SEB: Ny undersökning visar starkt stöd för digitalisering av välfärdstjänster

SEB:s Välfärdsbarometer 2017 har kartlagt den svenska allmänhetens inställning till digitalisering av välfärdens tjänster. Överlag är förhoppningarna stora och attityden positiv.

• Sju av tio är nöjda med de digitala välfärdstjänster de använder idag.
• En majoritet av svenskarna, 51 procent, är positiv till en ökad digitalisering av sjukvården.
• 55 procent är mycket eller ganska positiva till att personligen få sjukvård eller läkarrådgivning med hjälp av digital teknik.
• Mest entusiastiska är svenskarna inför fler digitala lösningar på utbildningsområdet, fyra femtedelar ser att det skulle vara till fördel. Mest skeptiska är svenskarna till fler digitala lösningar inom äldreomsorgen.

SEB:s privatekonom Jens Magnusson kommenterar resultaten:

- Man kan gissa att allmänhetens positiva attityd handlar om förhoppningar om att ny teknik ska tillföra nya funktioner, högre kvalitet och bättre tillgänglighet. IT-verktygen ska på så sätt tillkomma utöver den vanliga service som vi använder sedan tidigare. Här finns dock en svår avvägning att göra eftersom det från vårdens utförare också finns en förhoppning om en stor besparings- och effektiviseringspotential. Ska den förverkligas behöver de digitala tjänsterna snarare ersätta än komplettera många av dagens befintliga tjänster och personliga möten.

SEB:s Välfärdsbarometer visar samtidigt att gruppen med svag digital förmåga är mer kritisk till digitaliserade välfärdstjänster.

• Bara en dryg tredjedel av dem med svag digital förmåga tycker att de digitala välfärdstjänster de använder fungerar bra.

- När insatser görs för att infria digitaliseringens möjligheter på välfärdsområdet, som att nå både förbättringar för brukarna och sänkta kostnader, är det viktigt att gruppen med svag digital förmåga inte lämnas efter. För att undvika att digitala klyftor skapas bör inte nya digitala funktioner införas utan att ansträngningar också görs för att alla brukare ska kunna njuta av fördelarna, kommenterar Jens Magnusson.

Den förväntade pensionsåldern har slutat stiga
SEB:s Välfärdsbarometer 2017 har också, för tionde året i rad, kartlagt när svenskarna vill och förväntar sig att gå i pension. Under hela decenniet har vi sett att den förväntade pensionsåldern har stigit. Nu har emellertid den kurvan planat ut och den förväntade pensionsåldern har slutat stiga.

• 2017 förväntar sig svenskarna i snitt att sluta arbeta vid 66,5 år, samma nivå som 2016.
• Den genomsnittliga önskade pensionsåldern är 63,7år, en liten tillbakagång jämfört med 2016.

SEB:s Välfärdsbarometer 2017 konstaterar också att pessimismen om pensionerna är utbredd.

• 50 procent tror att deras barns generation kommer att få det sämre än deras egen generation när det gäller pensionen.
• 53 procent tror att den egna generationen kommer att få det sämre än deras föräldrars generation när det gäller pension.
• Andelen som tror att de måste dra ner på kostnaderna redan inom sex månader efter pensioneringen har ökat successivt.
• Förtroende för pensionerna når sin lägsta nivå sedan mätningar av pensionsindex startade.

- För att stärka pensionerna, och tilltron till pensionssystemet, behövs politiska åtgärder som uppmuntrar till ökad långsiktighet, bland annat till ett förlängt arbetsliv och ett ökat sparande. Sker inte det riskerar både attityderna till pensionsområdet och de faktiska ersättningsnivåerna till blivande pensionärer, att fortsätta falla, kommenterar Jens Magnusson.

Trots svag uppgång i Välfärdsindex är Sverige klart efter övriga nordiska länder
SEB:s Välfärdsbarometer redovisar även den årliga mätningen av förtroendet för välfärdstjänsterna, SEB:s Välfärdsindex. Den visar att Sverige trots en svag uppgång i år, fortfarande är klart efter de övriga nordiska länderna. Mest nöjda i Norden är man i Norge. I Sverige är vi mest nöjda med tandvården och minst nöjda med pensionerna och hjälpen att hitta ett nytt jobb om man skulle bli arbetslös.

Läs hela rapporten här