kommer dock att avta. Även om inhemsk efterfrågan förblir god saktar tillväxten i fastlands-ekonomin av från 2,5 procent i år till 2,1 respektive 1,9 procent 2020 och 2021. Svag valuta gör att inflationen är kvar över målet, men global osäkerhet innebär att styrräntan hålls kvar på 1,50 procent efter fyra höjningar. En kraftig upprevidering av 2018 försvårar bedömningen av tillväxtdynamiken i dansk ekonomi. Efter stark start på året visar data nu tecken på avmattning, troligen kopplad till försvagning på stora exportmarknader. Husmarknaden ger stöd samtidigt som ekonomin ännu är långt från att slå i kapacitetstaket. BNP-tillväxten avtar från drygt 2 procent i år till runt 1,5 procent 2020 och 2021. Finska hushåll är oväntat försiktiga trots starkare arbetsmarknad. Industrin har utvecklats hyfsat i år men internationell svaghet väntas hämma ekonomin framöver. Tillväxten stannar på 1,2 procent i år följt av uppväxling till 1,6 procent 2020 och 2021.
De baltiska ekonomierna har hittills stått emot global motvind, men bromsar nu in när tillväxtbidragen från exporten minskar. Litauens BNP växer drygt 3,5 procent i år följt av 2,5 procent 2020 och 2021. Lägre investeringar bidrar till att dämpa tillväxten i Lettland från 2,4 procent i år till 2 procent 2020 följt av ny acceleration till 2,5 procent 2021. Även Estland ser en exportdriven svacka men en pensionsreform ger stöd för konsumtionen 2021. BNP växer med 3,2 procent i år följt av 2,0 respektive 2,6 procent 2020 och 2021.
Sverige: Bort från minusräntan trots tillväxtsvacka och högre arbetslöshet
Sentimentsindikatorer har fallit de senaste månaderna och det är tydligt att svensk ekonomi saktar in. SCB:s nedrevidering för första halvåret bidrar till att prognosen för i år justeras ned tre tiondelar till 1,2 procent. För 2020 dras BNP-tillväxten ned med en tiondel till 1,2 procent. Det närmaste årets måttliga tillväxt gör att arbetslösheten stiger under hela 2020 och att resursutnyttjandet faller under det historiska genomsnittet. Starkare internationell konjunktur och en gradvis återhämtning för bostadsbyggandet gör därefter att tillväxten återhämtar sig under senare delen av 2020, vilket leder till att arbetslösheten stabiliseras 2021. 2021 växer BNP med 1,7 procent, oförändrat från föregående Nordic Outlook. Starka statsfinanser begränsar nedåtriskerna. Att utbudsrestriktionerna är mer avlägsna än i andra länder skapar potential på uppsidan på lite längre sikt.
Industrin stod länge emot svagare omvärldskonjunktur, inte minst Tyskland, men de senaste månaderna har PMI-indikatorn fallit rejält till klart under tillväxtgränsen. Kommande kvartal väntas industriproduktion och varuexport försvagas och till och med falla. Tendenser till återhämtning i internationell industrikonjunktur talar dock för att nedgången blir kortvarig. Svag industrikonjunktur visar sig också i en nedgång i maskininvesteringarna efter några starka år. För byggsektorn syns dock tidiga tecken på utplaning. Antalet påbörjade bostäder väntas stiga försiktigt i slutet av nästa år och leda till svagt stigande bostadsinvesteringar 2021. Offentliga investeringar fortsätter att växa, om än i långsammare takt, vilket begränsar nedgången i totala investeringar i år och nästa år. 2021 ökar investeringarna åter något.
Hushållens konsumtion inledde en svagt fallande trend i mitten av förra året. Det förklaras delvis av ändrade skatteregler för bilinköp men även annan konsumtion har varit svag. Perioder med fallande konsumtion är dock ovanliga med undantag för recessioner och branta sysselsättningsfall. Under andra kvartalet vände konsumtionen upp och den positiva trenden ser ut att ha förstärkts under hösten. De senaste årens starka expansion i offentlig verksamhet ser ut att ha avtagit, vilket sannolikt speglar en mer pressad finansiell situation i kommunsektorn. Kommunernas finanser behandlas utförligare i en temaartikel.
Dramatiskt högre arbetslöshet under tredje kvartalet visade sig bero på fel i statistiken. Det är ändå tydligt att arbetsmarknaden kylts av. Indikatorer tyder på att sysselsättningen är nära att stagnera. Givet snabb befolkningstillväxt räcker ökningen inte för att hindra att arbetslösheten gradvis stiger till 7,4 procent i slutet av 2020. Sval arbetsmarknad påverkar lönebildningen. Tecken på något stökigare avtalsmiljö, lite högre fackliga utgångskrav och något högre löneökningar i omvärlden gör dock att vi fortfarande tror att avtalen hamnar lite högre än i förra avtalsrörelsen 2017. Totalt ökar lönerna med 2,6 respektive 3 procent för 2020-2021; en tiondel under förra prognosen.
Dämpade löneökningar och låga internationella priser bidrar till att inflationen hamnar under målet, trots svag krona. Riksbanken sände i oktober en tydlig signal om att man avser höja räntan i december. Att direktionen håller fast vid sin plan trots svagare konjunktur och både faktiskt inflation och inflationsförväntningar under målet tyder på en ändrad reaktionsfunktion bort från senare års inflationsfokus. Nackdelar med lång period av negativa räntor, minskat intresse för att få upp inflationen via växelkursen och starkare bostadsmarknad är tre tänkbara förklaringar. Mot denna bakgrund tror vi att det kommer att krävas mycket för att räntan ska sänkas under 0 igen. Å andra sidan tror vi att Riksbanken återigen överskattar inflationen i sin prognos och ser därför i nuläget inga tunga skäl till att tro att Riksbanken ska agera mer aggressivt än vad man nu signalerar för åren 2020 och 2021. Prognosen är därför att räntan höjs till noll i december och ligger kvar där under resten av prognosperioden
.
Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från NO september 2019)
| Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | |||
| USA | 2,9 (2,9) | 2,2 (2,3) | 1,7 (1,8) | 1,9 (1,7) | |||
| Eurozonen | 1,9 (1,9) | 1,0 (1,0) | 1,1 (1,1) | 1,3 (1,3) | |||
| Japan | 0,8 (0,8) | 1,2 (1,2) | 0,7 (0,7) | 0,5 (0,5) | |||
| OECD | 2,3 (2,3) | 1,6 (1,6) | 1,4 (1,5) | 1,6 (1,5) | |||
| Kina | 6,6 (6,6) | 6,1 (6,3) | 5,7 (6,1) | 5,9 (6,0) | |||
| Norden | 1,8 (1,8) | 1,6 (1,7) | 1,9 (1,8) | 1,8 (1,8) | |||
| Baltikum | 4,2 (3,9) | 3,4 (3,4) | 2,3 (2,3) | 2,4 (2,4) | |||
| Världen (PPP) | 3,6 (3,7) | 2,9 (3,1) | 3,0 (3,2) | 3,3 (3,3) | |||
| Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i % | |||||||
| Norge | 1,3 (1,4) | 2,3 (2,0) | 3,2 (2,9) | 2,1 (2,1) | |||
| Danmark | 2,4 (1,5) | 2,1 (1,9) | 1,6 (1,7) | 1,5 (1,5) | |||
| Finland | 1,7 (1,7) | 1,2 (1,5) | 1,6 (1,6) | 1,6 (1,6) | |||
| Estland | 4,8 (3,9) | 3,2 (3,0) | 2,0 (2,3) | 2,6 (2,0) | |||
| Lettland | 4,6 (4,8) | 2,4 (2,4) | 2,0 (2,0) | 2,5 (2,5) | |||
| Litauen | 3,6 (3,5) | 3,6 (3,6) | 2,4 (2,4) | 2,5 (2,6) | |||
| Svensk ekonomi. Årlig förändring i % | |||||||
| BNP, faktisk | 2,4 (2,4) | 1,2 (1,5) | 1,2 (1,3) | 1,7 (1,7) | |||
| BNP, dagkorrigerad | 2,5 (2,5) | 1,2 (1,5) | 1,0 (1,1) | 1,6 (1,6) | |||
| Arbetslöshet (%) (EU-definition) | 6,3 (6,3) | 6,7 (6,5) | 7,2 (6,8) | 7,4 (7,0) | |||
| KPI | 2,0 (2,0) | 1,8 (1,7) | 1,6 (1,4) | 1,6 (1,6) | |||
| KPIF | 2,1 (2,1) | 1,7 (1,7) | 1,5 (1,6) | 1,6 (1,7) | |||
| Offentligt saldo (% av BNP) | 0,8 (0,9) | 0,3 (0,3) | 0,2 (0,2) | 0,0 (0,0) | |||
| Reporänta (dec) | -0,25 (-0,25) | 0,0 (-0,25) | 0,0 (-0,25) | 0,0 (0,0) | |||
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 10,17 (10,17) | 10,50 (11,00) | 10,20 (10,50) | 10,00 (10,00) | |||
| För mer information kontakta Robert Bergqvist 070-4451404 Håkan Frisén 070-763 8067 Daniel Bergvall 073-523 5287 Richard Falkenhäll 073-5935632 Per Hammarlund 076-038 9605 Olle Holmgren 070 -763 8079 Elisabet Kopelman 070-655 3017 Marcus Widén 070-639 1057 | Presskontakt Frank Hojem 070-763 9947 | ||||||
SEB är en ledande nordisk finansiell koncern. Vi tror starkt på att entreprenöriellt tänkande och innovativa företag behövs för att skapa en bättre värld, och med ett långsiktigt perspektiv stöttar vi våra kunder i både med- och motgång. I Sverige och i de baltiska länderna erbjuder vi ett stort spann av finansiella tjänster och rådgivning. I Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien är vi inriktade på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företag och institutioner. Vår internationella prägel återspeglas i ett 20-tal kontor världen över med cirka 15 000 medarbetare. Den 30 september 2019 uppgick koncernens balansomslutning till 3 046 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 943 miljarder kronor. Läs mer om SEB på http://www.sebgroup.com/sv.